Browsing by Author "Rydenvald, Marie"

Now showing 1 - 5 of 5

En bra sak att ha med sig. Undersökning av ungdomars språkval i en internationell miljö
(2010-09-07) Rydenvald, Marie; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
På det internationella gymnasieprogrammet International Baccalaureate (IB) är det obligatoriskt att ha två språk, varav det ena måste läsas på förstaspråkskursen. Det andra språket kan läsas på andraspråkskursen eller främmandespråkskursen, men det är också möjligt att läsa två förstaspråkskurser. Språken är dock inte givna utan eleverna väljer dem själva. Då eleverna själva väljer vilka språk de ska studera, torde de också fundera runt sin flerspråkighet och i viss mån ta ställning till den, likväl som det är rimligt att anta att de påverkas av den. Vilket språk ska de läsa som sitt förstaspråk? Vilket språk ska de läsa som andra språk? Ska de fortsätta studera svenska? Vad påverkar deras val? Syftet med uppsatsen är att undersöka och förstå hur ungdomarnas flerspråkighet inverkar på deras val av språk för IB. Frågeställningarna för uppsatsen är: Hur resonerar de inför sina språkval på IB? Vilka faktorer styr deras språkliga val? Vad påverkar valet av svenska som ett av språken? Uppsatsen avser också belysa den problematik som uppstår i förhållandet mellan modersmål och förstaspråk i en flerspråkig kontext. Undersökningen är utförd med kvalitativa halvstrukturerade och samtalsbaserade intervjuer. Informanterna består av åtta IB-elever, som alla är flerspråkiga och har svenska som enda modersmål, samt varav fyra studerar svenska som ett ämne i sin gymnasieexamen. Vidare har undersökningen en poststrukturalistisk referensram, och det vetenskapliga förhållningssättet har ett anslag av empirinära forskningsansatser, då de halvstrukturerade intervjusamtalen är fenomenologiskt orienterade och analysen vilar på en fenomenografisk grund. Resultatet av undersökningen visar att de faktorer som påverkar informanternas språkval inför IB kan delas in i 13 olika kategorier, vilka främst speglar deras framtidsvisioner utifrån deras nutida livvsituation. Det finns också en skillnad i förhållandet till kategorierna mellan valet av språk till förstaspråkskursen och valet av språk för den andra språkkursen, samt mellan de informanter som läser svenska som ett av sina språk, och den grupp som inte gör det. Informanterna väljer sitt starkaste språk för förstaspråkskursen, men för majoriteten av dem sammanfaller inte deras förstaspråk med modersmålet. Valet av det andra språket framstår främst som en investering för framtiden, och slutligen finns det en skillnad mellan de informanter som läser respektive inte läser svenska vad gäller attityden till Sverige och svenskheten, graden av ambivalens samt huruvuda de förefaller uppleva svenskan som ett officiellt och offentligt användbart och gångbart språk.
”eftersom jag har två språk” Språkbruk bland svensktalande ungdomar i Europa
(Institutet för svenska som andraspråk, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, 2014) Rydenvald, Marie; Tingsell, Sofia; Johansson Kokkinakis, Sofie
I takt med den ökande globaliseringen blir det allt vanligare att barn och ungdomar växer upp i flera länder och talar flera språk. I licentiatuppsatsen undersöks den rapporterade språkanvändningen bland flerspråkiga ungdomar med svensk anknytning i Europa. De 126 informanterna i undersökningen bor utanför Sverige, deltar i svenskundervisning och ses inte sällan som utlandssvenskar, TCK (Third Culture Kids) och elittvåspråkiga. Analysen baseras på en eklektisk sociolingvistisk teoriram med ett poststrukturalistiskt anslag. Resultaten visar att informanternas flerspråkighet är integrerad och dynamisk i det att de använder olika språk i olika domäner, med olika människor, av olika orsaker och för olika syften. Gruppen uppvisar en diversitet i sina språkanvändningsmönster, vilka också påverkas av sociala domäner. Generellt sett domineras hemdomänen av föräldrarnas L1, umgänget med vänner av en flerspråkighetspraktik och skoldomänen av undervisningsspråket. Undervisningsspråket tenderar också att bli ett dominerande språk i informanternas liv i stort. Även om en majoritet av informanterna uppger att undervisningsspråket är deras starkaste språk och det språk de använder oftast, är det inte givet att det sammanfaller vare sig med det språk de använder helst eller det språk de identifierar sig med.
Inflätat och överlappande. Flerspråkighet och språkanvändning bland svensktalande ungdomar i Europa
(2017-03-01) Rydenvald, Marie
The overall aim of this thesis is to gain a deeper understanding and extended knowledge about the multilingualism and language use of teenagers with Swedish backgrounds who live abroad and participate in Swedish instruction. This thesis is based on four empirical studies comprised of a total of 143 high school students. Three of the studies are based on data from a questionnaire and analyzed by means of descriptive and inferential statistics. The fourth study is based on a three-fold set of data, including self-recordings, interviews, and a questionnaire, that was analyzed by using nexus analysis. The results indicate that the multilingualism and language use of the participants are dynamic and complex. Although social domains (e.g. home, school, and social life with friends and peers) appear to have an impact on the participants’ language use, there is heterogeneity in the patterns of language use. These results are discussed in the light of domain theory and the dynamic perspective on multilingualism. According to the results, the language of instruction plays a vital role in their participants’ multilingualism regardless of whether it is a L1, L2 or foreign language. It is argued in the thesis that the conception of these linguistic terms becomes challenged by the language use in the international globalized society. The main principles of language choice among the participants in the fourth study are those of inclusion and, what I metaphorically define as, ‘the least common denominator’. The principles of language choice are discussed in the light of the multilingual educational environment that these teenagers are a part of. Methodologically, the fourth study illustrates the importance of triangulating data. The results show a discrepancy between the participants’ reported language use and the face-to-face interaction in the self-recordings. Finally, the participants share a Swedish speaking background but the extents to which they use Swedish in their everyday lives vary.
