Browsing by Author "Svensson, Anna"
Now showing 1 - 11 of 11
- Results Per Page
- Sort Options
Item 6. Om ett försättsblad, eller, Till dubbletternas lov(2021) Svensson, Anna; Göteborgs universitetsbibliotekItem Jag är ju inte bara no-lärare - jag är ju språklärare också. En studie om vilka tankar no-lärare uttrycker kring elevers språkutveckling med fokus på det skriftliga(2012-03-09) Svensson, Anna; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitetSyfte: Syftet med mitt arbete är att undersöka vilka tankar no-lärare på högstadiet uttrycker kring elevers skriftliga språkutveckling inom ramen för de naturorienterande ämnena. Studien vill också bidra till lärarnas ytterligare reflektioner kring det utökade läraruppdrag de fått i och med den nya läroplanen, Lgr-11. Undersökningen kan eventuellt även ligga till grund för vidare forskning inom ämnet, då sådan ej finns att tillgå i vidare utsträckning. Teori: De teorier som ligger till grund för min forskning behandlar skrivandets roll i lärsammanhang samt vilka olika slags texter elever förväntas lära sig framställa inom de naturorienterande ämnena. Även naturvetenskapens språk och det utökade läraruppdraget belyses. Metod: Då jag vill veta vilka variationer i tankegångar som kan finnas hos no-lärare avseende elevers skriftliga språkutveckling är min undersökning av fenomenografisk karaktär. Jag har valt att använda mig av fenomenografiska intervjuer, då sådana uppfyller båda mina syften; jag får höra vilka tankar respondenterna uttrycker samtidigt som de i sin tur utvecklar sitt eget lärande i form av ökat reflekterande över forskningsfrågan. Intervjuerna har sedan sammanställts och analyserats. Resultat: De resultat som framkom visar att de texter eleverna i huvudsak skriver i no-ämnena är undersökningsrapporter. De tillfrågade lärarna ansåg sig inte ha tillräckligt med tid för att medvetet arbeta med skriftlig språkutveckling i sin undervisning, även om de kunde se att en progression i elevtexterna uttrycks i kunskapskraven för de olika betygen. Respondenterna uttryckte samtliga en stor osäkerhet om tolkningen av de nya kunskapskraven.Item Komjölk och kronisk förstoppning hos barn - En systematisk översiktsartikel(2014-06-30) Palm, Sara; Svensson, Anna; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of MedicineSahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition Sammanfattning Titel: Komjölk och kronisk förstoppning hos barn – En systematisk översiktsartikel Författare: Sara Palm & Anna Svensson Handledare: Frode Slinde Examinator: Anna Winkvist Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Självständigt arbete, 15 hp Datum: 2014-05-27 Bakgrund: Funktionell kronisk förstoppning är vanligt hos barn. Upp till en tredjedel av alla som uppsöker barnläkare lider av förstoppning och det är ett utbrett problem för barn i många länder. Komjölk har på senare tid diskuterats som en möjlig orsak till förstoppningen och om det kan anses vara en fördröjd överkänslighetsreaktion. Syfte: Syftet med denna systematiska översiktsartikel är att utforska om det finns vetenskapligt underlag för att rekommendera en komjölksfri kost som en potentiell behandling av kroniskt förstoppade barn. Sökväg: Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Pubmed, Scopus och the Cochrane Library med sökorden cow’s milk, constipation, milk proteins, dairy products, milk hypersensitivity, cow milk och cows milk mellan 17 mars och 4 april 2014. Urvalskriterier: Randomiserade kontrollerade studier som mätte avföringsfrekvensen efter uteslutandet av komjölk hos kroniskt förstoppade barn inkluderades. Barnen fick inte ha komjölksallergi eller organisk förstoppning. Artikeln skulle vara på engelska eller svenska. Datainsamling och analys: Fyra relevanta studier granskades enskilt med SBU:s Granskningsmall för randomiserade studier. Evidensen summerades därefter med Göteborgs universitets Sammanfattande evidensformulär. Resultat: Samtliga studier visade på en statistiskt signifikant effekt vid borttagandet av komjölk ur kosten och en ökad avföringsfrekvens. Resultaten visade att 39-80% av barnen i studierna förbättrades och förstoppningen löstes upp. Slutsats: Det finns måttlig evidens (+++) för att uteslutandet av komjölk ur kosten bör vara en del av behandlingen av funktionellt kroniskt förstoppade barn. Om behandlingen ger effekt sker en symtomlindring i form av ökad avföringsfrekvens för individen.Item Könsmaktsordning eller familjekonflikt? Olika verksamheters förståelser av(2008-03-12T15:24:19Z) Svensson, Anna; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbeteSyftet med uppsatsen är att undersöka hur personal på ideella kvinnojourer, socialkontor samt kommunala verksamheter för våldsutsatta kvinnor tolkar och förstår våld i nära relationer. Jag är också intresserad av att göra jämförelser mellan