Browsing by Author "Selnes, Terje"

Now showing 1 - 2 of 2

Stationers roll för mindre orter och dess omland
(2016-03-03) Selnes, Terje; Institutionen för ekonomi och samhälle, Avdelningen för kulturgeografi
Denna del av projektet ”Stationers roll för mindre orter och dess omland” består av en empirisk studie av tre mindre orter. Orterna är Lödöse, Floby och Kode som valdes utifrån hur orternas respektive stationsområden representerar olika tradition, reseutbud och lokalisering. De utvalda orterna har studerats främst som platser för boende där stationsområdet diskuterats utifrån både vardagsliv och utveckling av orten. Studiens inledande och teoretiska del belyser platser utifrån dess olika egenskaper och hur förhållandet till andra platser, som bildar en rumslig omgivning, är centralt för hur en plats används. Utifrån denna teoretiska ingång presenteras fyra olika platsdimensioner som valet av bosättning i mindre orter antas grunda sig i. De fyra platsdimensionerna, specifik, karakteristisk, kontrasterande och regional är centrala i analysen av resultatet från studiens intervjuer. Den empiriska studien baseras på sammanlagt femton intervjuer med boende i de tre orterna. Intervjuerna behandlar frågor om hur de ser på sin boendemiljö i orterna och vad som värdesätts med platsen utifrån förväntningar, motiv och aktiviteter i vardagen. Utifrån en bred ingång om vardagslivet i mindre orter närmade sig intervjuerna ortens tågstation som plats i orten och funktion i deras vardag. Förutom en vardagsmässig relation till ortens stationsområde diskuterades även stationens roll i en framtida utveckling av orten. I studiens resultat framträder hur betydelsen av tillgänglighet till omgivande region är avgörande för bosättning i mindre orter. Betydelsen av regional tillgänglig hänvisas främst till arbetsmöjligheter men skiljer mellan orterna. Valet av boende i den specifika orten hänvisas till ekonomiska begränsningar och respondenterna värdesätter regional tillgänglighet och allmänna karaktärsdrag i mindre orter och omland framför orten i sig självt. Orternas stationsområden anses bidra positivt till de boendes tillgänglighet. Stationens roll är dock mycket varierande och framträder starkast för boende i Floby medan respondenterna i Lödöse och Kode i högre grad använder närbelägna motorvägar vilket minskar stationsområdets roll för deras regionala tillgänglighet. Intervjuerna visar även på en positiv inställning till bebyggelseutveckling i nära anknytning till stationsområdet. I Lödöse och Kode finns tydliga förhoppningar om utveckling där främst boende med lång erfarenhet betonar betydelsen att utvecklingen bidrar till en bättre blandning som tillgodoser orternas unga och äldre befolkning. Flobys större avstånd till Göteborg ger tåget ökad betydelse men minskar samtidigt respondenternas optimism kring stationens potential att bidra till lokal utveckling. Bland få visioner hos boende i Floby framkommer ändå vikten av att skapa mervärden i förhållande till boende i stad framför att planeringsmässigt eftersträva förtätning. Ortens och näromgivningens prägel och karaktär framträder som ett eftersträvat sekundärt värde/inflyttningsmotiv efter att ortens uppfyller god tillgänglighet till en regional omgivning. Karaktärsdrag värderas främst utifrån barnens möjligheter till trygga och inspirerande miljöer. I omlandshushållen finns dock även ett starkt eget motiv kring boendemiljöns karaktär som ofta kopplar till någon aktivitet i omgivande natur. Uppskattning av boendemiljöns kontrast gentemot övriga platser i vardagen uttrycks av främst av respondenter som lämnat småbarnslivet och funnit nya värden med boendet och orten. Dock hänvisar även ett större antal boende i omlandet till hur tidigare erfarenhet av boende i stad varit en drivkraft bakom inflyttning till den mindre orten.
Temabyn - landsbygdsboende i en intressegemenskap? En studie av boendemiljöns värden i Söderby hästby, Haninge kommun
(2012-09-20) Selnes, Terje; University of Gothenburg/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik. Uppsatsen fem frågeställningar är: 1. Hur förhåller sig de boendes landsbygdspraktik i relation till en karakteristisk dimension i temabyn? 2. Hur förhåller sig de boendes landsbygdspraktik i relation till en platsspecifik dimension i temabyn? 3. Hur förhåller sig de boendes landsbygdspraktik i relation till en relationell dimension av temabyns förhållande till en regional omgivning? 4. Hur förhåller sig de boendes landsbygdspraktik i relation till den temadimension som temaby är inriktad mot? 5. Hur framträder styrkeförhållandet mellan de fyra dimensionerna i landsbygdpraktiken hos boende i en temaby? Syfte och frågeställningar besvaras empiriskt genom en kvalitativ metod. Tillvägagångssättet omfattar samtals- och telefonintervjuer med tio hushåll i uppsatsens fallstudieområde Söderby hästby, Haninge kommun. Resultatet visar på hur värden kopplade till en relationell dimension utgör en övergripande ram för inom vilket geografiskt omland till Stockholm som de boende sökt efter en lantlig boendemiljö. Söderby hästby betonas därmed främst som en bra plats för att kombinera eftersträvade värden kopplade till en relationell och karakteristisk dimension. Värden ur den relationella dimensionen har en stark betoning på de boendes arbetsliv som innebär ett vardagligt behov av pendling till Stockholm. Den karakteristiska dimensionens olika värden motiveras i stor utsträckning utifrån hur boendemiljöns lokala omgivning har en kontrasterande effekt i förhållande till de platser som de boende vistas på under arbetsdagen. Värdet av Söderbys temadimension framträder enbart som ett motiv för inflyttning för två hushåll och enbart hälften av de intervjuade hushållen är idag är aktiva inom boendemiljöns tema. Söderbys platsspecifika dimension uttrycks även av två hushåll och uppvisar därmed jämbördig styrka i förhållande till de värden som temabyar aktivt vill främja.