Browsing by Author "Reierth, Eirik"

Now showing 1 - 3 of 3

Arbete i kyla med sjukdom
(GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2024-12-10) Stjernbrandt, Albin; Reierth, Eirik; Nilsson, Tohr; Torén, Kjell; Samhällsmedicin och folkhälsa
Det övergripande syftet med denna narrativa kunskapsöversikt var att beskriva hur hälsorisker förknippade med arbete i kyla påverkas av ålder och sjukdom. En systematisk litteratursökning genomfördes i Medline, Embase och World of Science för perioden 1980–2023 med tre huvudsakliga block: kall miljö, arbete och riskbedömning. Sökningen resulterade i 6965 artiklar varav 277 granskades i sin helhet och 13 av dessa inkluderades i översikten över riskbedömning och riskhantering av arbete i kyla. I tillägg till den systematiska litteratursökningen gjordes en fri sökning av vetenskaplig litteratur med fokus på åldrande och sjukdomar samt en genomgång av andra kunskapskällor. Den systematiska litteratursökningen visade att det finns etablerade metoder för strukturerad riskbedömning av arbete i kyla även om arbetsmiljöerna kan se väldigt olika ut. De flesta rapporterar att både ålder och sjukdom kan påverka sårbarheten för kyla. I den fria sökningen återfanns små experimentella studier som visar att sårbarheten för kyla ökar med åldern. Denna sårbarhet kan betingas av förändringar i värmeproduktion, isolerande förmåga, perifer vasoreglering samt temperaturdiskriminering. Vad gäller hjärt-kärlsjukdom fanns vetenskapligt underlag för att exponering för kyla leder till högre blodtryck, både hos dem med och utan läkemedelsbehandling mot hypertoni. Personer med befintlig hjärt-kärlsjukdom uppvisar en lägre fysisk arbetsförmåga och en ökad sannolikhet att insjukna i akuta ischemiska hjärthändelser och arytmier vid exponering för kyla. Exponering för kyla förefaller även öka sannolikheten för stroke. För obstruktiv lungsjukdom visade litteraturen att exponering för kyla kan öka symptombördan hos personer med astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Särskilt exponering av ansiktet för kyla kan framkalla obstruktiva luftvägsbesvär. Det finns även vissa hållpunkter för att tidigare friska personer som exponeras för kyla kan insjukna i obstruktiva luftvägsbesvär. Vad gäller diabetes fanns beskrivet att exponering för kyla kan leda till försämrad metabol kontroll, ökad risk för hypoglykemier, ökad benägenhet till hypotermi samt möjligen även ökad risk för lokala kylskador och onormal köldkänslighet. För rörelseapparaten fanns studier som visade att arbete i kyla ökar sannolikheten att rapportera muskuloskeletala smärttillstånd. Arbete i kyla kan också öka sannolikheten att rapportera nervrelaterade besvär som ischias och karpaltunnelsyndrom. Sammanfattningsvis finns vetenskapligt underlag för att arbete i kyla kan vara förknippat med ökade hälsorisker för personer i högre arbetsför ålder och med befintliga sjukdomar. Hur arbete i kyla påverkar arbetsförmågan och den fortsatta prognosen är mindre tydligt. I Sverige saknas enhetlig reglering av arbete i kyla utomhus. Det finns metoder för riskbedömning och riskhantering av arbete i kyla samt förslag på praktiska tillvägagångssätt för arbetare, arbetsgivare och företagshälsor. Bland identifierade kunskapsluckor kan nämnas hälsoeffekter av långvarig men låggradig yrkesexponering för kyla, könsskillnader, acklimatisering, exponerings-responssamband samt samverkande effekter av kyla tillsammans med andra exponeringar.