de olika verksamheternas förklaringsmodeller. Undersökningen har genomförts genom sammanlagt sex halvstrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom ovan nämnda verksamheter: två personer från ideella kvinnojourer, två från kommunala verksamheter, samt två från socialtjänsten. Intervjupersonernas svar har sedan kategoriserats under olika teman som återfinns i materialet, varefter jag jämfört svaren, för att hitta likheter och skillnader. De mest framträdande resultaten är att kvinnojourerna och de kommunala verksamheterna har ett könsmakts- eller jämställdhetsperspektiv på mäns våld mot kvinnor, där man ser våldet som en makt- och kontrollhandling utövat av en man mot en kvinna. Socialsekreterarna ser istället våldet mer som en familjekonflikt, som kan bero på att familjen befinner sig i en svår livssituation. Här återfinns också föreställningar om de särskilda svårigheter som kan drabba invandrade familjer när man kommer till Sverige. Skillnaderna i synsätt kan delvis förklaras med att man arbetar på olika sätt, samtidigt som de olika synsätten också ger olika lösningar på problemet, vilket får konsekvenser för hur man arbetar. De tydligaste skillnaderna här är att kvinnojourerna i högre grad än socialtjänsten utgår från att kvinnorna ska lämna mannen. Socialsekreterarna kan även förespråka att man löser problemet gemensamt. Samtliga verksamheter är dock tydliga med att även männen är i behov av hjälp, där man dock kan ha olika uppfattningar om vad hjälpen ska syfta till. För att kunna göra några mer bestämda uttalanden om vad skillnaderna i synsätt får för konsekvenser för det praktiska arbetet krävs dock vidare forskning.Item Kunskap och strategier skapar kontroll och trygghet: medicintekniska hjälpmedel i samband med fysisk aktivitet vid typ 1-diabetes – en litteraturstudie om vuxna patienters erfarenheter(2023-10-10) Vedenbrant, Eva; Svensson, Anna; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsaBakgrund: Typ 1-diabetes är en komplex sjukdom där fysisk aktivitet minskar riskerna för framtida komplikationer och kan skapa förutsättningar för ett gott liv. Dock innebär fysisk aktivitet vid typ 1-diabetes en stor utmaning, vilket kan underlättas av och utföras säkrare med hjälp av medicintekniska hjälpmedel. Den tekniska utvecklingen för hjälpmedel inom diabetesvården går allt snabbare framåt. Patienters behov av stöd för att hantera sin diabetes, i olika situationer i det dagliga livet ligger till grund för omvårdnadsinsatser av diabetessjuksköterskan. Det är därför av betydelse att belysa erfarenheter av att använda medicintekniska hjälpmedel vid typ 1-diabetes i samband med fysisk aktivitet, för att utveckla stödjande insatser i diabetesvården. Syfte: Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av att använda medicintekniska hjälpmedel i samband med fysisk aktivitet, hos vuxna med typ 1-diabetes. Metod: Metoden i examensarbetet har varit en systematisk litteraturöversikt över kvalitativ forskning. Totalt screenades 682 artiklar utifrån titel, 60 artiklar på abstraktnivå samt 36 artiklar i fulltext. Totalt 11 artiklar inkluderades i litteraturöversikten. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt CASPs granskningsmall för kvalitativa artiklar. Data extraherades enligt Bettany-Saltikov & McSherry. Resultat: Resultatet presenteras i två teman formade av sex subteman. Det första temat, Integrering av samverkande faktorer och teknikstöd för att uppnå kontroll vid fysisk aktivitet baseras på subteman: Kunskap och strategier ger kontroll, Tekniken skapar trygghet vid fysisk aktivitet, Balansera inverkande faktorer i samband med fysisk aktivitet och Utmaningar med att använda tekniska hjälpmedel vid fysisk aktivitet. Det andra temat, Förutsättningar för stöd och lärande baseras på subteman: Stöd förutsätter kunskap och förståelse hos omgivningen och Integrerad teori och praktik främjar lärande. Slutsats: Resultatet visade betydelsen av att följa strategier för att kontrollera glukosvärdet vid fysisk aktivitet för personer med typ 1-diabetes. Även vikten av att använda tekniska hjälpmedel för att öka flexibiliteten och undvika hypoglykemi framkom. Stöd från omgivningen och utbildning för både patienter och vårdpersonal var viktiga för att uppnå säker fysisk aktivitet. Ökad kunskap och förståelse kunde göra att fler personer som lever med typ 1-diabetes vågar öka sin aktivitetsnivå och på så sätt även förbättra sin livskvalitet.Item Lek och matematik(2007) Svensson, Anna; Johansson, Erica; Göteborg University/Department of SociologyDå lek associeras med ett lustfyllt lärande och då matematik kan betraktas som ett ämne baserat på rationalitet och strikta regler, fanns det motiv till att ta reda på huruvida pedagoger verksamma i de tidigare åldrarna uppfattar och använder lek i matematikundervisningen. Syftet med studien