Browsing by Author "Persson, Emma"

Now showing 1 - 8 of 8

Curlingföräldrar – Finns de? En kvalitativ attitydundersökning bland pappor
(2009-10-22T12:28:36Z) Persson, Emma; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political Science
Näridrottsplatsen - ett segregerat rum?
(2014-02-07) Persson, Emma; Persson, Lina; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Denna uppsats grundar sig i ämnet segregation. Ämnet tilldelades studenterna i delkursen Självständigt arbete under kursen Kulturgeografi fortsättningskurs, vårterminen 2013 vid Göteborgs Universitet. Det självständiga arbetet var ett led i förberedelserna inför kandidatuppsats vilket lade grunden för denna studie. Denna kandidatuppsats är alltså en fortsättning på det arbete som påbörjades under vårterminen 2013. Sedan 2003 har det i Sverige satsats stora resurser på att anlägga arenor av typen näridrottsplats. Motiven rör framförallt folkhälsa, rekreation och rörelseglädje. Satsningarna kostar stora summor och finansieras till största del av offentliga medel. Stadsbilden påverkas då näridrottsplatsen upptar markytor i centrala områden. Med utgångspunkt ur en demokratisk och jämställd synvinkel anläggs och investeras det i näridrottsplatser i många av landets städer, så också i Göteborg - som varit denna uppsats geografiska fokus. Vid planeringen av näridrottsplatsen ska det alltså inte göras någon åtskillnad mellan kön, socioekonomisk tillhörighet, livsstil eller dylikt. Med inriktning mot genus har denna uppsats syftat till att undersöka om näridrottsplatser används i samma utsträckning och på samma sätt av flickor/kvinnor och pojkar/män. För att ta reda på hur det förhåller sig har följande frågeställningar använts: 1. Hur ser fördelningen mellan pojkar/män och flickor/kvinnor ut vid näridrottsplatser sett till andel besökare? 2. Vem, sett ur ett genusperspektiv, använder vad på näridrottsplatsen? 3. Hur, sett ur ett genusperspektiv, används attributen vid näridrottsplatsen? Uppsatsen ämnade även fördjupa kunskapen om förhållandet mellan näridrottsplatsens attribut och dess besökare, samt belysa faktorer som resursfördelning och platsidentitet. För att få svar på frågeställningarna valdes en kvantitativ ansats med strukturerade observationer som metod. Observationerna genomfördes med ett uttalat genusperspektiv där nyttjandet av attribut och aktiviteter registrerades utifrån användarens kön. Två näridrottsplatser i Göteborgs Stad med flest antal invånare i åldern 0-18 år inom sitt primärområde valdes ut. Urvalet baserades på att näridrottsplatser i Göteborgs Stad, enligt egen utsago, främst riktar sig till äldre barn och ungdomar. Resultaten visar på att pojkar/män använder platsen i betydligt högre utsträckning än flickor/kvinnor. Hur respektive grupp använder näridrottsplatsen skiljer sig också åt, där ett utmärkande drag är hur mycket mer fotboll pojkar/män spelar i jämförelse med flickor/kvinnor. Generellt använder flickor/kvinnor i större utsträckning anläggningen för aktiviteter av social, icke organiserad karaktär medan pojkarnas/männens nyttjande snarare karaktäriseras av fysisk rörelse och organiserade aktiviteter. Dessa mönster avspeglas inom flera delar av näridrottsplatsen och pekar på en rumslig könssegregation. Förhoppningen är att uppsatsen ska vara en startpunkt för vidare studier inom ämnet och ge nya ingångar i planeringen och utformningen kring fysisk aktivitet i det offentliga stadsrummet.
Sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som är utlokaliserade och i behov av kirurgisk vård
(2022-03-23) Persson, Emma; Ocaranza Palafox, Lucia; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: I takt med att antalet öppna vårdplatser inom slutenvården har minskat över tid har antalet patienter som behövs utlokaliseras ökat. Utlokalisering av patienter innebär en ökad patientsäkerhetsrisk och påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Patienter med behov av kirurgisk vård kan ha ett komplext omvårdnadsbehov och specialistsjuksköterskor är en viktig del i patientens vårdkontext, då en högre kompetens hos sjuksköterskan ökar vårdkvalitén och leder till ökad patientsäkerhet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som är utlokaliserade och i behov av kirurgisk vård på en icke specialiserad kirurgisk vårdavdelning. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes och totalt intervjuades 8 sjuksköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes i enlighet med Graneheim och Lundman. Resultat: Tre huvudkategorier utkristalliserades: Ökad patientsäkerhetsrisk, Påverkan på arbetsmiljön och Lärande och kompetensutveckling i sjuksköterskans roll. Sjuksköterskorna uppgav att patienter med ett kirurgiskt behov är en intressant patientgrupp och att vårda dessa patienter gav en positiv variation i arbetet samt utvecklingsmöjligheter. Samtidigt framkom hinder för sjuksköterskor avseende att tillgodose patienter god och säker vård samt brister i sjuksköterskornas arbetsmiljö. Slutsats: Ökad kompetens och bättre samarbete mellan olika specialiteter kan leda till förbättrad patientsäkerhet och arbetsmiljö för sjuksköterskor som vårdar patienter som utlokaliserats och i behov av kirurgiskt vård. För att öka patientsäkerheten skulle specialistsjuksköterskan kunna ha en mer central roll i vården av dessa patienter.
Ett sociotopkarteringsarbete i Länghem – En studie i hur invånarna använder och värderar grönytor
(2017-06-20) Persson, Emma; Larsson, Marcus; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
This essay examines how the inhabitants in the village of Länghem in the Tranemo municipality uses and valuates green areas. The municipality of Tranemo is currently working on a in depth comprehensive plan for Länghem and is therefore in need of a sociotope map that will be used in the future as a base for decision making. The purpose of this essay has been to examine how the inhabitants of Länghem uses and valuates the green spaces in the village. To reach this purpose we used the following framing: - What green spaces are being used and what are they used for? - What green spaces are considered valuable? The fundamental aspects of this essay are concepts in human geography that helps us understand how humans experience and handle their environment. Maybe the most central key concept is place and how people interact with places. The concept of availability is also a central aspect. Further, the theory chapter also describes how green spaces affects us humans and the environment, sociotope mapping as a method and public participation. This essay is a describing case study in which a qualitative method has been used to answer the purpose of it. The empirical aspects of it have been collected through interviews with inhabitants in the village of Länghem. The result of the study indicates that the green spaces within the village of Länghem is mainly being used by families that are using the play grounds with their children. Adults are mainly using green spaces outside of the village. Popular green spaces include the park by the railway and Ingsvallen, a popular football field. These areas are not only popular in recreational senses, they also work as meeting places for the inhabitants of Länghem. The respondents of the interviews thought that the green spaces that exist in Länghem today are sufficient and that the green areas that are not being used should be exploited in the purpose of building homes.
Team motivation - A model for understanding the motivational factors of a team -
(2004) Åhrman, Susanne; Persson, Emma; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
The concept of team motivation is highly affecting the performance of the teams in organizations today. A team that is motivated is creative and has a high level of performance, which makes an investigation to understand the concept of motivation in a team relevant and interesting. This research concerns what factors affect team motivation and also how motivation is different between individuals and teams. To provide a basis for the thesis a deductive approach was used. Theories of teams and motivation were studied and out of these theories a model was created which contained five different types of motivational factors for a team. The empirical material was gathered through interviews with team members and team leaders at the research area. The material was then interpreted according to the created model and the conclusion that was drawn was that team motivation is affected from many different directions and that the different factors complement each other in creating team motivation.
