Browsing by Author "Persson Waye, Kerstin"

Now showing 1 - 9 of 9

Akustikförsök - Forskarfredag 2010
(Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Medicinska institutionen, Avd för Samhällsmedicin och folkhälsa, Enh för Arbets- och miljömedicin, 2011) Persson Waye, Kerstin
God ljudmiljö i förskola - samband mellan ljudmiljö, hälsa och välbefinnandeföre och efter åtgärdsprogram
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2011) Persson Waye, Kerstin; Agge, Agneta; Lindström, Fredric; Hult, Marie
Höga ljudnivåer är ett vanligt förekommande problem i förskolor och skolor. I Mölndals stad planerades en rad åtgärder för att minska ljudnivåerna i förskolor och skolor och vi fick tillfälle att vetenskapligt utvärdera effekterna av dessa åtgärder. Utvärderingen avsåg effekter på barns och personals hälsa och välbefinnande samt inverkan på ljudnivåer och rumsakustik. Denna rapport beskriver studier gjorda i förskolan. Flertalet mätmetoder som använts har utvecklats eller vidareutvecklats inom projektet. Studierna var upplagda som före-efter-studier eller interventionsstudier i totalt sju förskolor där åtgärder vidtogs för att förbättra ljudmiljön. Som kontroller valdes tre likvärdiga förskolor där inga åtgärder vidtogs. För att erhålla en större referenspopulation av personal gjordes dessutom enkätundersökningar i 60 slumpmässigt utvalda förskolor vid två tillfällen med 6 månaders intervall. Ljudnivåmätningar (personburna dosimetrar samt stationära mätningar) enkätundersökningar bland personal och föräldrar samt intervjuer bland barn gjordes 1 månad före interventionen samt 3 månader efter interventionen. Ytterligare en enkät besvarades av personalen 9 månader efter interventionen. Totalt deltog 16 personal, 63 barn, 59 föräldrar före interventionen och 16 personal, 59 barn och 49 föräldrar efter interventionen. I referenspopulationen av personal deltog 171 vid första och 128 vid andra enkättillfället. I kontrollförskolorna gjordes ljudnivåmätningar samt enkätundersökning bland föräldrar vid motsvarande tidpunkter som för interventionsförskolorna. Här deltog 24 föräldrar vid första och 26 föräldrar vid andra enkättillfället. Påverkan på röst analyserades genom personburna röstmätningar på 24 barn och 24 personal vid två tillfällen. Ljudmiljön på förskolan upplevdes störande och medförde bland annat att kommunikation försvårades. Resultaten visade att 69% av personalen hade svårt att uppfatta samtal 25 % av arbetstiden eller mera och drygt 70% behövde ofta ta i med rösten för att höras. Besvär av buller varje vecka angavs av 73% bland personalen före interventionen och nära 70% angav att graden av störning var hög. Dessa andelar sänktes till 30% respektive 50%, 3 månader efter interventionen och ytterligare till 21 % respektive 36%, 9 månader efter interventionen. Dessa sänkningar var statistiskt säkerställda. Motsvarande förändring av frekvens samt grad av bullerstörning kunde inte ses hos referensgruppen. De ljudkällor som var mest störande var gap och skrik, slammer vid måltid, samtal och prat samt skrap från bord och stolar. Andelen störda av gap och skrik samt slammer vid måltid sänktes signifikant efter interventionen från 100% till 65% samt från 62% till 17%. Före interventionen var 0% nöjda med ljudmiljön och även om denna andel ökade till nära 20% efter interventionen, finns det således en stor andel som anser att mer finns att göra för att förbättra ljudmiljön. Förutom buller upplevdes signifikanta förbättringar av belysning och estetik. Starka, höga ljud hördes av mer än 50% av barnen ”ofta/jätteofta”, och så många som 61% av barnen hörde arga, skrikande ljud ofta/jätteofta. Interventionen medförde ingen skillnad i hur ofta barnen hörde dessa ljud, däremot sjönk andelen barn som ofta/jätteofta hörde skärande och rivande ljud från 36% till 20% efter interventionen. före. 6 Nära 60% av barnen kunde känna i sin kropp när de hörde starka, höga ljud; arga, skrikande ljud; och skärande, rivande ljud. Flertalet barn eller drygt 70% använde sig av olika strategier för att hantera mycket ljud i förskolan, de går undan, håller för öronen eller säger till fröken. Föräldrarna inom interventionsgruppen upplevde att ljudnivån var något lägre efter interventionen. Besvären trötthet och ljudtrötthet/ trött i öronen i anslutning till arbetet angavs av 93% respektive 80% bland personalen. Rapporteringen av trötthet förändrades endast i mindre omfattning före respektive efter interventionen medan andelen som rapporterade ljudtrötthet/trött i öronen sänktes signifikant från 80% före interventionen till 54%, nio månader efter interventionen. Jämfört med referenspopulationen rapporterade personalen vid de åtgärdade förskolorna signifikant mindre och i storleksordningen 34-40% mindre besvär av symptomen: huvudvärk, ljudtrötthet och spänd efter jämfört med före interventionen. Barnens hälsa ansågs av flertalet föräldrar som gott eller mycket gott. Av de symptom som föräldrar rapporterade hos sina barn ansågs trötthet till stora delar bero på situationen i förskolan. Andelen föräldrar som upplevde att deras barn pratade med hög röst ofta/alltid var hög och mellan 46-58% vid första enkäten till 65-77% vid andra enkäten. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan kontrollförskolan och interventionsförskolans föräldrar och tendensen till högre rapportering vid andra tillfället förekom hos båda grupperna. Någon förbättring av barnens hälsa rapporterad av föräldrarna kunde inte påvisas i de förskolor där åtgärder gjorts för att förbättra ljudmiljön. Barnen upplevde också en tendens till att fröken ropar och skriker mindre ofta efter interventionen. De personburna mätningarna visade att såväl barn som personal exponeras för mycket höga ljudnivåer under vistelse inomhus och att dessa nivåer inte förändrades av interventionen. Barn exponeras i medeltal för 85dB A-vägd ekvivalent ljudnivå (LpAeq) respektive 117-118 dB A-vägda maximala ljudtrycksnivåer (LpAmax). Barnens exponering var signifikant högre än personalens vilka i medeltal exponerades för 77dB LpAeq och 108 dB LpAmax. Resultaten från ljudnivåmätningarna visade att nivån i matrum och lekrum sjönk signifikant och att sänkningen i medeltal uppgick till 1-3 dB LpAeq. Detta betyder att ljudnivåerna sänktes från 69dB till 68dB i matrum, samt 72dB till 69dB i lekrum men att ljudnivåerna fortfarande är höga. I kontrollförskolorna var ljudnivån oförändrad. Buller i förskolan är ett problem i många kommuner. Denna studie visar att buller i förskolan är ett väsentligt arbetsmiljöproblem och folkhälsoproblem även i Mölndals stad. Förekomsten av besvär, tydligast i form av trötthet och ljudtrötthet har en tydlig koppling till exponering för starka och störande ljud och en sänkning av ljudnivåerna och en ökad andel återhämtningstid med lägre ljudnivå är en viktig åtgärd för en bättre miljö. Sänkningen av ljudnivån var relativt modest i matrum dock var personalens upplevelse av ljudmiljön väsentligen förbättrad. Detta kan förklaras av att ljudmiljön nu upplevs som mera behagligt och mindre störande vilket inte framgår av en ekvivalent ljudnivå. För barnen är det tydligt att de både är medvetna om hur ofta för dem obehagliga ljud förekommer, att de om möjligt försöker att undvika dem samt att de 7 upplever dessa ljud såväl fysiskt som emotionellt. Även om upplevelsen av starka höga och arga skrikande ljud i stort var oförändrat hög efter interventionen var frekvens och upplevelse av skärande och rivande ljud minskad. Det finns även tecken på minskad förekomst av magont efter interventionen.
God ljudmiljö i förskola och skola - krav på rum, bygg - och inredningsprodukter för minskat buller
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2011) Persson Waye, Kerstin; Agge, Agneta; Hult, Marie; Larsson, Pontus
Bakgrund På initiativ av Mölndals stad startade ett forskningsprojekt ”Hur uppnås god ljudmiljö i förskolor och skolor?”. Syftet var att utvärdera de ljudförbättrande åtgärder som genomförts och planerades bli genomförda i särskilt utsatta rum i denna typ av lokaler. De rum som var föremål för åtgärder var enligt Mölndals och denna rapports benämningar matrum (Socialstyrelsens gamla benämning: Allrum 2), bygg-/lekrum (Allrum 1) samt lekhall (Rörelselekrum) i förskola samt klassrum, korridor och matsal i skola. Syftet var också att, med erfarenheterna från Mölndal och utvärderingens resultat föreslå kravspecifikationer för god ljudmiljö i dessa rumstyper. Produktinventering En inventering av ytskikts- och inredningsmaterial med goda ljudegenskaper genomfördes med analys av hur tillverkarna redovisade ljudprestanda för olika typer av produkter. För att få fram en bruttolista av produkter med goda ljudegenskaper och som lämpade sig i förskolor och skolor med avseende även på andra egenskaper gjordes ett urval i två steg med hjälp av en yrkesmässigt allsidigt sammansatt panel. Syfte Urvalsprocessen hade två syften:  dels att få fram en bruttolista av intressanta ytskikts- och inredningsprodukter som Samfast kunde ha för urval av produkter till etapp II i Mölndals åtgärdsprogram för ”ljudsanering”.  