har varit att undersöka några pedagogers uppfattningar rörande lek och matematik, samt att belysa eventuella samband däremellan. Med tidigare forskning som grund undersöktes pedagogers uppfattningar gällande lek och matematik. Uppfattningarna gällande matematik undersöktes utifrån: ämnets natur, lärandeprocessen, samt undervisningen. Eventuella samband mellan pedagogers uppfattningar om lek och matematik belystes sedan. För att få svar på frågorna studerades i ett första steg tidigare forskning. Forskningen visade att lek och lärande tidigare setts som åtskilda men sammankopplas nu allt mer vilket enligt styrdokument är önskvärt. Vad gäller pedagogers uppfattningar om matematik visade forskningen tre förekommande uppfattningar: instrumentalistisk, platonistisk och problemlösande uppfattning. Med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen genomfördes i ett andra steg kvalitativa intervjuer som sedan analyserades. Resultatet uppvisade två aspekter ur vilka tre förekommande uppfattningar om lek kunde skönjas: naturlig uppfattning, lustfylld uppfattning och uppfattningen om att lek bör ha ett syfte. Vidare kunde den tidigare forskningens uppfattningar om matematik skönjas: instrumentalistisk, platonistisk och problemlösande uppfattning. En matris och en logisk analys resulterade i möjliga samband mellan uppfattningarna om lek och matematik. En naturlig uppfattning gällande lek harmoniserade med en problemlösande uppfattning gällande matematik. Den lustfyllda uppfattningen om lek harmoniserade med den platonistiska uppfattningen om matematik och uppfattningen om att lek bör ha ett syfte sammankopplades med en instrumentalistisk uppfattning gällande matematik. I vår studie ser vi dessa samband som det mest centrala och viktiga. Studien är relevant för läraryrket då vi anser att en medvetenhet om dessa samband kan öka förståelsen för det egna, samt kollegors förhållningssätt och agerande.Item Objekt och samling - Om det unika i Göteborgs universitetsbibliotek(2021) Svensson, Anna; Göteborgs universitetsbibliotekItem Patienters upplevelser av att vårdas en längre tid på sjukhus(2015-04-10) Möller, Lisa; Svensson, Anna; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsaIntroduktion: Utvecklingen inom somatisk slutenvård har under de senaste decennierna gått mot kortare vårdtider. En del patienter på sjukhus vårdas under betydligt längre tid än genomsnittet. Detta skulle kunna leda till fysiskt lidande för patienten, en känsla av hopplöshet på grund av ovisshet gällande sjukdomsförlopp och vårdtidens längd, saknad av familj, en längtan tillbaka till arbetslivet och övrigt socialt liv. Få studier inom medicinsk slutenvård har undersökt patienters upplevelser av att vårdas länge på sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas mer är 40 dagar på sjukhus. Metod: Författarna har gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med patienter som vårdats 40 dagar eller mer på sjukhus. Därefter har en innehållsanalys gjorts. Resultat: Materialet från intervjuerna har analyserats och kodats och sedan delats upp i tre kategorier: Att bli sjuk, Att klara sig själv och Att få stöd. Under varje kategori framkom subkategorier som mer specifikt beskrev personernas upplevelser. Att bli sjuk består av: Utelämnad och Att vänja sig och Förändrade relationer. Att klara sig själv består av: Kämpa och Mål och Strategier. Att få stöd består av: Relationer och Miljön på sjukhuset. Konklusion: Patienterna i studien upplevde att det var svårt att gå från att vara frisk till att bli sjuk och att vara beroende av hjälp vilket ledde till en känsla av att vara utelämnad. Patienterna beskrev hur de kämpade för att kunna klara sig själva igen och att de satte upp mål och strategier för sig själva. Att få stöd från närstående, vänner och vårdpersonal underlättade. Patienterna upplevde att miljön på sjukhuset var betydelsefull och kunde ha en positiv påverkan men även att miljön kunde vara ett hinder. ABSTRACT Introduction: The development of the Swedish health-care system has made hospital length of stay shorter the past decades. Some patients stay longer in the hospital than the average patient. This could possibly lead to suffering for the patient and a feeling of hopelessness related to not knowing the prognosis, to miss ones family and to miss ones work and other social activities. Few studies are conducted about inpatients experiences of long hospital stays. Purpose: The purpose of the study is to explore patients’ experiences of being hospitalized for 40 days or more. Method: Semi-structured interviews were conducted with patients hospitalized for 40 days or more. A qualitative content analysis was conducted. Result: After the interviews were analyzed and coded three categories emerged: To become ill, To manage oneself, To get support. The categories