Browsing by Author "Pettersson, Maria"
Now showing 1 - 6 of 6
- Results Per Page
- Sort Options
Item Förlossningsrädda kvinnors diskussioner på internet. En kvalitativ studie(2017-01-26) Kunz, Rebecca; Pettersson, Maria; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsaBakgrund: Förlossningsrädsla är idag ett högaktuellt och komplext forskningsområde. Den delas in i primär och sekundär rädsla beroende på dess orsak och kategoriseras beroende på svårighetsgrad till lätt, måttlig, svår och fobisk. Uppskattningsvis har 20 procent av alla gravida kvinnor i Sverige svår förlossningsrädsla. Behandling av svår och fobisk förlossningsrädsla sker via samtalsstöd med specialistbarnmorska inom Auroraverksamheten då det är bevisat att samtal är en fungerande behandlingsmetod. Internet används idag som en vedertagen kunskapskälla och kvinnor söker i hög utsträckning information gällande hälsooch sjukvård i samband med graviditet och inför förlossning. Syfte: Att beskriva vad kvinnor med primär och sekundär förlossningsrädsla själva diskuterade om förlossningsrädsla på diskussionsforum på internet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats där 33 diskussionstrådar gällande förlossningsrädsla användes och analyserades. Resultat: Utifrån det analyserade datamaterialet framkom fyra kategorier: orsaker till förlossningsrädsla, tankar om att vara drabbad, stöd från andra personer och strategier för bearbetning. Ur underkategorierna bildades fyra kategorier. Det fanns en variation i faktorer som orsakade förlossningsrädsla och stöd från andra personer värderades högt. Att diskutera med likasinnade på internet gav en känsla av gemenskap och de kunde med hjälp av andras erfarenheter och råd känna hanterbarhet i sin förlossningsrädsla. Konklusion: Förlossningsrädda kvinnor sökte sig till diskussionsforum på internet för att diskutera orsaker, känslor, stöd och strategier för bearbetning av förlossningsrädsla. Resultatet visade även att kvinnor med förlossningsrädsla blev stärkta i samtal med likasinnade.Item Från nittonhundranittiotal till tvåtusental(SOM-institutet, 2001) Pettersson, Maria; University of Gothenburg; Göteborgs universitetItem Det gäller att "klicka" med eleven. En intervjuundersökning om undervisningsformer i ämnet sång på gymnasieskolans estetiska program.(2016) Pettersson, Maria; Högskolan för scen och musikStudien uppmärksammar olika undervisningsformer för ämnet sång på gymnasieskolans estetiska program och problematiserar didaktiska konsekvenser. Syftet med studien var att i ljuset av sociokulturell lärandeteori, utveckla kunskap om konsekvenser av form för undervisning inom ämnet sång, sett till om den sker i grupp eller enskilt. Metoden omfattar semistrukturerade intervjuer med lärare inom ämnet sång på gymnasieskolans estetiska program. Resultatet visade att gruppdynamik, elevers återkoppling till varandra, kontinuitet och upprepning, enskild undervisning som stöd för gruppundervisning och dialog mellan lärare- elev samt elev- elev var betydelsefullt för elevens lärande. Vidare tyder resultatet på att lärare ser gruppundervisning som ett komplement till enskild undervisning. Tidigare forskning pekar på att ingen metod är bättre än den andra, och att gruppundervisning lär eleverna snabbare än enskild undervisning. Den berörda forskningen pekar på att många elever betraktar sin lärare i enskild undervisning, som en musikalisk, professionell rådgivare och förebild, och sätter ett högt värde på denna handledning. I gruppundervisning pekar tidigare forskning på att gruppundervisning spelar en stor roll i flera utbildningsgrupper, även om enskild undervisning verkar dominera. Utifrån studiens resultat är det inte möjligt att förorda enbart antingen enskild undervisning eller gruppundervisning: snarare torde en kombination av undervisningsformerna vara mest effektivt för att stödja elevers lärande.Item Kvinnors erfarenheter av möten med barnmorskestudenter i samband med