Browsing by Author "Petersson, Nina"

Now showing 1 - 2 of 2

Hur står det till med den kommunala pensionsredovisningen?
(2007-02-14T13:22:21Z) Gennerud, Christoffer; Petersson, Nina; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problemställning: Stora delar av Sveriges kommuners pensionsskuld redovisas i enlighet med gällande regelverk utanför kommunernas balansräkning. Detta medför att kommunernas uppvisade soliditet blir bättre än vad den i själva verket är. Kommunernas redovisning präglas av den kommunala särarten där öppenhet är i fokus. Med denna bakgrund är det intressant att undersöka om kommunernas redovisning stämmer överrens med lagar och rekommendationer samt om den bild som kommunen ger av sin ekonomi i redovisningen är rättvisande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra hur pensioner redovisas, och varför, i Göteborg, Mölndal, Kungsbacka samt Kungälv kommun. Uppsatsen syftar även till att utreda hur redovisningen stämmer överrens med gällande lagar samt god redovisningssed för kommuner. Metod: Genom att studera gällande lagar och rekommendationer som berör kommunal redovisning har nödvändig kunskap erhållits för att vidare kunna genomföra intervjuer med de fyra utvalda kommunerna. Frågorna grundades på tre huvudområden, pensionsberäkning, redovisning och återlån. Svaren vi fick vid intervjuerna jämfördes sedan med den studie som genomförts av lagar och rekommendationer samt skillnader och avvikelser analyserades. Resultat och slutsats: De beräkningar som krävs för att få fram värdet på respektive undersökt kommuns pensionsskuld utförs av KPA, en extern pensionsförvaltare. Detta hjälper till att visa en rättvisande bild av kommunernas ekonomiska ställning. De undersökta kommunerna följde år 2005 lagens blandmodell men samtliga respondenter anser att den ger en missvisande bild av kommunernas ekonomi. Av denna anledning kommer Kungälv kommun att frångå modellen från och med räkenskapsår 2006 och Göteborgs kommun diskuterar att frångå den. Det är framförallt den i lagen förespråkade blandmodellen som underminerar kommunernas försök att ge en rättvisande bild av deras ekonomiska ställning. Blandmodellen är också ett stort avsteg från den för kommuner så viktiga försiktighetsprincipen. Vad gäller de upplysningar som ska ges enligt RKR 7.1 är efterlevnaden av dessa bristfälliga i kommunerna. Mölndal är den enda kommun som i sin årsredovisning upplyser om att man återlånar. Att upplysningarna är bristfälliga kan ha ett flertal förklaringar, såsom tidsbrist, svårtolkade rekommendationer och brist på sanktioner. III
En modell för analys av kostnadsskillnader mellan logistikalternativ – Fallet Volvo Cars Customer Service´ distribution av reservdelar till Nordamerika
(2006) Petersson, Nina; Stragnefors, Madina; Gjirja, Birgita; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund: De senaste åren har konkurrensen på olika marknader ökat markant. Många företag fokuserar på att vidareutveckla produkter och tjänster samtidigt som man förbättrar servicen och relationen till kunderna. För att kunna finansiera produktförbättringar och höjd servicekvalitet till kunderna är det viktigt för företaget att se över sina kostnader för att kunna minska dessa. Uppsatsen fokuserar på en minskning av kostnaderna inom fallföretagets logistik där transportkostnader i synnerhet utgör en stor andel av kostnaderna. Vårt fallföretag vill ha ett verktyg som kan användas som beslutsunderlag vid val mellan två tranportalternativ (flyg- respektive båtfrakt) och som innebär att logistikkostnaderna minskar samtidigt som servicenivån bibehålls. Uppsatsens huvudfråga är: Vilka skillnader i logistikkostnader finns för flödeskedjans aktiviteter för båt- respektive flygtransport? Syfte: Vårt syfte med uppsatsen var att utveckla en modell som kan användas som beslutsunderlag för val mellan två logistikalternativ. Som ett steg i processen har vi kartlagt och jämfört aktiviteter i flödeskedjan och identifierat kostnadsskillnaderna mellan alternativen. Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen har vi tillämpat totalkostnadsmodellen. Nödvändig information har samlats in genom intervjuer och egna observationer. En kartläggning av flödeskedjan för de båda logistikalternativen genomförs för att sedan identifiera kostnaderna för alternativen. Därefter jämförs kostnadskomponenterna och en modell utvecklas för att beskriva kostnadsdifferensen. Resultat och slutsats: Våra resultat visar att valet av transportmedel ger upphov till kostnadsskillnader i transportkostnaden, orderläggnings- och informationskostnaden samt lagerföringskostnaden. De mest väsentliga skillnaderna uppstår i transport- och lagerföringskostnader vilket återspeglas i vår modell. Förslag till fortsatta studier: Eftersom Volvo Car Corporation har verksamhet även i andra geografiska områden än den Nordamerikanska marknaden anser vi att det vore intressant att göra en liknande studie som fokuserar på andra marknader. En annan tänkbar studie kan vara att jämföra andra transportmedel än båt och flyg för att hitta den bästa lösningen för företaget.