Nyanländas språkinlärning. Fem delstudier om nyanländas lärande i olika kontexter
(Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet, 2018) Carlund, Carina; Tingsell, Sofia; Hult, Ann-Kristin; LaBontee, Richard; Johansson, Sofie; Håkansson, Camilla; Wallin Nyman, Gunilla; Rydenvald, Marie; Winlund, Anna; Franker, Qarin; Johansson, Sofie; Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet
Denna volym tillägnas redovisning av en satsning på fem forskningsprojekt om nyanländas lärande vid institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. I samband med en fördjupning i och av studier om nyanländas lärande deltog universitetsadjunkter, universitetslektorer, doktorander och forskare i projekt i meriterings- och kompetensutvecklingssyfte. Även om satsningens fokus var gemensamt så var spridningen på projektens enskilda inriktningar varierande. Resultatet blev ett projekt som behandlade undervisning i svenska för nyanlända på Mammaforum. En användarstudie analyserade nyanlända studenters användning av Lexin i undervisning i svenska för akademiker. En tredje studie ägde rum i en grundskola med högre andel elever med utländsk bakgrund än riksgenomsnittet där genrepedagogik tillämpades. I projektet analyserades grammatiska strategier i svensk-undervisningen. Det fjärde projektet handlade om en uppföljning av fortbildningssatsningen ”Nyanlända i skolan” och hur den implementerades av lärare och skolledare i skolan. Det femte projektet behandlade en modul i läslyftet, grundläggande litteracitet för nyanlända elever. I denna rapport beskrivs projektarbetet som pågick under våren 2017.
UNGEFÄR LIKA BRA Undersökning av en språkbytesprocess bland ungdomar i en internationell miljö
(2013-03-15) Rydenvald, Marie; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Elever på internationella skolor lever och verkar i en flerspråkig miljö, vilket påverkar deras språkanvändning. Uppsatsen har sin grund i frågorna; Hur ter sig elevernas språkliga situation i den flerspråkiga miljö vari de lever? Hur definieras begreppet modersmål? Vad betyder begreppet förstaspråk? Vad är tvåspråkighet? Vem är flerspråkig? Hur kommer det sig att individens modersmål ersätts som starkaste språk av ett andra- eller främmandespråk? Vad bidrar till att modersmålet förblir starkt trots många år i ett annat land? Vad är egentligen en språkbytesprocess? Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som bidrar till språkbyte och språkbevarande i en språkbytesprocess bland ungdomar i en internationell miljö. Uppsatsen avser också belysa den problematik som uppstår i förhållandet mellan modersmål och förstaspråk i en pågående språkbytesprocess. Som en teoretisk bakgrund till såväl de uppkomna frågorna som uppsatsens syfte, behandlas begreppen modersmål, förstaspråk, andraspråk, främmandespråk, tvåspråkig- och flerspråkighet, majoritetsspråk/minoritetsspråk, gruppindelningar av tvåspråkiga individer, migranter samt faktorer som bidrar till språkbyte och språkbevarande. Undersökningen har skett meddelst en enkät bestående av sakfrågor och attitydfrågor. Urvalet består av 53 informanter, vilka har svenska som enda modersmål, är födda mellan 1986 och 1991, och går på internationella skolor i länder där engelska inte är ett officiellt språk. Enkätundersökningen visar att en språkbytesprocess pågår i informantgruppen. De faktorer som bidrar till språkbyte är skolan, det sociala umgänget samt fritidsaktiviteterna. De faktorer som bidrar till språkbevarande är föräldrarna, kontakten med Sverige och undervisningen i svenska. Media är en faktor som påverkar både språkbyte och språkbevarande, och möjligen kan det faktum att informanternas föräldrar arbetar i en flerspråkig miljö sägas ha en dubbel påverkan i språkbytesprocessen. Svenskan är utan tvekan informanternas modersmål, då detta var det första språk de lärde sig. Enkätundersökningen visar dock på att modersmålet inte är förstaspråk för det stora flertalet informanter som har bott utanför Sverige längre än fem år. Många upplever sig behärska ett annat språk bäst. De finner att detta språk är lättast att skriva, läsa, tala och lyssna på, samt lättast att uttrycka både åsikter och känslor på. Majoriteten av informanterna anger också att de oftast använder ett annat språk än modersmålet i vardagen. Sett ur författarens perspektiv förefaller det relevant att dela upp begreppet förstaspråk; där första språk avser det språk som individen lärde sig först, och förstaspråk avser det språk som individen ser som sitt främsta språk.