Browsing by Author "Pettersson, Tobias"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 3 of 3
  • No Thumbnail Available
    Item
  • No Thumbnail Available
    Item
    Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen.
    (Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt, 2011-12-15) Johansson, Peter; Landqvist, Hans; Olsson, Mikael; Dragemark Oscarson, Anne; Pettersson, Tobias; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
    2010 föreslog Lärarutbildningsnämnden (LUN) ett projekt kallat Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen, vilket skulle utföras inom ramen för PIL:s högskolepedagogiska utvecklingsverksamhet. Bakgrunden till projektet ligger i Göteborgs universitets vision om kompletta akademiska miljöer. Lärarutbildningen, som är en mycket decentraliserad utbildning, har dock mycket begränsade möjligheter att skapa en sådan miljö. Den fakultetsgemensamma forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) är en del av en långsiktig strategi för att skapa en komplett miljö. Vidare har LUN konstaterat att didaktiska fördjupningskurser för lärarutbildare kan vara ett annat sätt att hantera ovanstående problematik genom att skapa en gemensam högskoledidaktisk grund för lärarutbildarna på GU. Projektförslaget hade som inriktning att utveckla två högskoledidaktiska fördjupningskurser om 7,5 högskolepoäng (hp) vardera. Den första kursen skulle vara av mer allmän högskoledidaktisk karaktär och den andra kursen skulle vara riktad mot de av GU:s lärare som medverkar inom lärarprogrammen. En arbetsgrupp tillsattes för att genomföra projektet under hösten 2011. Resultatet av detta arbete är förslag till tre kursplaner (se bilaga 1, 2 och 3) om 5 hp vardera inom fältet högskolepedagogik. Dessa kurser syftar till att bygga på, fördjupa och utveckla de kunskaper och färdigheter som lärare vid GU tillägnat sig inom ramen för befintliga kurser i grundläggande högskolepedagogik som ges av PIL (HPE100-serien). Den första kursen – Allmän högskoledidaktik, 5 hp – fokuserar på grundläggande didaktiska frågor med fokus på begreppet användbarhet. Den andra kursen – Ämnesdidaktik för lärarutbildare, 5 hp – fokuserar på de interna och externa aspekter av samverkan som karaktäriserar lärarutbildningen. Den tredje kursen - Fördjupningsarbete i högskoledidaktik, 5 hp – syftar till att kursdeltagaren inom ramen för ett självständigt arbete ska utforska lärarutbildningens dubbla konstnärliga/vetenskapliga grund i relation till det egna ämnes-/kunskapsfältet. Kursernas övergripande mål är att stärka en formell och reell didaktisk kompetensutveckling av GU:s lärarkår och förväntas därigenom bidra till en ökad utbildningskvalitet inom Göteborgs universitet i allmänhet och för lärarprogrammen i synnerhet.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar -En studie om K-regelverkens effekt på bostadsrättsföreningars finansiella rapporter
    (2015-01-28) Abrahamsson, Oscar; Pettersson, Tobias; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
    Bakgrund och problem: 2014 kom ett förbud mot progressiv avskrivning i Kregelverken och därmed försvann möjligheten för bostadsrättsföreningar att tillämpa avskrivningsmetoden. Det har tidigare varit vanligt inom bostadsrätts branschen att använda sig av progressiv avskrivning på fastigheten. Då förbudet kom fanns rädslan om kraftigt ökande boendekostnader till följd av den högre kostnaden för avskrivningar. Mål med uppsatsen: Uppsatsen undersöker effekterna på de finansiella rapporterna i och med förbudet mot progressiv avskrivning i K-regelverken och därmed bostadsrättsföreningar. Metod: Uppsatsen byggs kring en kvalitativ metod där grunden är intervjuer gjorda med representanter från bostadsrättsföreningar, fastighetsbolag, revisionsfirma och byggbolag. För att komplettera intervjuerna har även tidningsartiklar om debatten studerats samt litteratur hur bostadsrättsföreningar drivs. Slutsats: Uppsatsens resultat tyder på att den finansiella rapporteringen i bostadsrättsföreningar behöver bli tydligare, framför allt i förvaltningsberättelsen. Där behöver föreningar utveckla och förklara verksamhetsåret på ett sätt som gör det begripligt för intressenter. Rapporter och förklarande text måste ingå i årsredovisningen. Efter K-regelverkens förbud mot progressiv avskrivning kommer många bostadsrättsföreningar göra större negativa resultat. Eftersom bostadsrättsföreningar drivs enligt självkostnadsprincipen innebär detta inget problem då endast utgifter för den löpande verksamheten behöver täckas av årsavgifterna. Det framkommer att underhållsfonden inte ska påverkas av det större negativa resultaten utan avsättningar till underhållsfonden bör genomföras enligt plan. Förslag till framtida forskning: Hur kan utformning av ett anpassat regelverk för bostadsrättsföreningar se ut?