Browsing by Author "Persson, Maria"

Now showing 1 - 8 of 8

Ekonomisk information och IT-stöd Distribution av ekonomisk information inom kommuner
(2005) Persson, Maria; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och Problem: Att förstå informationsbehovet är idag kritiskt för en organisation. En organisation måste idag förstå vilka användare som finns inom den egna verksamheten samt vilken information som behövs för att sedan på bästa sätt distribuera rätt information till rätt användare. En kommun är en typ av organisation som är stor, komplex och med många olika användare av information, som har olika behov. Med dessa olika informationsbehov är det av vikt att det finns system och verktyg som tillgodoser behoven av, i detta fall, ekonomisk information genom hela organisationen. Problemet som uppsatsen behandlar är hur tre utvalda kommuner distribuerar intern ekonomisk information så att olika användarkategorier får tillgång till den information de behöver. Syfte: Syftet med studien är att med hjälp av en fallstudie beskriva hur de medverkande kommunerna, var för sig, distribuerar ekonomisk information med hjälp av IT-stöd så att olika användarkategorier av ekonomisk information inom organisationen får tillgång till den information de behöver. Avgränsningar: Studien fokuserar på ekonomisystem och dess närliggande verktyg, några verksamhetsnära system kommer inte att beskrivas. I studien kommer inte någon teknisk beskrivning göras av systemen. Metod: I uppsatsen antas en beskrivande ansats som utförts i form av en fallstudie där tre kommuner har studerats. Information har primärt anskaffats genom personliga intervjuer. Slutsatser: I uppsatsen framkommer att kommunerna som medverkat i studien inte saknar verktyg för distribution av ekonomisk information. Kommunerna har under de senaste åren skaffat olika verktyg för att underlätta distributionen av ekonomisk information. Kommunerna har alla valt någon form av webbaserat system, där användarna själva hämtar den information de behöver för sitt arbete. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag som anges är att istället för att endast studera distribution av ekonomisk information ta med hela informationshanterings-processen för att få en bredare och djupare bild av processen.
Ledningsplats Björn och kalla krigets kulturarv
(University of Gothenburg / Göteborgs universitet, 2015) Axelsson, Tony; Persson, Maria; Department of Historical Studies / Institutionen för historiska studier
Kalla kriget var en tid av upprustning, terrorbalans och rädsla för att ett varmt krig skulle blossa upp. Sverige befann sig inklämt mellan de två supermakterna, Warsawapakten och NATO. Genom sitt geopolitiska läge kom Sverige att påverkas av kalla kriget i stor omfattning, även Sverige upprustade kraftigt. Runt om i Sverige finns idag lämningar efter militära anläggningar från denna tid. De är i många fall idag avvecklade, avmilitariserade och nedmonterade. Dessa lämningar är ett viktigt kulturarv som rymmer kalla krigets historia sett från en svensk horisont. I Ledningsplats Björn och kalla krigets kulturarv tas läsaren med till det svenska attackflygets krigsstabsplats. I boken behandlas frågor som vad de materiella spåren efter kalla kriget kan berätta och vad det innebär att arbeta med ett hemligt kulturarv. Ledningsplats Björn är den första lämning från kalla kriget som har undersökts arkeologiskt i Sverige.
"Man ska bara göra dem typ". En kvalitativ studie av elva elevers upplevelser av hur matematikläxan bidrog till kunskapsutvecklingen i matematik
(2014-06-23) Persson, Maria; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur matematikläxor i grundskolan kan bidra till elevers kunskapsutveckling. Studien har fokus på elever som nyligen lämnat grundskolan och som inte nådde kunskapskraven i matematik. Studien syftar till att bidra med kunskaper om hur läxor i matematik kan förändras och utvecklas för att stödja elever i behov av särskilt stöd för sin kunskapsutveckling. Frågeställningar; Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av; - Vilka syften som matematikläxan kunde ha? - Hur matematikläxan kunde introduceras? - Hur matematikläxan kunde följas upp? - Hur matematikläxan kunde bidra till elevernas kunskapsutveckling i matematik? Teori: Studien har en kvalitativ ansats, vilket lämpar sig väl när försöker förstå och tolka resultat samtidigt som man har en liten undersökningsgrupp. Det empiriska materialet som studien grundar sig på är elva elevers upplevelser av hur matematikläxor använts i deras kunskapsutveckling. Metod: Studiens data har samlats in via kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Informanterna i studien utgörs av elva elever som valts utifrån att de ännu inte nått kunskapskraven för matematik i grundskolan. