Browsing by Author "Pettersson, Josefine"

Now showing 1 - 3 of 3

Bör gravida ta tillskott av vitamin D? Effekten av D-vitamintillskott under graviditeten på barnets benhälsa
(2022-06-22) Pettersson, Josefine; Dahlgren, Tilda; Sellbrink, Sanna; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med denna systematiska översikt är att undersöka om ett intag av D-vitamintillskott under graviditeten, där dosen överstiger Nordiska Näringsrekommendationerna 2012 (NNR) rekommendation, har effekt på benhälsa hos barn 0 – 3 år. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Scopus. De sökord som användes var “bone mineral content”, “bone density”, “bone health”, “vitamin D”, “calcitriol”, “infant” och “pregnancy”. Även “RCT, “blind*” och “random*” användes för att avgränsa antalet sökträffar till önskad studiedesign. De inkluderade studierna skulle vara utförda på gravida kvinnor och deras barn <3 år. Både kvinnorna och barnen skulle vara friska. Interventionsgruppen skulle intagit en genomsnittlig dos vitamin D på >10μg/dag via tillskott under >1 mån under graviditeten. Kontrollgruppen skulle intagit placebobehandling. Utfallsmåttet skulle vara benmineralinnehåll (BMC) och benmineraldensitet (BMD), mätt med Dual-energy X-ray Absorptiometry (DXA) på barnet inom de tre första levnadsåren. Alla typer av djurstudier exkluderades. De inkluderade studierna i denna systematiska översikt kvalitetsgranskades enligt mallen “Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier” från Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU). Tillförlitligheten till de ingående studiernas resultat bedömdes med hjälp av Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation (GRADE). Resultat: Litteratursökningen resulterade i 79 träffar. Nio artiklar lästes i fulltext varav fyra inkluderades i denna systematiska översikt. Tre av de inkluderade studierna hade måttlig risk för bias, medan en studie hade hög risk. För effektmåttet BMC visade en studie signifikant effekt för interventionen, medan en annan studie visade signifikant effekt som var till kontrollgruppens fördel. Två studier visade ingen effekt. För effektmåttet BMD redovisades endast ett signifikant resultat, vilket gynnade kontrollgruppen. Resterande studier visade ingen effekt. Slutsats: Intag av vitamin D via tillskott under graviditet som överstiger NNR 2012 rekommendation på 10μg/dag har sammantaget ingen klar effekt på BMC (++ låg tillförlitlighet). Vidare har inte någon effekt på utfallsmåttet BMD kunnat fastslås (+++ måttlig tillförlitlighet).
Implementering av teknik i den offentliga sektorn - Vilken betydelse har cheferna och medarbetarna i implementeringsprocessen?
(2018-10-24) Aurén, Marielle; Pettersson, Josefine; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Syftet med uppsatsen har varit att studera närmare på hur processen ser ut när den offentliga sektorn implementera ny teknik. I Göteborgs Stad görs en satsning av införandet av ny teknik i vård och omsorg som vi valt att studera närmare på. Vi valde detta då Göteborgs Stad har en styrgrupp som heter process och digitaliseringsforum som arbetar med implementeringen av ny teknik. Syftet har även varit att studera vilken betydelse chefer och medarbetare har under denna process. Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats där vi haft 11 semistrukturerade intervjuer som gett oss en bredare inblick på hur processen ser ut. Vår teoretiska utgångspunkt har varit implementering av en förändring, vilken betydelse som medarbetare har under processen och vilka misslyckanden som organisationen kan göra. Vi har även redovisat teorier som beskriver hur en organisation skall förhålla sig till implementering av ny teknik. Den slutsatsen vi har kunnat dra genom att vi har analyserat de teorier vi funnit med den empiriska data som vi samlat in har varit att Göteborgs Stad har en bra plan gällande hur de ska implementera ny teknik, de har också en klar vision och klara mål. Däremot så måste kommunikationen mellan chefer och medarbetare förbättras då den har en stor betydelse i implementeringsprocessen.
Måltidsordning - hos en grupp ishockeyspelare
(2011-03-03) Nygren, Sofia; Pettersson, Josefine; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Syftet med undersökningen var att studera en grupp idrottande män angående deras måltidsordning för att undersöka hur de förhöll sig till de Svenska näringsrekommendationerna och Sveriges Olympiska kommittés rekommendationer för elitidrottare. Genom samarbete med en ishockeyklubb undersökte vi måltidsordningen hos ett herrishockylag i division I. Detta genomfördes med hjälp av en enkätundersökning på samtliga spelare i laget samt kostintervjuer på ett antal spelare. En intervju med tränaren genomfördes för att få mer ingående svar på vad enkätundersökningens resultat kunde bero på. Det som framkom i undersökningarna var en spridning bland spelarna vad gäller måltidsordning. Flera av spelarna hade en god måltidsordning och åt på rekommenderade tidpunkter, men inom laget fanns det stora svagheter kring måltidsordning där måltiderna var ojämnt fördelade under dygnet. Antalet måltider varierade mellan 3-8 måltider per dag varav mellanmålen var fördelade mellan 1-5 mål om dagen. Flertalet av spelarna åt frukost varje dag, men några åt endast denna måltid ibland. Storleken på frukosten i procent låg i genomsnitt under intervallet för rekommendationerna. Hälften av spelarna åt en frukost som storleksmässigt låg inom intervallet. Alla spelarna utom en åt lunch varje dag. Storleken på lunchen var i flertalet fall enligt rekommendationerna medan en del åt för lite. Före träning åt spelarna någon form av måltid mellan 1-6 timmar innan träning. Spelarna åt mellan 1-2 timmar efter träning, antingen lagad mat eller mellanmål. Middagsmålet var storleksmässigt bra på samtliga spelare utom två. Generellt för spelarna var att mellanmålen var för många och för stora, vilket gjorde att spelarnas största energiintag var fördelade på mellanmålen. Faktorer som kunde tänkas påverka måltidsordningen hos den undersökta gruppen var ålder, tid, intresse för mat, familjeförhållande, mognad samt ekonomiska förutsättningar.