förlossningen(2010-07-01) Pettersson, Maria; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsaKunskapen om gravida och födande kvinnors möten med barnmorskestudenter i samband med förlossningen är begränsad. Det finns inga svenska studier och de studier som gjorts tidigare berör framför allt möten med läkarstudenter. För att kunna ge god vård och bidra till en positiv upplevelse i samband med förlossningen är det viktigt att beskriva kvinnors erfarenheter av möten med barnmorskestudenter. Syftet med studien var att beskriva kvinnors möten med barnmorskestudenter i samband med förlossningen samt att utveckla och testa ett frågeformulär. Bubers Dialogfilosofi utgör uppsatsens teoretiska referensram. En deskriptiv tvärsnittsstudie i form av en pilotstudie genomfördes på tre förlossningsavdelningar på Sahlgrenska universitetssjukhuset/SU och Norra Älvsborgs Sjukhus/NÄL. En enkät med 32 slutna och öppna frågor utvecklades och skickades till 25 kvinnor. Svarsfrekvensen var 80 %. Slutna frågor analyserades och presenteras med deskriptiv statistik. Öppna frågor analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet strukturerades i enighet med enkäten i; Information och informerat samtycket. barnmorskestudentens roll och ansvar, positiva och negativa aspekter av möten med barnmorskestudenter i samband med förlossningen samt enkätens design. Sammanfattningsvis kan sägas att kvinnorna önskade bli tillfrågade om de samtyckte till att en barnmorskestudent deltog i vården under förlossningen innan de träffade studenten. De var inte alltid införstådda med studentens roll och ansvar och informationen behöver bli tydligare. Den vanligaste uppgiften studenten utförde, förutom att under handledning förlösa var att ge stöd. Extra stöd som studenten gav samt närvaro och trygghet uppskattades, dock under förutsättning att integritet och självbestämmande respekterades. Vad gäller enkätens design behöver vissa frågor och svarsalternativ revideras.Item Röst- och talfunktion efter exspiratorisk muskelträning hos personer med Parkinsons sjukdom och multipel skleros(2021-08-05) Thulin, Julia; Pettersson, Maria; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and PhysiologySyftet med föreliggande studie var att beskriva effekter av Expiratory Muscle Strength Training (EMST) på röst- och talfunktion hos del-tagare med Parkinsons sjukdom och multipel skleros. Ytterligare syfte var att beskriva deltagarnas upplevelse av behandlingen samt upplevd effekt. Sjutton deltagare uppdelade i en experimentgrupp och en kontrollgrupp genomförde fem veckors intervention. Maximalt exspiratoriskt tryck (MEP) visade en stat-istisk signifikant ökning efter intervention. Ökningen i MEP visade inga sig-nifikanta korrelationer med deltagarnas ålder, kön eller sjukdomsgrad. Indivi-duella förbättringar kunde ses vid undersökning av maximalt uthållen fonation samt vid en perceptuell lyssnarbedömning av läst text, dock kunde inga signi-fikanta resultat på gruppnivå påvisas. Vidare visade deltagarnas svar på frågor om behandlingen samt subjektivt upplevd effekt att majoriteten av deltagarna såg behandlingen som positiv och hade upplevt en effekt.Item Tillämpandet av kösystem - En jämförande studie av fyra företag i detaljhandeln(2011-06-27) Leander, Madeleine; Pettersson, Maria; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenSyfte: Målet med denna studie är att finna det mest effektiva kösystemet de valda företag verksamma inom detaljhandeln. Metod: Detta är en kvalitativ och kvantitativa studie som grundar sig på intervjuer med företag inom detaljhandeln som använder sig av linjär kö, könummerlappssystem eller en hybrid av båda samt beräkningar och simulering av företagens kösystem. Teori: Studien grundar sig på Kendall’s notation, det vill säga kömodellsberäkning men även teorier kring linjär kö samt könummerlappssystem. Slutsats: Kostnadsbesparingar är möjliga om kösystem granskas då det ligger kostnader i form av personalkostnader och kundens väntetid.