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med avsikt att urskilja likheter och skillnader i elevernas upplevelser. Resultat: Ett resultat visar att matematikläxan antingen kan syfta till att räkna de fyra räknesätten, att eleven ska hinna ikapp, till att anpassa läxan utifrån elevens nivå eller till begreppsinlärning. Ett annat resultat visar att läxan kan introduceras genom såväl en enskild genomgång, genom att läxan är en förlängning av lektionen eller genom att läraren delar ut uppgifter till eleverna. Vad gäller uppföljning av läxan visar studien att läxan antingen kan följas upp genom en enskild genomgång där läraren ger feedback, genom en genomgång av uppgifter på tavlan, genom att läraren rättar läxan, genom att eleven rättar läxan eller genom att läraren rättar läxan utan att ge eleven feedback. Ett ytterligare resultat av studien är att läxan bidrar till kunskapsutvecklingen genom att eleverna får längre tid, och att läraren upptäckter svårigheter som eleven har. Det förekommer också att läxan inte bidrar till elevens kunskapsutveckling, eleven upplever då inte någon vinst med matematikläxan. Sammanfattat kan det konstateras att eleverna upplever att matematikläxan oftare avser att träna procedurella förmågor än konceptuella, samt att det sätt på vilket läxan introduceras och följs upp påverkar förutsättningarna för att eleverna ska utveckla matematiska förmågor. Skolans kompensatoriska uppdrag är extra viktigt för elever i behov av stöd. Vid utformningen av matematikläxor är det därför viktigt att beakta denna elevgrupps behov vid bestämning av läxans syfte samt vid utformningen av introducering och uppföljning av läxan. Det är också viktigt att läxan är motiverande så att eleverna upplever att läxan bidrar till deras kunskapsutveckling i matematik.
Minnen från vår samtid. Arkeologi, materialitet och samtidshistoria.
(2014-05-07) Persson, Maria
During the last decade, the perspective of contemporary archaeology has been incorporated into the discipline of archaeology. The purpose of this doctoral thesis is to problematize contemporary archaeology as a field of research with emphasis on the development of methodology and the public potential that is inherent in this perspective. These are two central aspects that I consider to be of substantial significance, at the same time as they have not been given enough attention in previous research. The study is conducted on a theoretical framework based on the concept of materiality and on memory processes. The main questions concerns how contemporary archaeology can be conducted in practice, what results this provides and why these results are reached. The thesis is based on the analyses of two case studies consisting of the archaeological investigations of the amusement park Ramneskärsparken and the Skatås rehabilitation camp, both of the 1940s. The study is conducted by using the method of component analysis. Four components have been identified as important and significant for a contemporary archaeological perspective; Archaeological methods, Contemporary archaeology and community archaeology, Contemporary archaeology as an interdisciplinary science and The assemblage of finds. The methods discussed in the thesis give rise to a demand of knowledge from people outside the archaeological discipline. It also highlights the importance of both archaeological methods and interdisciplinary work including oral and written sources. In conclusion, the study demonstrates that matter sets things in motion. It is the meeting and interaction between people and material culture that activates memories connected to the sites in question, when excavated together with community groups. Contemporary archaeology works in contexts that now living people have experiences of and therefore also valuable knowledge about. Carrying out contemporary archaeological projects together with these people provides unique prospects of interpreting and working with the archaeological material. The results of the thesis show that archaeology of recent contexts partly serves other purposes and provides other values than an archaeology directed towards older contexts. The reason for this is that contemporary archaeology is an archaeology that has an overall focus on now living people, on ourselves.
Minnena av Algots. Ett dokumentationsarbete om lokalt industriellt kulturarv
(Institutionen för historiska studier, 2025-03-10) Daun, Johannes; Persson, Maria; Göteborgs universitet
Ofta att det är värt! En studie i några Lerumsgymnasisters språkbruk
(2009-09-03T08:02:04Z) Persson, Maria; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
”Ofta att det är värt” är en språksociologisk undersökning av orden ofta, orka, värt och ovärt. Syftet var att undersöka om, och i så fall hur, orden användes på ett icke-traditionellt sätt av gymnasieungdomar i Lerum och om denna användning kan klassas som slang. En enkät delades ut till elever i årskurs tre på samtliga gymnasieprogram på Lerums Gymnasium. Hypotesen var att flickor, i högre utsträckning än pojkar, skulle använda orden på ett icke-traditionellt sätt och att elever på teoretiska program skulle använda dem mer än elever på praktiska program. Undersökningen är förankrad i tidigare forskning om ungdomsspråk och slang. I resultatet redovisas hur användningen ser ut och vilka olika funktioner orden kan ha i ungdomsspråket. Där tar jag också upp skillnaden mellan flickor och pojkar, samt mellan elever på teoretiska och praktiska program. I diskussionen presenteras möjliga förklaringar till ordens nya funktioner. Här diskuterar jag också huruvida orden kan klassas som slang, vad skillnader mellan olika grupper kan beror på och hur framtiden kan se ut för orden. Resultaten knyts till tidigare forskning.