consist of subcategories that more specifically describes the patients’ experiences. To become ill consist of: Exposed and To get used to and Changed relationships. To manage oneself consist of: Struggle and Goals and Strategies. To get support consist of: Relationships and Hospital environment. Discussion: The patients in the study had a hard time getting to grips with the fact that they had become ill and to become dependent of help from others made them feel exposed. The patients described how they struggled to manage themselves again and how they came up with goal and strategies. They felt that support from families, friends and healthcare-professionals helped them. In addition, the environment in the hospital was important and could have a positive impact but could also be a hindrance.Item Patienters upplevelser av att vårdas en längre tid på sjukhus(2015-05-13) Möller, Lisa; Svensson, Anna; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsaSAMMANFATTNING Introduktion: Utvecklingen inom somatisk slutenvård har under de senaste decennierna gått mot kortare vårdtider. En del patienter på sjukhus vårdas under betydligt längre tid än genomsnittet. Detta skulle kunna leda till fysiskt lidande för patienten, en känsla av hopplöshet på grund av ovisshet gällande sjukdomsförlopp och vårdtidens längd, saknad av familj, en längtan tillbaka till arbetslivet och övrigt socialt liv. Få studier inom medicinsk slutenvård har undersökt patienters upplevelser av att vårdas länge på sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas mer är 40 dagar på sjukhus. Metod: Författarna har gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med patienter som vårdats 40 dagar eller mer på sjukhus. Därefter har en innehållsanalys gjorts. Resultat: Materialet från intervjuerna har analyserats och kodats och sedan sammanförts i tre kategorier: Att bli sjuk, Att klara sig själv och Att få stöd. Under varje kategori framkom subkategorier som mer specifikt beskrev personernas upplevelser. Att bli sjuk består av: Utelämnad, Att vänja sig och Förändrade relationer. Att klara sig själv består av: Kamp, Mål och Strategier. Att få stöd består av: Relationer och Sjukhusmiljön. Konklusion: Patienterna i studien upplevde att det var svårt att gå från att vara frisk till att bli sjuk och att vara beroende av hjälp vilket ledde till en känsla av att vara utelämnad. Patienterna beskrev hur de kämpade för att kunna klara sig själva igen och att de satte upp mål och strategier för sig själva. Att få stöd från närstående, vänner och vårdpersonal underlättade. Patienterna upplevde att miljön på sjukhuset var betydelsefull och kunde ha en positiv påverkan men även att miljön kunde vara ett hinder. Nyckelord: Patient, Upplevelse, Vårdtid, Patienttillfredsställelse. ABSTRACT Introduction: The development of the Swedish health-care system has made hospital length of stay shorter the past decades. Some patients stay longer in the hospital than the average patient. This could possibly lead to suffering for the patient and a feeling of hopelessness related to not knowing the prognosis, to miss ones family and to miss ones work and other social activities. Few studies are conducted about inpatients experiences of long hospital stays. Purpose: The purpose of the study is to explore patients’ experiences of being hospitalized for 40 days or more. Method: Semi-structured interviews were conducted with patients hospitalized for 40 days or more. A qualitative content analysis was conducted. Result: The interviews were analyzed and coded, and three categories emerged: Become ill, Manage oneself, Get support. The categories consist of subcategories that more specifically describes the patients’ experiences. Become ill consists of: Exposed, Get used to, and Changed relationships. Manage oneself consists of: Struggle, Goals, and Strategies. Get support consists of: Relationships and Hospital environment. Discussion: The patients in the study had a hard time getting to grip with the fact that they had become ill and to become dependent of help from others made them feel exposed. The patients described how they struggled to manage themselves again and how they came up with goal and strategies. They felt that support from families, friends and healthcare-professionals helped them. In addition, the environment in the hospital was important and could have a positive impact but could also be a hindrance. Keywords: Inpatient, Experience, Length of stay, Patient satisfaction.Item Rapport forskarenkät 2015(Göteborgs universitet, 2015) Aspengren, Sara; Bjarsch, Carin; Carlsson, Håkan; Riise, Ellika; Sjöblom, Helen; Svensson, Anna; Göteborgs universitetsbibliotekResultatet av den användarenkät som gjordes av Universitetsbiblioteket bland Göteborgs universitets disputerade forskare och doktorander 2014.