Browsing by Author "Petersson, Johanna"

Now showing 1 - 3 of 3

Does Cap-Size Matter? A study of ten Swedish Small and Large-Cap Funds
(2012-03-27) Boström, Anna-Lina; Petersson, Johanna; University of Gothenburg/Department of Economics; Göteborgs universitet/Institutionen för nationalekonomi med statistik
This study aims to examine and compare the performance of five small-cap funds and five large-cap funds during a ten-year time period and two sub-periods. The used performance measures to evaluate the funds are Jensen’s alpha, Sharpe and Treynor ratio. The investigation indicates that the selected small-cap funds outperform the large caps in every single time period, based on the risk-adjusted return. Remarkable is that the large-cap funds performed best during the period of crisis compared to the pre-crisis and full-time period. However, the small-cap funds seem to be a superior investment despite the economic downturn.
FÖREKOMST AV SKADEPREVENTIV TRÄNING INOM SVENSK UNGDOMSFOTBOLL En enkätstudie med tränare för U17-lag på pojksidan
(2018-01-22) Lundberg, Andrea; Petersson, Johanna; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund: Syfte: Fotbollsspelare upp till 17 års ålder har identifierats som en målgrupp för skadeförebyggande träning. Skadeincidensen hos elitpojkspelare i Sverige är nästan lika hög som hos seniorspelare. Skadeförebyggande träning ur olika perspektiv har undersökts i hög grad på flicksidan men är inte lika väl studerat hos pojkspelare. Graden av implementering varierar stort i tidigare studier. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av skadeförebyggande träning för nedre extremitet i pojkfotbollslag inom de högsta divisionerna för 17-åringar i Sverige. Metod: En kvantitativ studiedesign där en webbaserad enkät användes för datainsamling. En representant från vardera lagen i de sju högsta U17-serierna på pojksidan i Sverige säsongen 2017 bjöds in att delta i studien. Resultatet analyserades med chi2 -test samt Spearman’s korrelationskoefficient. Signifikansnivån var 0,05. Resultat: Konklusion: Enkäten skickades ut till 84 personer, svarsfrekvensen blev 67 %. Skadeförebyggande träning tillämpades av 89,3 % av tränarna. Ett signifikant samband hittades mellan total träningstid och andelen skadeförebyggande träning under säsong (r=0,474) och försäsong (r=0,554). Andelen skadeförebyggande påverkades av medicinsk utbildning hos tränarna (säsong p=0,052, försäsong p=0,01), tränarnas sysselsättningsgrad i klubben (säsong p=0,042, försäsong p=0,083) och om laget hade tillgång till specifika yrkesgrupper (säsong p=0,04, försäsong p=0,02). Majoriteten av tränarna för svenska U17-lag på pojksidan använder egna, generella skadeförebyggande uppvärmningsprogram som inkluderar flera olika träningsformer. Total träningstid/vecka, medicinsk utbildning hos tränarna, tränarnas sysselsättningsgrad i klubben samt lagets tillgång till specifika yrkesgrupper tycks påverka implementeringen.
Kirurgisk avdelningsrond, en arena för överordning och underordning.
(2012-10-30) Petersson, Johanna; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Introduktion Avdelningsronden är ett vanligt inslag i sjukhusbaserad slutenvård. Vetenskapliga studier saknas där ronden som social eller organisatorisk konstruktion fokuseras. Ett genusperspektiv antas i denna studie för att ge kännedom om maktstrukturer och orättvisor samt försöker hitta orsaksförklaringar till varför dessa uppstår. Syfte Studiens syfte är att undersöka vad som är mest angeläget för den kirurgiska avdelningssjuksköterskan i samband med avdelningsronden och hur hon/han hanterar detta i relation till rondens övriga aktörer. Metod Studien kommer att genomföras med Grounded Theory enligt Charmaz (2010). Urvalet kommer att ske bland sjuksköterskor på olika kirurgiska vårdavdelningar vid ett universitetssjukhus i Sverige. Datainsamlingen kommer att ske genom observation följt av intervju. I syfte att pröva metodens användbarhet genomfördes en pilotstudie med fyra informanter. Resultat Kärnkategorin ”Att få patienten vidare i processen och att gå hem”, ansågs vara det mest angelägna för informanterna i samband med den kirurgiska avdelningsronden. Denna kärnkategori grundades på tre huvudkategorier, ”att göra sig redo för ronden”, ”att pendla mellan överordning och underordning” och ”att få doktorn att fatta beslut”. Diskussion Pilotstudien antyder att den kirurgiska avdelningsronden kan utgöra en etablerad arena där problematiska företeelser som symboliskt våld och social skam kan utövas och befästas. Nyckelord: Rond, Sjuksköterska, Genus, Makt