dels att få större klarhet i vilka jämförbara ljudprestanda som kan användas som krav i samband med upphandling av bygg- och inredningsprodukter. Interventionsstudie Parallellt påbörjades också en så kallad interventionsstudie, en studie av barns och personals upplevelse av ljudmiljö och hälsa före och efter åtgärder av den fysiska miljön som syftade till att minska buller. Studien genomfördes med ljudmätningar och enkäter till/ intervjuer med personal, barn och föräldrar i förskolan och lärare, elever och lokalvårdare i skolan. Ljudmätningarna, enkäterna och intervjuerna hade också ett metodologiskt syfte; att komma fram till vad som är viktigt och möjligt att mäta och hur det ska mätas för att kunna bedöma om ljudmiljön förbättrades efter åtgärdernas genomförande och på vilket sätt. Upplevelsen av ljudmiljön var klart förbättrad efter de insatser som gjords i Mölndals förskolor och skolor. Vid de fysikaliska mätningarna av rumsakustik och ljudnivåförändringar kunde också förbättringar konstateras, dock inte i motsvarande grad som den upplevda förbättringen. Detta talar för att det 9 behöver utvecklas nya psykoakustiska mått som bättre förmår mäta den upplevda förändringen av ljudkvaliteten som uppnåddes. Ytterligare ett syfte med ljudmätningarna var att försöka hitta vägar att nyansera hur ljudkrav kan ställas på olika typer av de ovan nämnda särskilt utsatta rummen i förskolor och skolor.
God ljudmiljö i skola - samband mellan ljudmiljö, hälsa och välbefinnande före och efter åtgärdsprogram
(Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Medicinska institutionen, Avd för Samhällsmedicin och folkhälsa, Enh för Arbets- och miljömedicin, 2011) Persson Waye, Kerstin; Agge, Agneta; Lindström, Fredric; Hult, Maria
Hälsopåverkan av lågfrekvent buller inomhus
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2017-08-24) Persson Waye, Kerstin; Smith, Michael; Ögren, Mikael
Lågfrekvent buller omfattar frekvensområdet 20 till 200 Hz. Sverige har sedan 1996 haft rekommenderade värden för bedömning av störning och annan hälsopåverkan av lågfrekvent buller i den allmänna miljön. Dessa utgår från tredjedelsoktavbandsnivåer vilka inte bör överskridas och återfinns i Folkhälsomyndighetens allmänna råd för buller inomhus (FoHMFS 2014:13). Det har visat sig att riktvärdena för lågfrekvent buller åberopas relativt ofta, och anses väl fungerande av miljöinspektörer som använder dem i sitt arbete. Motsvarande konstruktion av rekommenderade värden för lågfrekvent buller finns sedan 2005 även i arbetsmiljön. Denna rapport sammanställer forskningsresultat kring effekterna av buller innehållande låga frekvenser inomhus i bostäder.För att översiktligt studera vilka källor utöver de redan välkända kontinuerliga källorna (motorer, fläktar, pumpar och kompressorer) som riskerar att ge höga inomhusnivåer i det lågfrekventa området har vi utgått från ett antal mätningar av olika källor, framförallt trafik och tågtrafik. För de källor där endast utomhusnivån är undersökt har vi räknat om till inomhusnivåer med hjälp av uppmätt ljudisolering i villor. För en kortaste utvärderingstid om 30 sekunder riskerar lastbilar, bussar och diesellok att ge upphov till höga nivåer i de lägsta tersbanden utan att Trafikverkets A-vägda riktvärden överskrids. Detsamma gäller höghastighetståg, men här är materialet mycket begränsat. Det är lägre risk att buller från vindkraftverk överskrider tersbandsnivåer så länge som utomhusriktvärdet uppfylls, men marginalerna är små varför det inte går att utesluta i enskilda fall. För varierande och transient buller som lågfrekventa fordonspassager som sker med viss regelbundenhet, men antalet händelser varierar beroende på trafikflödet, är det vår uppfattning att störning och hälsopåverkan inomhus från dessa källor bör utgå från de tersbandsnivåer som anges i Folkhälsomyndighetens allmänna råd för buller inomhus (FoHMFS 2014:13). Det saknas dock tillräckligt underlag för att avgöra hur denna typ av buller skall värderas i förhållande till nämnda tersbandsnivåer. Nuvarande kunskapsläge talar för att hänsyn bör tas till hur ofta händelserna förekommer, speciellt nattetid. Utifrån studier av buller där vi saknar specifikation av lågfrekvensinnehållet, men som rör godståg, flyg och lastbilsbuller kan man se att när antalet händelser ökar över ett vist antal, typiskt 2 till 8 per timme, ökar störning och sömnpåverkan väsentligt. Vår rekommendation är att mätning och värdering av varierande och transienta ljud studeras ytterligare och att ett förslag tas fram som säkerställer korrekt mätteknik samt är kopplat till människans respons på låga frekvenser.
