Browsing by Author "Schagerlind, Therese"

Now showing 1 - 2 of 2

Country-specific differences in disclosure compliance –A quantitative study comparing the compliance degree of paragraph 134 in IAS 36 Impairment of Assets in Sweden and the United Kingdom
(2014-06-10) Rubenson, Jonatan; Schagerlind, Therese; University of Gothenburg/Department of Business Administratio; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Background and problem discussion: Since 2005 all listed companies in the European Union have been obligated to apply the IFRS regulations. The purpose of the implementation is to increase the transparency and comparability, which in the long run aims to harmonise the accounting behaviour. One area discussed frequently is disclosures, since they can involve a lot of subjective judgments and lack of direct guidance. Studies show that there are severe implementation variations due to different country-‐ and firm-‐specific factors. ESMA published a report in 2013 that identifies a handful of problem areas tied to disclosure compliance in IAS 36 Impairment of Assets. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate whether the degree of compliance of the disclosure requirements in paragraph 134 of IAS 36 is varying when comparing Swedish listed companies with British listed companies from the Industry sector. Further, we aim to investigate whether the result of the compliance degree can be explained by country-‐specific factors. Methodology: A quantitative method has been used, where a multiple regression were performed. Our dependent variable is the compliance level of the Industry companies listed on both London Stock Exchange and OMX Stockholm. This information was gathered from the note section in the annual reports from 2012. The independent variables are both firm-‐specific and country-‐specific in order to identify any discrepancies. Analysis/Conclusion: This study finds that there is a significant discrepancy in compliance level between the observed companies in Sweden and the United Kingdom. This discrepancy could be explained by various country-‐specific factors, such as enforcement differences and variations in the national culture. Further, the findings indicate that there is a variation in the ownership dispersion, which is a significant factor that influences the compliance degree. The multiple regression model of this thesis shows that 19% of the compliance level is explained by the independent variables.
Sjuksköterskors erfarenheter av digitala vårdmöten inom diabetesvården
(2021-04-23) Schagerlind, Therese; Stosic, Magdalena; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Diabetes mellitus är en sjukdom som innebär upprepade och långvariga vårdrelationer – där diabetessjuksköterskan ska stå för kontinuitet, stöd och handledning av patienter med diabetes mellitus. Digitala vårdmöten ska bidra till att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd. Denna vårdform anses även främja kommunikationen och vårdrelationen mellan patienten och vårdaren. Farhågor och utmaningar med digitala verktyg finns beskrivet i tidigare forskning, till exempel hur digitaliseringen påverkar vårdrelationen. I samband med koronapandemin 2020 ökade användning av digitala vårdmöten och genom att studera sjuksköterskors erfarenheter av digitala vårdmöten inom diabetesvården, kan vi få en större förståelse för hur verktyget kan användas och utnyttjas på bästa sätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av digitala vårdmöten inom diabetesvården. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Sex sjuksköterskor med erfarenhet av digitala vårdmöten inom diabetesvården intervjuades med hjälp av en intervjuguide. Insamlade data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Erfarenheterna kring digitala vårdmöten mynnade ut i ett tema; ”Digitala vårdmöten i diabetesvården - ett komplement till fysiska vårdmöten”, med fyra kategorier och fjorton subkategorier. Implementering av digitala vårdmöten; pandemin som katalysator och införandeprocessen. Fördelar med digitala vårdmöten; ökad flexibilitet, effektivare uppföljning, fördelaktigt ur ett samhällsperspektiv, främjad delaktighet och möjlighet att dela patientdata. Utmaningar med digitala vårdmöten; begränsningar gällande fysiska kontroller, administrativa hinder, negativa interaktionsaspekter och tekniska utmaningar. Rekommendationer för användning av digitala vårdmöten; förutsättningar för digitala vårdmöten, särskilt fördelaktigt vid täta uppföljningar och mindre lämplig för vissa patientgrupper. Slutsats: Informanterna beskrev positiva erfarenheter av digitala vårdmöten inom diabetesvården. Verktyget beskrevs som flexibelt och upplevdes bidra till delaktighet och jämlikhet för patienterna. Att den tekniska utrustningen fanns på plats och fungerade var en förutsättning samtidigt var det en begränsning att inte kunde genomföra fysiska undersökningar. Därför beskrevs digitala vårdmöten som ett komplement till de fysiska vårdmötena inom diabetesvården, speciellt gynnsamt vid täta uppföljningar.