Browsing by Author "Pettersson, Emil"

Now showing 1 - 5 of 5

Att betala rätt pris på aktier vid en börsintroduktion - betydelsen av immateriella tillgångar
(2004) Svetlik, Christian; Pettersson, Emil; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem När ett företag ska introduceras på en offentlig marknad sätts för första gången ett pris på dess aktier. En mängd modeller om hur en företagsvärdering ska genomföras finns återgiven i teoriböcker på området. Under senare tid har de immateriella tillgångarna blivit allt viktigare och orsakat en mängd nya problem för de som arbetar med redovisning och företagsvärdering. Vad vi undersöker är huruvida det pris som sätts på aktierna är riktigt och då framförallt med avseende på de immateriella tillgångarna. Den information som ges till en privatperson att grunda sitt investeringsbeslut på är börsprospektet och till detta syftar den andra delen av vår frågeställning. Vår frågeställning är: hur investerare och analytiker behandlar immateriella tillgångar vid företagsvärdering och vilka värderingsmetoder de väljer att använda då en börsintroduktion föreligger, och vidare, kan privatpersoner basera sitt investeringsbeslut enbart på börsprospekten? Syfte Uppsatsens syfte är dels att uppmärksamma privata investerare om vad priset på de aktier vilka de tänker investera i utgörs av, samt att bidra med ytterligare kunskap om problemet med immateriella tillgångar. Avgränsning Vi avgränsar oss dels till den svenska marknaden och introduktioner under 2002, mycket p.g.a. redovisningsaspekten. Att behandla alla marknader skulle innebära att vi som författare varit tvungna att sätta oss in i utländska redovisningsregler vilket vi inte haft tid till. En annan avgränsning är från allt för komplicerade beräkningsmodeller då vi inte syftar till att skapa en modell för företagsvärdering eller ifrågasätta de priser som introduktionerna 2002 ledde fram till. Metod Vi använder i uppsatsen en kvalitativ ansats och ett abduktivt undersökningssätt. Informationen som används är både primär, i form av intervjuer, och sekundär, främst i form av vetenskapliga artiklar och börsprospekt. Teori är hämtad från diverse böcker på området samt vetenskapliga artiklar och lagtext. Detta är primärt hämtat från Handelshögskolans bibliotek med tillhörande databaser. Resultat och Slutsatser Vi har kommit fram till att det aldrig är en värderingsmodell som avgör värdet på ett bolag samt att hänsyn till de immateriella tillgångarna alltid på något sätt finns med i värderingen. Vidare är det subjektiva bedömningar som avgör på vilket sätt de immateriella tillgångarna finns med. En privat investerare kan i viss mån använda ett börsprospekt till värdering, men de är inte tillräckligt informativa för att grunda investeringsbesluten endast på detta material.
Hälsosamma ungdomar?
(2012-10-25) Pettersson, Emil; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Övervikten i samhället har ökat, i Sverige är enligt dagens forskning hälften av alla vuxna män, en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn överviktiga eller feta. Ohälsosamma matvanor och ett stillasittande liv är saker som anses bidra till att vi blir sjuka och dör för ti-digt. Min kandidatuppsats syfte är att beskriva gymnasiekillars syn på hälsosam mat, matval samt påverkan. Detta för att få en förståelse för hur ungdomskillar resonerar gällande hälsosam mat, vilket kan fungera som stöd i utvecklandet av kostrelaterade insatser för ungdomar. Undersökningen var utformad som en enkätstudie med tyngdpunkt på öppna frågor. Under-sökningen utfördes på 59 elever som gick två olika yrkesförberedande program på en gymna-sieskola i en mellanstor stad i södra Sverige. Resultatet i undersökningen visar på att killarnas syn på vad hälsosam mat är varierar en hel del från person till person men att man trots detta kan se mönster som överensstämmer med varandra t.ex. gällande vikten av protein i kosten samt ett intag av varierad kost. När det gäller vilka faktorer som påverkar killarna i deras val av mat är resultatet mer unisont då de flesta av killarna ansåg att det fanns fem faktorer som påverkade dem i sitt val av mat. Nämligen egna uppfattningar och attityder, egna kunskaper, den egna livsstilen, familjen samt hemmet.