The breast cancer microenvironment and cancer cell secretion - specific effects on cancer progression and subtypes of cancer cells
(2021-01-22) Persson, Emma
Breast cancer is the cancer form responsible for the most cancer-related deaths among women worldwide, and novel targeted therapies are highly needed. The tumor microenvironment consists of several components, including different cell types, extracellular matrix, oxygen and nutrient gradients and soluble factors that plays a key role in cancer progression. Cancer cell secretion affects tumor characteristics, such as proliferation, migration, invasion and priming of the pre-metastatic niche. In this thesis, we have investigated the effect of tumor microenvironmental-induced secretion by studying hypoxia and the extracellular matrix and the induction of secretion in relation to cancer progression and subpopulations of breast cancer cells. We demonstrated that hypoxia-induced secretion affects the cancer stem cell subpopulation, but in opposing directions depending on estrogen receptor status. Moreover, by developing a novel in vivo-like model based on decellularized breast cancer tissue we could show induced changes in reintroduced cell lines in gene expression and cell secretion, both towards a more dedifferentiated cell state compared to monolayer cells. In addition, we demonstrated that one subgroup of decellularized breast cancers induced secretion of proteins such as interlukin-6, chemokine (C-C motif) ligand 2 and plasminogen activator inhibitor 1, all associated with cancer stem cell characteristics and priming of the pre-metastatic niche. This subgroup also included tumors of higher grade and with shorter patient relapse-free survival, further displaying the aggressiveness of these microenvironments. Further, we revealed that the wellknown cancer stem cell inducing cytokine interlukin-6 increased after treatment with the hypoxia-induced growth factor progranulin and that interlukin-6 increased the cancer stem cell propagation in a sortilin dependent way. In conclusion, in this thesis we explored the importance of the tumor microenvironment and continued to unravel the complex network of tumor microenvironmental-induced secretion and the significance for breast cancer progression and patient outcome.
Utför barnskötare och förskollärare samma arbetsuppgifter?
(2024-10-16) Persson, Emma; Almkvist, Johan; Lagerholm, Hannah; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Denna studie genomförde intervjuer på förskolor i tre arbetslag som innehöll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som undersöktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsfördelning för planering samt genomförande av undervisning. Frågeställningarna som besvarades var följande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomförande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsfördelning bör vara gällande planering och genomförande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsfördelningen ska vara gällande planering och genomförande av undervisning? Detta fenomen har undersökts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Resultatet visade att ansvarsfördelning av planering varierar yrkeskategorierna emellan då förskollärarna har mer planeringstid. I genomförandet av undervisningen däremot var ansvaret mer jämnt fördelat oberoende av yrkeskategori. Det framkom även att förskolläraren har ett tydligt ansvar för undervisningen. Uppfattningarna som framkom och diskuterades var förskollärarens huvudansvar, jämlik fördelning av undervisningen, lokala bestämmelser, tyngden av arbetserfarenhet samt dess relevans för yrkesutövningen.
Varför göra det inne som man kan göra lika bra ute?
(2011) Persson, Emma; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
I detta arbete kommer ni att få läsa om utomhuspedagogik. Då naturen alltid varit en viktig del i min uppväxt vill jag genom denna uppsats inspirera andra pedagoger att låta sina elever få uppleva naturen och få chansen till att skapa en relation till naturen som inte går att ersätta med något annat. Syftet med denna undersökning är att berätta om utomhuspedagogikens betydelse för elevers inlärning och utveckling och att i huvudsak ta reda på i vilken mån verksamma pedagoger anser att det är möjligt att uppnå målen i matematik och svenska genom att bedriva undervisningen ute i naturen. Med att ha undervisningen ute menar jag inte genom att flytta ut lektionen i naturen utan att använda naturen som en del i lärandet. Arbetet är kopplat till uppfyllelse av specifika mål för årskurs 3. Jag har valt att använda mig av kvalitativ undersökning och har intervjuat fyra verksamma pedagoger från olika skolor i Göteborg. Två är verksamma på en skola i östra Göteborg där de har praktisk undervisning med årskurs 3-5 och ägnar all sin undervisning helt åt praktiskt arbete och utomhuspedagogik med eleverna. Den andra respondenten är pedagog på naturskolan i Göteborg och åker runt i olika klasser och har utomhuspedagogik med dessa elever. Den fjärde är klasslärare på en skola och har mycket utomhuspedagogik i sin undervisning. Hon här även universitetskurser på olika universitet i Sverige. Jag har även haft kontakt med Gunilla Ericsson som är utbildad pedagog och verksam forskare inom utomhuspedagogik. Genom mina intervjuer och forskarnas tankar diskuterar jag kring utomhuspedagogikens vikt för elevernas lärande och utveckling. Med hjälp av intervjuerna och tidigare forskares resonemang och tankar diskuterar jag även kopplingen mellan inne- och uteverksamhet. Jag ska även försöka få svar på om man kan uppfylla målen genom att ha utomhuspedagogik.