Browsing by Author "Simonsson, Hanna"

Now showing 1 - 2 of 2

Från elevvård till elevhälsa - förebyggande och hälsofrämjande arbete i grundskolan
(2012-02-13) Hansson, Sarah; Simonsson, Hanna; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Det övergripande syftet med studien var att utforska hur chefen för elevhälsan, rektorer och specialpedagoger medverkar till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom elevhälsan i en glesbygdskommun, i studien kallad för Humlekommunen. Då elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blev tydligare i den nya skollagen anser vi att den roll och uppgift specialpedagogen har/bör ha är intressant att belysa och reflektera över. Enligt Skollagen ska ”elevhälsan främst vara förebyggande och hälsofrämjande” (Utbildningsdepartementet, 2010b, s.24). Det är således en stor utmaning för dagens skola och framför allt elevhälsan hur den ska kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Syftet preciserades med följande frågeställningar: 1. Vilka faktorer styr elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete? 2. Hur definierar rektor och specialpedagog det förebyggande och hälsofrämjande arbetet? 3. Hur samverkar de olika professionerna inom elevhälsan för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande? Metod: Studien har en fenomenografisk forskningsansats med utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet. Litteratur- och dokumentanalysen kompletterades med fem intervjuer med specialpedagoger, fem intervjuer med deras rektorer samt intervju med chefen för elevhälsan. Resultat: Genom den litteratur vi studerat, den dokumentanalys vi genomfört samt genom de intervjuer vi gjort har vi sett att språkbruket förändrats från elevvård till elevhälsa. Styrdokument och skollag är faktorer som styr och Läroplanen 2011, Lgr 11, har bidragit till att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet fått ett allt större utrymme. Humlekommunens elevhälsoplan är en faktor som styr verksamheten samt det nära samarbete som specialpedagoger och rektorer har. Samverkan fungerar men allra bäst i den lokala elevhälsan där rektor, specialpedagog och skolsköterska ingår. När det gäller den centrala elevhälsan med logoped, kurator, psykolog och skolläkare samt externa instanser har vår empiri visat att förbättringar kan ske då det gäller samverkan med till exempel förbättrad återkoppling och tätare kontakt.
"IUP en självklarhet - vem kan jobba utan mål"
(2009-09-24T08:10:44Z) Jansson, Pernilla; Simonsson, Hanna; Perland, Liselotte; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet är att kartlägga hur pedagoger i en västsvensk kommun arbetar med IUP med skriftliga omdömen. Frågeställningar • Hur upplever pedagoger arbetet med IUP? • Hur involveras elever? • Hur involveras föräldrar? • Hur kan IUP vara ett ”levande dokument” i det dagliga arbetet? • Vilken kompetensutveckling har lärarna fått och vilken kompetensutveckling är de i behov av? Metod: Vi har valt att besvara våra frågeställningar dels genom litteraturgenomgången och dels genom en enkätundervisning riktad till klasslärare i år 1-6. Vi har valt att genomföra en enkätundersökning som är dels kvalitativ och dels kvantitativ vilket vi finner lämpligast med tanke på vårt syfte. Resultat: Generellt sett upplever de flesta att de kan arbeta med IUP enligt de riktlinjer som finns i allmänna råden. De anser att genom att arbeta med IUP blir målen blir tydligare för alla inblandade, förarbetet ger värdefull tid med varje elev och styrdokumenten kan följas bättre. Trots det uttrycker många att det är mycket tidskrävande och att det stjäl tid från lektionsplaneringen. Enligt lärarna i enkäten känner man sig stressad och anser inte att man uppnår syftet med IUP i den utsträckning som är önskvärt. Den arbetsinsats man lägger ner är för stor i förhållande till den effekt det ger. Att utforma en IUP kan för läraren kännas som ett krav istället för ett medel för att höja kvaliteten i arbetet. Resultatet visar på att det kan vara svårt att involvera föräldrarna i dialogen vid upprättandet av IUP. Bland eleverna upplevs engagemanget högre än hos föräldrarna men målet är dock att alla elever skall känna sig delaktiga och ta ansvar för sitt eget lärande. Andelen lärare som fått bristfällig eller ingen information alls om IUP är relativt hög. Vår tolkning utifrån svaren i enkäten är att de allra flesta uttrycker ett behov av kompetensutveckling. Vidareutbildning i form av föreläsningar, pedagogiska samtal och tid är det som de flesta önskar sig när det gäller vidare kompetensutveckling.