Browsing by Author "Pettersson, Joel"

Now showing 1 - 3 of 3

COMPLEXITY & RANDOMNESS Exploring the Limits of Pattern Perception
(2023-02-01) Rådvik, Beppe; Pettersson, Joel; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
Pattern perception is a core part of human cognition, however, our capacity to process patterns is limited. If a pattern is too complex to process, we no longer perceive it as a pattern but rather as noise, thus we hypothesize that there is a limit to human pattern perception that can be measured in terms of the complexity of the pattern. To test this, we apply Aksentijevic-Gibson complexity (AG), a sophisticated measurement for the perception of complexity developed by Aksentijevic et al. [Symmetry, 12(6), 948 (2020)], in a sequential comparison procedure task to test at what level of complexity participants can't differentiate between two randomly generated patterns. The result confirmed that an increase in the level of AG resulted in a decrease in performance and a significant difference between the lowest and highest level of AG. However, the hypothesized sharp decline in performance at the limits of our pattern perception was not present in the data. Despite not being able to answer the research question in detail, valuable insight into the implementation of AG in studies on visual perception was gained, as well as general insights on the implementation and application of AG and other measurements of complexity. By applying quantitative measures like AG in a wide variety of experiments, it would be possible to start outlining a general overview of the limits of human pattern perception and information processing in terms of complexity. This can provide an empirical basis for perception and information processing theories. In addition, since our perception shapes our assumptions about the world, improving our understanding of how we perceive complexity could have implications for what scientific inquiries we deem interesting and relevant and how we go about answering these questions.
Kollektiv stöttning i samtal mellan inlärare av svenska som främmandespråk
(2014-06-23) Pettersson, Joel; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Syftet med studien är att undersöka förekomster av kollektiv stöttning i samtal mellan inlärare som studerar svenska som främmandespråk. Undersökningsmaterialet består av inspelningar av två grupper som löser en didaktisk uppgift. Deltagarna studerar samtliga svenska som främmandespråk i Frankrike och har alla franska som förstaspråk. Grupperna har dock olika lång erfarenhet av svenskstudier. Uppsatsens frågeställningar är följande: Förekommer kollektiv stöttning vid lösningarna av uppgifterna och hur kan man i så fall beskriva den? På vilket sätt utnyttjas kommunikativa strategier och språkliga funktioner och vilken betydelse får de för den kollektiva stöttningen? Vilken relation finns mellan den kollektiva stöttningen och uppgiftens instruktioner? Vilka likheter och skillnader finns mellan de två undersökningsgrupperna och vilken betydelse får resultatet för lärarprofessionen? Materialet undersöks genom en analys av samtalen där sekventiering, närhetspar och turtagning fungerar som den ram inom vilken stöttning antas vara verksam. Inom denna ram undersöks stöttande processerna med hjälp av ett antal språkteoretiska begrepp som relateras till en sociokulturell syn på lärande. Centrala är kommunikativa strategier och språkliga funktioner vilka ses som viktiga för att interaktionella och potentiellt stöttande processer skall möjliggöras. Resultatet visar att kollektiv stöttning förekommer i samtalen genom att deltagarna utnyttjar varandra som språkliga resurser. Stöttningen är starkt knuten till två för grupperna gemensamma projekt – ett målspråkligt och ett interaktionellt. Inom dessa tar sig stöttningen för grupperna olika uttryck. I gruppen med kortare erfarenhet av svenska sker den ofta öppet med hjälp av kodväxling medan den i gruppen med längre erfarenhet ofta sker genom att deltagarna tar efter varandra. Ur ett didaktiskt perspektiv visar undersökningen bland annat på instruktionernas betydelse för vilka kollektiva stöttningsprocesser aktualiseras.
Läsarten i medialiseringens tidevarv. En läsartsanalys av fem svensklärares retorik om läsning.
(2013) Nilsson, Jermias; Pettersson, Joel; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Syftet med studien är att undersöka fem svensklärares föreställningar om läsning av olika typer av texter. Undersökningen genomförs mot bakgrund av den medialisering som sägs prägla samhället och skolan. Syftet är också att relatera till spörsmål som postulerats inom det senaste decenniets svenskämnesdidaktiska forskning, bl.a. frågor om hur, vad och varför man ska läsa olika typer av texter. Uppsatsens huvudfråga berör relationen mellan läsarter och texttyper. Denna besvaras genom att undersöka vilka läsarter som möjliggörs, efterfrågas och premieras i lärarnas resonemang. Materialet består av fem intervjuer med verksamma gymnasielärare inom ämnet Svenska. Intervjuerna genomfördes i november 013. Undersökningsmaterialet analyseras genom åtta olika läsartsbegrepp. Genom att använda läsarter som både undersökningsobjekt och analysverktyg syns vilka läsarter som efterfrågas av lärarna. Dessutom blottläggs tydliga relationer mellan specifika läsarter och medier. Generellt framträder den estetiska och kritiska läsarten som de mest efterfrågade – vilket både bekräftar och motsäger samtida forskning. Sammantaget anser lärarna att eleverna saknar den kritiska läsarten, ofta som en konsekvens av att medievanorna leder eleverna till en naiv läsart. Elevernas medievanor ställs också i konflikt till dem de möter i skolan. Ett dikotomiskt tänkande präglar också lärarnas retorik om läsning, t.ex. genom att eleven antingen läser kritiskt eller naivt. Genom att använda läsarterna kreativ läsning och mediereflexivitet syns några få resonemang som uppluckrar dikotomin, men dessa är undantag. Ett tredje betydelsefullt resultat för undersökningen är att läsartsanalysen erbjuder flera sätt att beskriva läsning inom skolan. Till skillnad från tidigare svenskämnesdidaktisk forskning används här fler än ett läsartspar. Detta medför att beskrivningen av möjliggjorda och premierade läsarter nyanseras. För läraryrket i allmänhet och svenskläraryrket i synnerhet är detta betydelsefullt. Genom analysen syns att läsning och läsförståelse inte låter sig beskrivas som ett antingen- eller. Istället blottläggs hur såväl olika medier som didaktiska val erbjuder och begränsar vilka sätt att läsa som möjliggörs.