Browsing by Author "Sunesson, Johanna"

Now showing 1 - 3 of 3

AVANCERAD HUDVÅRD – EN BARNLEK? En diskursanalys av hur barn skrivs fram och konstrueras i svensk nyhetsrapportering om avancerad hudvård
(2024-10-16) Sunesson, Johanna; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syfte: Med utgångspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudvård, syftar föreliggande uppsats till att synliggöra och analysera hur barn (0–18 år) konstrueras diskursivt samt att undersöka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifrån ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen på utgångspunkten om språk som centralt och bärare av diskursiva föreställningar om hur något eller någon antas eller bör vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den rådande synen på barn är kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, bestående av 19 nyhetsartiklar från de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk innehållsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault för att synliggöra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framgår att barn konstrueras på tre olika sätt och att de olika konstruktionerna (o)möjliggör olika typer av handlande. Barn konstrueras genom språkliga markörer i artiklarna som konsumenter, som sårbara och som kompetenta. Därtill visar resultatet att det främst är vuxna som ges talutrymme i nyhetsrapporteringen om barn och avancerad hudvård. Åldersmaktordningar synliggörs i och med att äldre individer positionerar yngre individer genom att tillskriva dessa egenskaper och handlingsutrymme kopplat till föreställningar om ålder. Det positionerar barn som underlägsna vuxna då det främst är de vuxna som tillskrivs makt att diktera diskursen.
AVANCERAD HUDVÅRD – EN BARNLEK? En diskursanalys av hur barn skrivs fram och konstrueras i svensk nyhetsrapportering om avancerad hudvård
(2024-09-16) Sunesson, Johanna; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syfte: Med utgångspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudvård, syftar föreliggande uppsats till att synliggöra och analysera hur barn (0–18 år) konstrueras diskursivt samt att undersöka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifrån ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen på utgångspunkten om språk som centralt och bärare av diskursiva föreställningar om hur något eller någon antas eller bör vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den rådande synen på barn är kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, bestående av 19 nyhetsartiklar från de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk innehållsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault för att synliggöra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framgår att barn konstrueras på tre olika sätt och att de olika konstruktionerna (o)möjliggör olika typer av handlande. Barn konstrueras genom språkliga markörer i artiklarna som konsumenter, som sårbara och som kompetenta. Därtill visar resultatet att det främst är vuxna som ges talutrymme i nyhetsrapporteringen om barn och avancerad hudvård. Åldersmaktordningar synliggörs i och med att äldre individer positionerar yngre individer genom att tillskriva dessa egenskaper och handlingsutrymme kopplat till föreställningar om ålder. Det positionerar barn som underlägsna vuxna då det främst är de vuxna som tillskrivs makt att diktera diskursen.
EN FILTRERAD BILD AV SJÄLVET En strukturerad forskningsöversikt om barns och ungas identitetsskapande
(2024-04-16) Sunesson, Johanna; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Sociala medier är en del av dagens tonårskultur, där Instagram, Snapchat och TikTok är de populäraste apparna bland barn och unga. Forskning visar att användandet av filter på sociala medier genererar möjligheter att (om)förhandla sin identitet samt att användandet kan leda till att unga utvecklar orealistiska kroppsideal. För att få en överblick över fältet görs en strukturerad forskningsöversikt. Det övergripande syftet med den här strukturerade forskningsöversikten är att kategorisera och analysera tidigare forskning gällande barns och ungas (9–25 år) användande och erfarenheter av Instagram, Snapchat och TikTok med fokus på filter i relation till identitetsskapande och eventuella könsskillnader. Översikten är genomförd med metodologi inspirerad av en systematisk forskningsöversikt och innehåller en tematisk analys av tio vetenskapliga artiklar. Resultaten visar på att hur barn och unga vill ses av andra påverkar hur de framställer sig själva på sociala medier, vilka blir en plats för självrepresentation och socialisering. Filteranvändning påverkar barns och ungas självbild, kroppsuppfattning, psykiska mående samt hur de uppfattar sig själva. Det finns könade skillnader i användande och erfarenheter av sociala medier, filter och selfiepraktiker samt att resultaten visar samband mellan kroppfilteranvändning och acceptans gällande plastikkirurgi.