Browsing by Author "Pettersson, Martin"

Now showing 1 - 3 of 3

Intensivvårdssjuksköterskan och brytpunktssamtalet
(2022-07-08) Bengnér, Katarina; Pettersson, Martin; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Intensivvården behandlar de patienter som är allra sjukast och den palliativa vård som bedrivs avser vård i livets slutskede där anhöriga utgör en stor del. På grund av all tid som spenderas vid patientens sida kommer intensivvårdssjuksköterskan både patient och anhöriga nära och upplever sig vara deras advokat. När intensivvårdssjuksköterskor anser att kurativ behandling förlänger patientens lidande upplevs frustration och maktlöshet. Beslutet att ändra behandlingsinriktning från kurativ- till palliativ vård tas av ansvarig läkare och förmedlas tillsammans med en intensivvårdssjuksköterska till anhöriga i ett brytpunktssamtal. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter i samband med brytpunktssamtalet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio intensivvårdssjuksköterskor som hade erfarenhet av brytpunktssamtal. Insamlade data analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman och sex subteman. Att arbeta i team är viktigt för att intensivvårdssjuksköterskor skall känna sig inkluderade och för att alla skall ha samma information. Att ha en rak kommunikation och upprepa information som givits är nyckeln för att anhöriga skall förstå. Intensivvårdssjuksköterskan har lätt för att visa medlidande och är ett stöd för anhöriga som kan ha svårt att acceptera döendet. Intensivvårdssjuksköterskan lär känna patient och anhöriga bäst och blir deras språkrör och advokat. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskans främsta roll i brytpunktssamtalet är att vara ett stöd för anhöriga och patientens advokat. För att lyckas med detta krävs att läkaren är inkluderande och att intensivvårdssjuksköterskan får vara med i hela beslutsprocessen.
"Oj, det hade jag aldrig trott om dig. Kan du vara deprimerad?"
(2011-04-07) Pettersson, Martin; Thörling, Henrik; University of Gothenburg/JMG - Journalism and Mass Communication; Göteborgs universitet/JMG - Inst f journalistik och masskomm
"Oj, det hade jag aldrig trott om dig, kan du vara deprimerad?" är ett examensarbete om varför män tar livet av sig oftare än kvinnor. Två tidigare suicidala män berättar om tiden när de ville ta sina liv. En nära vän till en man som tog sitt liv berättar om de händelser som ledde fram till självmordet och hur vården svek. Forskare och experter ger förklaringar till varför män är överrepresenterade i självmordsstatistiken.
Speglingar av ljus och mörker
(2013-02-28) Hultenmo, Daniel; Oderth, Fredrik; Pettersson, Martin; University of Gothenburg/Department of Journalism, Media and Communication; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; University of Gothenburg/Department of Journalism, Media and Communication; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation
Från att det tidigare varit enbast mycket offentliga personer med allmänintresse som omskrevs vid självmord, så har gränserna flyttats successivt så att det i kvällspressen, Aftonbladet och Expressen, skrivs även om idrottare och artister, även sådana personer som inte räknas till mycket offentliga. Pressen namnpublicerar och självmorden beskrivs detaljerat på ett ingående sätt, där mycket av den dödes privatliv öppnas upp. I samband med en sådan rapportering exponeras anhöriga i text och bild. Ibland är det en anhörig som öppnar upp sitt privatliv med den döde, och blir den som beskriver problematiken. Detta faktum tillsammans med att den döde var av stort allmänintresse motiverar att den döde och de anhöriga exponeras. Det är inte självklart var gränserna går pressetiskt, känslan i magen säger en sak men publiceringsreglerna tillåter en annan. Anhörigas uppfattning möter ansvarige utgivarens, journalistens och till sist läsaren och allmänheten. Det är stora skillnader i rapporteringen mellan morgontidningarna i studien och kvällstidningarna.