Browsing by Author "Petersson, Cecilia"

Now showing 1 - 2 of 2

IAS 39 Omklassificering av finansiella instrument och de europeiska bankernas kapitaltäckningstal
(2009-06-25T07:27:56Z) Mörk, Caroline; Petersson, Cecilia; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och Problemdiskussion: IAS 39 har varit en omdebatterad standard, främst rörande värderingsfrågan, verkligt värde kontra anskaffningsvärde, för de finansiella instrumenten. I samband med finanskrisen 2008 så kom denna fråga att aktualiseras. Detta eftersom värdering till verkligt värde fick negativa konsekvenser på de finansiella rapporterna. Med anledning av detta vädjade ledare inom EU till IASB att förändra IAS 39, till att tillåta omklassificeringar. IASB tog detta i beaktande och den 13 oktober 2008, efter en oerhört snabb process, antogs ett tillägg som tillät omklassificering. Detta för att öka stabiliteten i det finansiella systemet. En annan väldigt viktig parameter för den finansiella stabiliteten, speciellt i kristider, är bankernas kapitaltäckningstal. Dessa tal kommunicerar vilka förluster en bank kan ta. Eftersom omklassificeringen gjorde att verkligt värde förluster inte behövde redovisas i de finansiella rapporterna påverkades kapitaltäckningstalen positivt av omklassificeringen. Syfte: Syftet med denna studie är att göra en kartläggning av de europeiska banker som har nyttjat denna omklassificeringsmöjlighet och undersöka signifikanta skillnader mellan dessa bankers kapitaltäckningstal. Vidare kommer vi även att undersöka effekten av denna omklassificering på dessa tal, för de bankerna som har omklassificerat sina finansiella instrument. Detta för en få en uppfattning om kapitaltäckningstalen har haft en inverkan på beslutet att omklassificera de finansiella instrumenten. Metod: Vi har med utgångspunkt i vårt syfte valt att göra en kvantitativ undersökning med ett urval av 50 största bankerna i Europa, givet balansomslutningen. Vid den empiriska insamlingen har vi upprättat en standardiserad mall, där vi sedan har inhämtat data från bankernas årsredovisningar. För att analysera vårt material har vi använt oss av det statistiska testet, Mann Whitney och även olika effektstudier. Resultat och Slutsats: Majoriteten av de europeiska bankerna har valt och omklassificera sina finansiella instrument. Vid undersökningen om det fanns signifikanta skillnader i kapitaltäckningstalen, mellan de banker som har valt att omklassificera eller inte, fann vi endast en skillnad i soliditeten. Generellt har denna omklassifciering inte haft så stora effekter på bankernas nyckeltal, Dock har den i enstaka fall, för den enskilda banken, haft väldigt stora effekter. Omklassificieringen har haft den största effekten på primärkapitalrelationen. Sammanfattningsvis kan vi antaga att kapitaltäckningsstalen inte har haft den största inverkan på beslutet om omklassificeringen. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom detta tillägg kom till i en tid då de finansiella marknaderna var hårt pressade och rationaliteten på dessa marknader kan ifrågasättas skulle vi finna det intressant att undersöka tillämpningen av detta tillägg över tiden. Ett annat uppslag som vi har funnit genom att undersöka årsredovisningar i ett antal länder, är att det råder stora skillnader i årsredovisningarna länderna emellan, detta trots att EU har arbetat för en harmonisering.
Nyckeltal för att prognostisera stabilitet i banker
(2010-06-08T12:07:45Z) Mörk, Caroline; Petersson, Cecilia; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: De finansiella rapporterna för bankerna och dess analysvärde har kommit att ifrågasättas och aktualiseras i samband med finanskrisen. Eftersom bankernas verksamhet blir allt mer komplex, samtidigt som bankerna utgör ett fundament för ett välfungerande samhälle är vikten av att kunna bedöma stabiliteten i en bank högst aktuell. Värderingen av en banks verksamhet och riskerna kopplade till stabilitet är svårare att bedöma i en bank än för ett icke finansiellt företag. Vikten att identifiera de nyckeltal som kan förutspå stabilitet i den enskilda banken och minska bristen på transparens leder till forskningsfrågan: Vilka nyckeltal har ett högt prognosvärde när det gäller att utvärdera huruvida en bank kan anses vara stabil utifrån ett externt perspektiv? Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att finna nyckeltal som kan användas för att prognostisera stabiliteten i en bank. Metod: För att uppnå syftet med studien presenteras en litteraturgenomgång som karaktäriserar en stabil bank och riskerna kopplade till verksamheten. Därefter definieras de beroende variablerna i studien som kan kopplas till stabiliteten i en bank. Vidare undersöks vilka nyckeltal som används för att utvärdera en banks verksamhet. Dessa nyckeltal kommer sedan att analyseras med multipel och enkel regressionsanalys för att undersöka vilka nyckeltal som kan prognostisera stabiliteten i den enskilda banken. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats och urvalet har bestått av ett stort antal banker (23 728 st) från hela världen. Datan har tagits från åren 2006-2009. Resultat och slutsatser: Studien visar att för att förutspå stabilitet i en bank används mått kopplade till likviditet och kapitaltäckning. Dessa mått har även en hög korrelation till varandra vilket innebär att de påverkar varandra vid prognostisering av stabiliteten i en bank. Vidare identifieras tillgångsrelaterade och verksamhetsrelaterade mått och den multipla och enkla regressionsanalysen visar att de tillgångsrelaterade måtten främst påverkar likviditetsmåtten medan påverkan på kapitaltäckningsmåtten är knapp. Avkastningen på totala tillgångar är det verksamhetsrelaterade mått som mest påverkar båda kategorierna av stabilitetsmåtten. Fortsatt forskning: Eftersom vi haft ett kvantitativt förhållningssätt vid vår studie skulle det vara intressant att genomföra en kvalitativ studie för att undersöka vilka nyckeltal som bankerna använder för att utvärdera stabilitet i andra banker. Det skulle även vara intressant att fokusera studien och minska urvalet för att försöka hitta starkare samband för prognostisering av en viss typ av bank. Sista uppslaget är en studie kopplad till makroekonomisk påverkan, detta finner vi intressant då påverkan ifrån omgivningen har visat sig vara av betydelse för en fullständig analys av en bank. Exempel på detta kan vara ränteförändringar och vilken typ av reglering banken utsätts för