Browsing by Author "Svensson, Annalena"

Now showing 1 - 2 of 2

Blir man någonsin färdig som lärare? En intervjustudie kring kompetens- och skolutveckling i tre kommuner
(2007) Svensson, Annalena; Klemensson, Anna; Hansson, Lena; Göteborg University/Department of Sociology
Syftet med studien var att undersöka lärares och rektorers inställning till Syfte: kompetens- och skolutveckling samt att se hur kompetensutveckling bedrivs på lokal nivå. - Hur uppfattas kompetens- och skolutveckling av mottagarna? Huvudfrågor: - Hur bedrivs kompetensutveckling på lokal nivå i tre olika kommuner? - Finns det någon föreställning om hur kompetensutveckling borde bedrivas för att nå skolutveckling och för att lärare ska kunna utvecklas samt bedriva sitt yrke på ett tillfredsställande sätt? - Finns det skillnader mellan olika skolor och kommuner? Litteraturstudier gjordes, där terminologi, historik samt forskning kring ämnet Metod: belystes. För den empiriska undersökningen användes strukturerade intervjuer och dessa tolkades hermeneutiskt. Enligt den forskning som gjorts sker optimal kompetens- och skolutveckling om Resultat: den initieras ur ett upplevt behov eller problem. Ibland kan denna utveckling ske i samarbete med forskare. Resultaten i denna studie visar att teori och verklighet stämmer överrens. Till största del är kompetensutveckling kollektiv, och syftar främst till att stärka pedagogernas didaktiska kunskap. Vad gäller fortbildning i ämneskunskaper sker denna mer på individuell basis. Lärarna känner att de kan vara med och påverka kompetensutvecklingen på skolan. Skolledare och lärare i undersökningen tycks i stort sett ha en gemensam syn på skol- och kompetensutveckling. I och med att de har olika yrkesroller har de dock olika perspektiv; skolledare ser mer helhet medan lärare ser utifrån sin egen verksamhet. Enligt regeringens budgetsproposition 007 kommer två miljarder kronor att satsas på kompetensutveckling i den svenska skolan. Utifrån detta redovisas informanternas olika visioner om framtidens kompetens- och skolutveckling. Betydelse för läraryrket: Samhället förändras i allt snabbare takt. Ingen vet exakt vilka kompetenser som kommer att krävas av individer i framtiden. Som pedagog är det då viktigt att hela tiden medvetet följa utvecklingen. Denna studie belyser hur kompetens- och skolutveckling ser ut i skolan i relation till dagens forskning. Studien ger även insikter i hur den närmaste framtiden skulle kunna se ut i utvecklingssammanhang.
Vad ska vi läsa idag? En kvalitativ studie av litteracitetspraktiker och litteracitetshändelser i studiehandleding på modersmål
(2022-10-25) Svensson, Annalena; University of Gothenburg/Department of Swedish, Multilingualism, Language Technology; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi
Uppsatsen behandlar studiehandledning på modersmål och textens betydelse i dessa sammanhang. Syftet är att undersöka vilka litteracitetshändelser och litteracitespratiker som realiseras i den observerade studiehandledningen. För att skapa en så bred bild som möjligt har både observationer av studiehandledning på modersmål gjorts och lärare i so-ämnena samt svenska som andraspråk intervjuats. I en poststrukturalistisk teoriram har texten fått stå i centrum. Texten har en central roll i utbildningssammanhang och så även i studiehandledning på modersmål. Luke och Freebodys (1990) Four Resources Model har legat till grund för analysen av det insamlande materialet som utgörs av observationer. Resultaten visar att studiehandledning på modersmål innebär både läsning, samtal och att formulera svar både muntligt och i skrift och innebär en mer komplex praktik än vad som framkommer i skolans styrdokument. Ämneslärares erfarenhet av studiehandhandledning på modersmål har belysts genom intervjuer.