Browsing by Author "Pettersson, Matilda"

Now showing 1 - 3 of 3

Från decentralisering till lärarlönelyft - En studie om sex lärares upplevelser av professions- förändringar
(2019-07-01) Pettersson, Matilda; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Det finns många debatter och forskning om läraryrket får kallas för en profession eller inte och ifall lärarprofessionen ska räknas som en stark eller en svag profession. Det har gjorts ett antal reformer såsom lärarlegitimationsreformen och karriärtjänstreformen med förstelärare och lärar- lönelyftet för att stärka lärarprofessionen. Det här examensarbetets syfte är hur lärare som arbetat innan införandet av lärarlegitimationen 2011 ser på reformerna och ifall de tycker att reformerna har stärkt professionen eller inte. Frågeställningarna till det här examensarbetet är; 1. Hur uppfattar lärare lärarlegitimationens påverkan på lärarprofessionen? 2. Hur uppfattar lärare förstelärartjänsternas påverkan på lärarprofessionen? 3. Hur uppfattar lärare lärarlönelyftets påverkan på lärarprofessionen? För att ta reda på vad lärarna anser så har legitimerade lärare i Göteborg intervjuats med semi- strukturerade intervjuer. Intervjuerna har utgått från en och samma intervjuguide angående deras tankar och åsikter om lärarlegitimationen, förstelärartjänsten och lärarlönelyftet. Efter att ha analyserat intervjuerna är ett av resultaten att förstelärartjänsten inte har hjälpt till att stärka professionen enligt lärarna. Detta eftersom lärarna tycker att karriärtjänstreformen med för- stelärartjänsterna har delat upp lärarna i “bra” lärare och i “dåliga” lärare. Det är även få lärare som är positivt inställda till lärarlönelyftet utan tycker istället att det ska satsas på att höja alla lärares löner. Införandet av lärarlegitimationen är samtliga lärare positivt inställda till och tycker att det har hjälpt till att stärka lärarprofessionen.
Kvinnans KASAM efter avslutad bröstcancerbehandling
(2021-02-26) Malmqvist, Lydia; Pettersson, Matilda; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer bland kvinnor. Runt 9 000 kvinnor diagnostiseras med sjukdomen i Sverige varje år. Överlevnaden har ökat de senaste åren. Dock kvarstår symtom och svårigheter för många kvinnor även efter avslutad behandling. Både den psykosociala och fysiska hälsan kan påverkas och försämra kvinnans vardag. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar kvinnans KASAM efter avslutad bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturstudie med tio artiklar som underlag till resultatet. Artiklarna är både kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna analyserades enligt Friberg (2017) modell. Resultat:Faktorer som främjar KASAM är kontinuitet och information, stöd, familj, jobb, vardagsliv och fysisk aktivitet. Faktorer som utmanar KASAM är trötthet/fatigue, psykosociala besvär, försämrad självbild, ensamhet och smärta. Slutsats: Genom medvetenhet kring dessa faktorer kan sjuksköterskan stödja kvinnans KASAM, bland annat genom att erbjuda olika typer av stöd, ge tydlig information samt kontinuitet i vården. Genom detta förbättras kvinnans hälsa.
Märgelgravar i Varberg. En uppföljningsstudie av småvatten i kommunen.
(2025-06-17) Pettersson, Matilda; University of Gothenburg / Department of Biological and Environmental Sciences; Göteborgs universitet / Instiutionen för biologi och miljövetenskap
Märgelgravar är småvatten med ursprung i det sena 1800-talets jordbruk, då kalkrik jord grävdes upp och spreds på åkermark för att öka bördigheten. De resulterande groparna vattenfylldes med tiden och utgör idag viktiga småvattens-habitat i ett annars artfattigt jordbrukslandskap. Trots att märgelgravar omfattas av generellt biotopskydd enligt miljöbalken har dess antal minskat, vilket väcker frågor om skyddets effektivitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur märgelgravar i Himleåns avrinningsområde i Varbergs kommun förändrats sedan en kommunal inventering 1997–98, samt att identifiera faktorer som kan förklara varför vissa märgelgravar finns kvar medan andra försvunnit. Studien baseras på material från inventeringen 97–98, flygbildsanalys, rumslig analys i QGIS, fältverifiering av svårbedömda objekt, samt statistisk analys i R med logistisk regression. Variabler som undersöktes var markanvändning, förändrad markanvändning, avstånd till väg och byggnad, vattenspegelns area 1998, samt ursprunglig skötselstatus. Av 263 märgelgravar som dokumenterades som existerande 1998 återstod 168 år 2023, vilket motsvarar en minskning med 36 %. Resultaten visade att två faktorer hade signifikant samband med bevarandestatus: större vattenspegel vid föregående inventering och klassificering som välskött. Övriga variabler uppvisade inga signifikanta samband i multivariat analys. Studien visar att små, dåligt skötta märgelgravar löper större risk att försvinna, trots lagstadgat skydd. Detta understryker vikten av riktade bevarandeinsatser, särskilt för små märgelgravar som skötts sämre. Rekommenderade åtgärder inkluderar ökad information till markägare, förbättrad uppföljning, samt restaurering som beaktar både ekologiska och kulturhistoriska värden. Framtida studier kan med fördel utökas till att omfatta hela Varbergs kommun, inventera biologiska värden, och analysera nytillkomna småvatten samt landskapsövergripande förändringstrender.