Browsing by Author "Svensson, Ann-Louise"

Now showing 1 - 2 of 2

Frivilligt ensamstående mödrars upplevelser av föräldraskapet
(2013-04-19) Svensson, Ann-Louise; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Introduktion: Det finns idag möjlighet för kvinnor att välja enskilt föräldraskap genom assisterad befruktning. Det är inte tillåtet i Sverige men kvinnorna söker sig till andra länder för att få hjälp. Föreningen femmis- frivilligt ensamstående mödrar med insemination/IVF har ett stadigt ökande antal medlemmar. Det finns få tidigare studier som undersöker kvinnornas upplevelser av föräldraskapet och för BVC-sköterskan som skall utforma föräldrastöd behövs en ökad förståelse och kunskap om kvinnornas upplevelser. Syfte: Syftet var att undersöka frivilligt ensamstående mödrars upplevelser av föräldraskapet då kvinnan valt enskilt föräldraskap genom assisterad befruktning. Metod: Pilotstudie med kvalitativ fenomenologisk ansats. Tre frivilligt ensamstående mödrar i åldern 41-45 år med barn mellan åtta månader till tre år intervjuades med öppna frågor. Resultat: Kvinnornas upplevelse av föräldraskapet var en tudelad upplevelse av att dels vara stark vilket innebar att kvinnan hade en inneboende styrka i sig själv men att hon också hämtade styrka och kraft från barnet och från andra i sin omgivning. Kvinnorna upplevde också en styrka i att vara ensam med barnet och att bryta normen men samtidigt var det en upplevelse av att vara sårbar. Att vara ensam i sin relation till barnet upplevdes som sårbart och att bryta normen gjorde att de behövde förklara sig inför omgivningen och i framtiden inför barnet vilket gjorde att kvinnorna ställdes inför frågor de ännu inte funnit svar på. Diskussion: Resultat i studien kan inte generaliseras då det är för få deltagande men den bidrar med värdefull kunskap om frivilligt ensamstående mödrars upplevelser. Det framkommer att BVC-sköterskan är en viktig person som kan stärka kvinnan och bidra till upplevelsen av att vara stark. Det sociala närverket är också av stor betydelse för kvinnorna i studien.
Varför det är viktigt att arbeta med barns språkutveckling? ”För att de bara é det”. – en kvalitativ undersökning om förskollärares medvetenhet kring användandet av estetiska verktyg
(2009) Svensson, Ann-Louise; Dahlin, Helene; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
Sammanfattning: Vårt syfte med undersökningen är att se om förskollärare medvetet använder sig av estetiska verktyg för att stimulera barns språkutveckling. Våra frågeställningar är: •Hur arbetar förskollärare för att stimulera barns språkutveckling? •Hur värderar förskollärare betydelsen av att arbeta med språkutvecklingen på förskolan? •Hur använder sig förskollärare av estetiska verktyg som metod för att stimulera språkutvecklingen och på vilket sätt ger de uttryck för det? Vi har valt att göra en kvalitativundersökning av respondentkaraktär, där vi genomfört tio stycken samtalsintervjuer med förskollärare. Detta för att vi på bästa sätt ville komma åt förskollärares tankar kring användandet av estetiska verktyg för att språk stimulera barn. Vår teoretiska utgångspunkt har varit det sociokulturella lärandeperspektivet, där vi utgått från Lev Semjonovitj Vygotskijs som menar att barn lär i kommunikativt samspel med andra. Vi har även lutat oss mot Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna, för att vi vill framhålla vikten av att skapa olika ingångar i barns lärande. Vi lutar oss även emot olika forskares resultat kring betydelsen av att använda estetiska verktyg, som metod för att stimulera barns språkutveckling. Vårt resultat visar att förskollärare har olika sätt att värdera betydelsen av hur och varför det är viktigt att arbeta med att stimulera barns språkutveckling. Resultatet visar också att förskollärare använde sig av estetiska verktyg i sin verksamhet, men det är få som använde sig av dem på ett medvetet sätt, i syfte att stimulera barns språkutveckling. Vår undersöknings betydelse för läraryrket är att det är viktigt att se till varje barns enskilda behov. Alla lär och tar till sig kunskap på olika sätt. Därför bör vi som förskollärare skapa olika ingångar till barns lärande. Det menar vi att man kan göra med ett medvetet användande av estetiska verktyg.