Psykosocial arbetsmiljö och personalomsättning i restaurangbranschen
(2011-02-24) Olsson Lindh, Christine; Persson, Maria; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Denna kandidatuppsats behandlar ämnet psykosocial arbetsmiljö och personalomsättning i restaurangbranschen. Restaurangbranschen har den högsta personalomsättningen av alla svenska branscher. Då forskningen angående branschens arbetsförhållanden ur personalens perspektiv är relativt outforskad i dagsläget blir det angeläget att undersöka deras uppfattning om den psykosociala arbetsmiljön. Syftet är, därmed, att undersöka hur anställda på några à la carte-restauranger uppfattar den psykosociala arbetsmiljön samt om det har något samband med restaurangernas personalomsättning. Populationen för studien är à la carte-restauranger i Stockholms innerstad. Urvalet innefattar samtliga 16 restauranger i en strategiskt utvald klassificeringskategori ur restaurangguiden White Guide 2009. Metoden för att undersöka fenomenet har varit kvantitativa intervju- och enkätfrågor. Personalansvariga på de sju undersökta restaurangerna har fått besvara frågor som legat till grund för att beräkna personalomsättningen och 66 anställda på restaurangerna har fyllt i ett frågeformulär angående deras uppfattning gällande den psykosociala arbetsmiljön. Informationen har analyserats deskriptivt för att sedan härledas till befintliga teorier om motivation, arbetsmiljö, organisationsstruktur och personalekonomi. Även ett genusperspektiv har beaktats, om än i en begränsad utsträckning, eftersom kvinnor historiskt sett har förfördelats i branschen. Studiens resultat tyder på att inget tydligt samband mellan de anställdas uppfattning om den psykosociala arbetsmiljön och restaurangernas personalomsättning kan fastställas. Däremot visar resultatet att majoriteten av de anställda vill fortsätta att arbeta inom restaurangbranschen, trots att utvecklings- och karriärmöjligheterna på den nuvarande arbetsplatsen liksom i branschen anses vara små.
Utvecklar aktuella läromedel elevers läsförståelse? En analys av läsförståelseinslagen i tre läromedel för år 3-4
(2009) Persson, Maria; Rundström, Sofie; Carlsson, Sara; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att analysera några läsförståelseläromedel för att se om de tycks vara uppbyggda utifrån aktuell forskning och utifrån kursplanen i svenska. Vi har utgått från tre frågeställningar: 1. Vad säger aktuell forskning att läsförståelse innebär? Hur utvecklar man detta hos eleverna? . Vad säger kursplanen i svenska att vi ska arbeta mot inom området läsförståelse? Stämmer detta överens med vad forskningen säger? 3. Är de aktuella läromedlen bra att använda för att utveckla elevers läsförståelse, utifrån aktuell forskning och kursplanens mål? Metod och material Vi har besvarat den första frågeställningen genom en forskningsöversikt. Den andra frågeställningen har besvarats genom en jämförelse mellan forskningsresultaten och kursplanen i svenska, med syfte att se om forskningsresultaten tycks ligga till grund för kursplanens utformande. För att besvara den tredje frågeställningen har vi utifrån forskningsresultaten och kursplanens mål byggt upp en analysmodell, utifrån vilken vi analyserat tre olika läromedel: Akrobat – tolv steg i svenska, Pojken och Tigern – läsförståelse och Zoom – reflekterande läsning. Resultat Forskningen visade sig vara enig om att förståelse uppstår i mötet mellan texten och läsaren, och att det kräver aktiv läsning, metakognition samt användande av olika tankestrategier. Läsförståelse handlar inte primärt om avläsning, utan om att läsa och förstå textens innebörd. Innehållet i kursplanen visade sig stämma väl överens med dessa forskningsresultat. Alla kursplansmål som berör ämnet har stöd i forskningen. Det finns dock några aspekter av läsförståelse som forskningen tar upp, men som inte finns uttryckt i kursplanen. I vår analys har vi konstaterat att alla tre läromedel tycks ha sin grund i aktuell forskning och i kursplanens mål. De tar upp alla forskningens kriterier för främjande av läsförståelse, och tränar eleverna i alla de tanke- strategier som goda läsare använder sig av. Dock sker detta i olika utsträckning inom respektive läromedel. Inget av läromedlen tycks vara självbärande, utan de kräver alla ett medvetet arbete av läraren samt komplettering inom vissa områden.