Dupuytrens sjukdom i relation till exponering för handöverförda vibrationer
(Samhällsmedicin och folkhälsa, 2022-05-30) Nilsson, Tohr; Wahlström, Jens; Reierth, Eirik; Burström, Lage; Torén, Kjell; GÖTEBORGS UNIVERSITET
Kunskapsöversikten syftar till att specifikt besvara frågan om risk för Dupuytrens sjukdom i relation till exponering för handöverförda vibrationer. Litteraturgenomgången följde PRISMAs systematiska metod omfattande databaserna Ovid MEDLINE® , Embase® Classic och Embase® för perioden 1947 till juli 2020 kompletterat med manuell uppdatering i databasen PubMed® fram till 2020-12-31 samt genomgång av referenslistor i översiktsartiklar och originalartiklar. Vid databassökning erhölls totalt 75 referenser till vilka adderades 13 referenser efter kompletterande manuell sökning. För detaljerad granskning kvarstod 61 artiklar. Selektionskraven innefattade att studien publicerats i granskad tidskrift, på engelskt språk samt avsåg Dupuytrens sjukdom/kontraktur och innefattade uppgifter om vibrationsexponering. Den slutliga selektionen omfattade 11 artiklar varav 8 av tvärsnittsdesign, 2 av fallkontrolldesign och 1 av kohortdesign. Granskning och analys innefattade detaljerad genomgång av studieupplägg, population, design, exponering och utfall med hänsyn tagen till modifierande faktorer. Selekterade studier bedömdes utifrån risk för bias enligt uppställda kriterier för diagnostisk tillförlitlighet, exponering och metodologisk kvalité. Meta-analys avsåg beräkningar av sammanfattande risk för Dupuytrens sjukdom i jämförelse mellan grupper exponerade för vibrationer kontra inte exponerade samt mellan grupper med hög respektive låg exponering av vibrationer inom samma studie. Resultaten visade att den sammanvägda prevalensen av Dupuytrens sjukdom bland exponerade män var cirka 8 % och 4 % bland inte vibrationsexponerade män. Riskbestämningen byggd på en kvalitativ, beskrivande analys (narrativ syntes) av de studier som skattades ha lägre risk för bias bedömdes motsvara, en drygt fördubblad risk för Dupuytrens sjukdom vid arbete med vibrerande maskiner. En kompletterande sammanfattande statistisk syntes (meta-analys) visade på en drygt fördubblad risk. För ett möjligt exponeringsrespons samband talar resultatet från en meta-analys, som visade på en dubblerad risk för högexponerade relativt lågexponerade. De sammanvägda resultaten stödjer slutsatsen att arbete med vibrerande maskiner kan utgöra en enskild riskfaktor för Dupuytrens sjukdom, beaktat att underlaget är litet och att det finns en interaktion mellan ålder och exponering samt att det kan finnas individuella skillnader i predisposition.
Röntgendiagnosticerad handartros i relation till exponering för handöverförda vibrationer
(GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2022-10-06) Nilsson, Tohr; Wahlström, Jens; Reierth, Eirik; Burström, Lage; Toren, Kjell; Samhällsmedicin och folkhälsa
Det finns idag ingen uppdaterad evidensbaserad systematisk kunskapsöversikt för sambandet mellan hand-arm vibrationsexponering och röntgen diagnosticerad artros i finger- och handled respektive för benuppluckring (malaci) av handlovsben där vibrationsexponeringsnivåerna kan jämföras. Det saknas även riskbedömningsmodeller som medger risk-värdering utifrån exponerings-respons samband. Följande systematiska kunskapsöversikt syftar till att specifikt besvara frågan om röntgendiagnosticerade artrosförändringar i händerna är relaterat till exponering för hand över förda vibrationer. Syftet avgränsas sålunda till enbart studier på karaktä-ristiska röntgenfynd för artros och bortser från de studier som utgår från kliniska fynd och subjektiva besvär. Kunskapsöversikten syftar även till att bedöma eventuellt exponerings-svars sam band mellan vibrationsdos och röntgendiagnosticerade artrosförändringar samt värdera sambandet med hänsyn tagen till modifierande individfaktorer liksom annan sam varierande exponering.