Jämförelse av fysiologisk respons vid exponering för buller eller vibrationer
(Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Medicinska institutionen, Avd för samhällsmedicin och folkhälsa, Enh för Arbets- och miljömedicin, 2014-10-30) Smith, Michael; Ögren, Mikael; Persson Waye, Kerstin
Physiological Reaction – Thresholds to Vibration During Sleep
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2015-11) Smith, Michael; Ögren, Mikael; Persson Waye, Kerstin
The World Health Organization Night Noise Guidelines for Europe 2009 report that there is sufficient evidence for biological effects of noise on sleep, starting at LAF,max,inside=32 dB. Alterations in sleep structure and electroencephalogram (EEG) awakenings start to occur at LAF,max,inside=35 dB. Changes in cardiovascular activity during sleep also occur as a result of noise exposure, but threshold levels have not been determined. Noise from freight trains in particular has been found to cause more frequent awakenings and stronger cardiac response than passenger trains. In the field, freight trains are often accompanied by low frequency vibration, with amplitudes commonly around 0.4 – 1.5 mm/s (comfort weighted) near railway lines. As with noise, moderate to high level vibration from freight has been shown to contribute towards cortical EEG reactions and changes of heart rate during sleep. However, it is not presently known at what threshold levels physiological effects due to vibration begin to occur. The research group aimed to identify a physiological reaction threshold to vibration during sleep. An initial pilot study was conducted to give a first indication of where such a threshold might lie. A subsequent larger-scale main study further investigated the vibration level response threshold, and also provided knowledge regarding what physiological response occur at 0.4 mm/s, the current lowest limit value enforced for new railway lines in Sweden. Changes in sleep stage and awakenings were observed at 0.4 mm/s, while indications were seen at 0.3 mm/s but not 0.2 mm/s. Changes in heart rate were seen at 0.3 and 0.4 mm/s, but not at 0.2 mm/s. This study found that the physiological effects and threshold levels for these WHO defined effects were 0.3 mm/s for changes in cardiac activity, and 0.4 mm/s for EEG awakenings and changes in sleep structure and fragmentation of sleep.
Sömnstörning av stomljud från tågtrafik i tunnel
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2019-10-28) Ögren, Mikael; Sandström, Loisa; Jerson, Tomas; Persson Waye, Kerstin
Denna rapport redovisar översiktligt resultaten ifrån forskningsprojektet ”Sömnstörning av stomljud från tågtrafik”. Projektet finansierades av Trafikverket, och pågick under perioden 2016 – 2018. Under projektets gång genomfördes två sömnförsök i ljudmiljölaboratoriet vid arbets- och miljömedicin, ett pilotförsök med totalt 5 deltagare och ett huvudförsök med 23 deltagare. Resultaten av sömnförsöken redovisas i två publikationer, en konferensartikel (Smith, Ögren, Ageborg Morsing, Jerson, & Persson Waye, 2018) och en artikel i tidskriften ”Building and environment” (Smith, Ögren, Morsing, & Waye, 2019). Konferensartikeln och de ljudfiler som togs fram för studien finns tillgängliga på svensk nationell datatjänst, en databas för öppna forskningsdata på följande URL: https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/snd1056 Huvudartikeln kommer att göras tillgänglig på samma plats från och med december 2020, fram till dess har förlaget Elsevier ensamrätt på artikeln.
The Importance of Low Frequency Masking on Auditory Perception. Literature Review.
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2017-08-25) Kalafata, Stamatina; Persson Waye, Kerstin
In this review, previous studies on the effect of the low frequency masking on speech comprehension are presented. First the theoretical background of masking focusing on low frequency masking of speech is presented. Previous studies and experiments that analysed low frequency masking patterns are reviewed and used as baseline knowledge for further investigation on speech intelligibility for normal hearing and hearing impaired people. Furthermore the combined effect of the reverberation and noise on speech intelligibility, before and after acoustical treatments of different rooms, was reviewed and presented in this report. The review showed that low frequency noise is an efficient masker of speech and lead to reduce speech intelligibility because of the increase of masking of higher frequencies (upward spread of masking) which is strongly dependent on the level and frequency of the masker. Especially maskers up to 350 Hz at sound pressure levels that normally occur at public spaces (offices, schools etc.) were indicated as efficient maskers of speech with the masking effect to increase with the increase of low frequency components in the masking noise. Hearing impaired people are strongly affected by the combined effect of reverberation and noise which makes it difficult to communicate in noisy environments. Spaces with poor acoustic properties increase the masking of higher frequencies (especially in speech) by lower frequency speech components. Finally, the importance of a good acoustic environment for speech intelligibility especially for vulnerable groups such as young and old, non native listeners and people with hearing impairments, was documented and presented.