Browsing by Author "Persson, Eva"
Now showing 1 - 2 of 2
- Results Per Page
- Sort Options
Item Hjälte eller antihjälte? En analys av maskuliniteter i Euripides dramer(2020-09-09) Persson, Eva; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studierSyftet med uppsatsen är att undersöka maskuliniteter hos hjältarna i tre av Euripides dramer, Ifigenia i Aulis, Trojanskorna och Hekabe. De frågeställningar som behandlas är om hjältarna kan anses representera en hegemonisk maskulinitet, hur hjältarnas maskulinitet samverkar med andra maskuliniteter och med femininiteter och vad som kan utläsas om Euripides syn på hjältarna och på krig. De hjältar som undersöks är de grekiska hjältarna Agamemnon, Menelaos, Odysseus och Akilles och de trojanska hjältarna Priamos, Hektor och Paris. Undersökningen görs med tillämpning av Raewyn Connells maskulinitetsteori och teorin om intersektionalitet. Metoden för undersökningen är närläsning av ovannämnda tre dramer samt studium av modern litteratur. Slutsatsen är att Odysseus är den ende grekiske hjälten som äger en hegemonisk maskulinitet, medan Agamemnon gör det i förhållande till sitt oikos men inte som krigsherre, Menelaos som krigare men inte gentemot sitt oikos och Akilles inte alls. Trojanerna Priamos och Hektor äger en hegemonisk maskulinitet men inte Paris. Euripides syn på de grekiska hjältarna och på krig går inte att fastställa.Item Lust och plåga(2019-10-16) Persson, Eva; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studierKvinnliga hämnare är vanligt förekommande i grekiska tragedier. I uppsatsen görs en analys av tre kvinnliga hämnare, Medea, Klytaimnestra och Elektra, vad avser deras känslor, drivkrafter, makt och agerande beträffande de hämndakter som de utför. Analysen tar sin utgångspunkt i psykologiska hämndteorier, dels Aristoteles teorikonstruktion och dels moderna teorier. Aristoteles teori och de moderna teorierna skiljer sig inte åt i något väsentligt avseende. Aristoteles kriterier för hämndbegär är att det är förenat med plåga, den lidna oförrätten skall innebära en ringaktning av någon lägre i rang gentemot någon som har högre rang, hämndfantasier är lustfyllda, hämnden måste kunna uppnås, förövaren måste förstå varför hämnden genomförs och hämnden återställer maktbalansen mellan offer och förövare. Slutsatsen i uppsatsen är att de kvinnliga hämnarna uppfyller samtliga kriterier med undantag av kriteriet att förövaren skall ha lägre status än offret för att hämndbegär skall uppstå. Även gudars inverkan på hämnarna liksom