Browsing by Author "Persson, Carina"

Now showing 1 - 2 of 2

Den sista tiden - De närståendes upplevelser och behov av lindrat lidande samt vårdrelationens betydelse i palliativ hemsjukvård
(2005-11-18T10:47:07Z) Persson, Carina; Sikström, Christer; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Det naturliga vårdandet i hemmet har i någon form alltid funnits. Under 1900-talet började den palliativa hemsjukvården att utvecklas. Hemsjukvården kom att förändras ytterligare i och med ädelreformens genomförande 1992. Syftet med litteraturstudien är att få fördjupad kunskap om närståendes upplevelser av att vårda en palliativt sjuk familjemedlem i hemmet samt att urskilja de närståendes behov och hur en vårdrelation kan utvecklas som lindrar de närståendes lidande. Metoden var en litteraturstudie där 12 artiklar granskades och analyserades utifrån syftet. Sökningen efter artiklar gjordes i vårdvetenskapliga databaser med utgångspunkt från ett närståendeperspektiv. I resultatet presenteras tre teman som framkom vid analysen av artiklarna. De består av valet att vårda hemma, upplevelser, svårigheter och behov samt en stödjande vårdrelation. Skälet till att vårda en sjuk hemma var oftast det löfte som givits till den sjuke. De närstående såg inga andra godtagbara alternativ. Det framkom att de närstående kände att de hade ett stort ansvar för vårdandet och inte alltid fick stöd från den professionella vården. Vårdrelationen visade sig vara viktig. Där kunde närståendes berättelser om situationen komma fram och i den låg de outtalade behov som närstående upplevde sig ha. Genom stödet från personer ur det sociala nätverket kunde närstående få tid till vila och återhämtning. Det är den professionella vårdarens uppgift att uppmuntra denna relation.
Stöd i läs- och skrivsvårigheter. En kvalitativ studie av lärares upplevelser av elevers stöd i svårigheterna
(2014-03-31) Persson, Carina; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur lärarna upplever det stöd som elever i läs- och skrivsvårigheter har. Jag utgår då från frågorna: • Hur ser lärare på läs-och skrivsvårigheter? • Hur ser det nuvarande stödet ut? • Vilket stöd önskar lärarna till elever i läs-och skrivsvårigheter? Teori: I teorin beskrivs de två huvudperspektiven som vi i Sverige har i specialpedagogiken: Det kategoriska och det relationella perspektivet. Det gör jag för att se om synen på läs-och skrivsvårigheter och det stöd som eleverna har är förankrat i någon av dem och vad det i så fall innebär i praktiken. I ett kategoriskt perspektiv ses eleven som ensam bärare till sina svårigheter medan det i ett relationellt perspektiv ses elevens svårigheter i ett samspel mellan elev, lärare och miljö (Persson, 2007). Sociokulturell teori utgår från Vygotskys idéer där vi föds in i och samspelar i en social, kulturell och historisk omgivning. Enligt Säljö (2000) är de kommunikativa processerna centrala vad gäller lärande och utveckling. Vår läroplan förespråkar den sociokulturella teorin och studien är även kopplad till den, då den bidrar stort till att förstå syftet med uppsatsen. I teoridelen tas även Literacy upp och Ericsson (2010) ger en historisk tillbakablick på hur stödet har sett ut för elever i läs-och skrivsvårigheter. Metod: Studien är en kvalitativ studie. Avsikten är att ta reda på hur lärare upplever det stöd som elever i läs- och skrivsvårigheter har. För att få svar på studiens syfte används halvstrukturerade intervjuer där möjlighet finns för intervjuaren att ställa följdfrågor till intervjupersonerna, som därmed ges utrymme för egna tankar och upplevelser. Resultat: Lärarnas sätt att se på läs-och skrivsvårigheter kunde delas in i individuella, sociala respektive organisatoriska orsaker. Fyra av de fem lärarna angav individuella orsaker som dyslexi och ADHD som orsaker till svårigheter i läsning och skrivning, vilket hör till det kategoriska perspektivet att se på elevers svårigheter, där elever ska kompenseras för sina brister. Det nuvarande stödet som förekommer hos alla lärare är en-till-en stöd och som också hör till det kategoriska synsättet. Flera forskare framhåller en-till-en stöd som en effektiv insats för att t.ex. kunna ge elever feedback. Bara två av lärarna önskar en-till-en- stöd. Självbilden påverkas också negativt med utanförskap av segregerat integrerat eller integrerat stöd men specialpedagogiska insatser motverkar detta till en del (Groth, 2007). Tre av lärarna ser elever i ett relationellt perspektiv d.v.s. har en helhetssyn på elev, lärare och miljö. De anpassar stödet på olika sätt så att alla elever är inkluderade. Det gör de genom att anpassa undervisningen med kompensatoriska hjälpmedel, t.ex. dator, förförståelse, kamratstöd där en kunnigare elev hjälper en svagare i ett sociokulturellt perspektiv. De tre lärarna önskar sig mindre, blandade klasser eller att man är två lärare i klassen. Fyra av lärarna ser specialpedagogisk kompetens som viktig, antingen som en-till-en, handledning eller i klassen.