Hälsosamma ungdomar?
(2012-12-07) Pettersson, Emil; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Övervikten i samhället har ökat, i Sverige är enligt dagens forskning hälften av alla vuxna män, en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn överviktiga eller feta. Ohälsosamma matvanor och ett stillasittande liv är saker som anses bidra till att vi blir sjuka och dör för ti-digt. Min kandidatuppsats syfte är att beskriva gymnasiekillars syn på hälsosam mat, matval samt påverkan. Detta för att få en förståelse för hur ungdomskillar resonerar gällande hälsosam mat, vilket kan fungera som stöd i utvecklandet av kostrelaterade insatser för ungdomar. Undersökningen var utformad som en enkätstudie med tyngdpunkt på öppna frågor. Under-sökningen utfördes på 59 elever som gick två olika yrkesförberedande program på en gymna-sieskola i en mellanstor stad i södra Sverige. Resultatet i undersökningen visar på att killarnas syn på vad hälsosam mat är varierar en hel del från person till person men att man trots detta kan se mönster som överensstämmer med varandra t.ex. gällande vikten av protein i kosten samt ett intag av varierad kost. När det gäller vilka faktorer som påverkar killarna i deras val av mat är resultatet mer unisont då de flesta av killarna ansåg att det fanns fem faktorer som påverkade dem i sitt val av mat. Nämligen egna uppfattningar och attityder, egna kunskaper, den egna livsstilen, familjen samt hemmet.
Levande berättande - om att använda en berättande föreställning i undervisningen
(2012) Pettersson, Emil; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning: Syftet med arbetet är att undersöka vilka egenskaper en berättande föreställning har som kan vara användbara i undervisning samt att studera hur olika medierande redskap som ljud, ljus, bild och musik kan användas i den berättande föreställningen. För att prova detta har en berättande föreställning skapad under ett tidigare examensarbete kallad “Om morfar” använts. Undersökning består av två delar. Dels en fokusgrupp som ägde rum i anslutning till den berättande föreställningen och dels av enskilda intervjuer med publiken till den berättande föreställningen genomförda en tid efter föreställningen efter föreställningen. Resultatet har analyserats utifrån teorier kring bland annat lärande, minnesforskning och retorik. Av arbetet framkommer att en berättande föreställning har ett antal egenskaper som skulle kunna vara användbara i undervisningen. En berättande föreställningen kan väcka känslor hos åskådaren vilket kan underlätta inlärning av det budskap som förmedlas. En berättande föreställning skulle kunna användas som en introduktion till en temaperiod kring ett visst ämne i skolan. En berättande föreställning i en inramning av olika medierande redskap kan också hjälpa en elev att minnas kunskap som förmedlas i föreställningen bättre då flera minnesbanker i minnet anknyts.
Navigera bakgrund i subatomär fysik
(2024-06-17) Berntsson, Sanna; Pettersson, Emil; University of Gothenburg/Department of physics; Göteborgs universitet/Institutionen för fysik
Studien av fissionsbarriärer för neutronrika isotoper har möjliggjorts med nya experimentuppställningar som ISOLDE Solenoidal Spectrometer vid CERN. I experimentet kolliderar 229Ac med deutererad plast för att excitera aktiniumet till fission. Ännu finns det komplikationer då man har observerat stor mängd bakgrund i mätdatan för protonen som reaktionsprodukt. Med simuleringar av experimentet kan man göra ett första försök att förstå bidragen till bakgrunden. Resultatet visar att en orsak till bakgrund kan vara α- eller protonemission av kol-liknande reaktionsprodukter då aktiniumet reagerar med kolet i måltavlan istället för deuterium.