Browsing by Author "Svensson, Fredrik"

Now showing 1 - 3 of 3

Balanserat styrkort inom Svenska kyrkan - en studie av Göteborgs- och Malmö kyrkliga samfälligheter
(2004) Svensson, Fredrik; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Allt fler vuxna kyrkoavgiftsbetalare lämnar Svenska kyrkan. Samtidigt döps allt färre barn enligt Svenska kyrkans ordning och blir därmed inte framtida kyrkomedlemmar. Svenska kyrkan står inför ett tydligt ekonomiskt problem. Dessutom genomlider Svenska kyrkan en legitimitetskris och organisationen måste ännu tydligare definiera och motivera verksamheten. Svenska kyrkan på det nationella planet avsätter stora resurser för marknadsföring och profilering för att inte ytterligare marginaliseras i dagens samhälle. Svenska kyrkan bör sålunda locka fler att stanna kvar som medlemmar och att döpa sina barn, alltså en form av medlemsrekrytering som kan ta sig många olika uttryck. Verksamheten måste idag planeras och följas upp. Kaplan och Norton introducerade det balanserade styrkortet 1992 och argumenterade att viktiga värden i en organisation inte alltid visas bäst i finansiella mått Det balanserade styrkortet kan därmed balansera och komplettera den finansiella bilden av en verksamhet. Svenska kyrkan har mot bakgrund av detta börjat intressera sig för det balanserade styrkortet som ett sätt att professionalisera sitt uppenbara styrbehov. Syfte: Syftet med studien är att undersöka, analysera, samt att försöka förklara intentionen bakom införandet av balanserat styrkort i Svenska kyrkan på ekonomisk-administrativ samfällighetsnivå. Studien bygger på en övergripande teoretisk diskussion om, och förklaring av det balanserade styrkortet, samt på en studie av hur verktyget är tänkt att fungera och fungerar inom en kyrklig förvaltning. Uppsatsen böra leda fram till en förståelse för synen på balanserat styrkort i en organisation som Svenska kyrkan, och har ambitionen att granska om synen på balanserat styrkort skiljer sig åt mellan Sveriges två största kyrkliga samfälligheter. Författaren har även ambitionen att skapa ökad förståelse för hur en icke vinstdrivande organisations ekonomiska styrning kan fungera bättre. Avgränsningar: Uppsatsen behandlar de aktuella förvaltningarnas och den ekonomiska samfällighetens ekonomistyrning/ledning med hjälp av balanserat styrkort. Författaren har inte för avsikt att studera Svenska kyrkan i allmänhet eller i sin helhet, utan inriktar sig på Göteborgs kyrkliga samfällighet och Malmö kyrkliga samfällighet. Metod: Studien är baserad på djupintervjuer med beslutsfattare inom organisationen Svenska kyrkan samt på omfattande litteraturstudier. Intervjuerna har dels varit inriktade på fakta (intervju av konsult/expert på balanserat styrkort), dels på attityder gentemot balanserat styrkort (intervjuer med brukarna). Resultat och slutsatser: Mot bakgrund av stora och svåra utmaningar de kommande åren, behöver Svenska kyrkan en mer effektiv styrning inom ett flertal områden. De uttalade strategierna behöver operationaliseras och kommuniceras. Samfälligheterna har stora ambitioner, men införandet av, och det fortgående arbetet med balanserat styrkort går trögt. Svenska kyrkan behöver koncentrera sig på vissa viktiga framgångsfaktorer respektive mått, exempelvis kundnöjdhet. Förslag till fortsatt forskning: Arbetet bör kunna leda till en fortsatt diskussion om användandet av balanserat styrkort inom Svenska kyrkan eller likartade organisationer. Det är även författarens förhoppning att Svenska kyrkan på olika nivåer kan använda sig av studien vid planering och utarbetande av balanserat styrkort, avseende hur och inom vilka områden indikatorer, perspektiv och kritiska framgångsfaktorer kan identifieras.
I stormarnas spår
(2009-02-04T15:09:02Z) Ljunggren, Fredrik; Svensson, Fredrik; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem Den 8 januari 2005 blåste stormen Gudrun in över Sverige. Gudrun resulterar i att ca 70 miljoner skog stormfälls, lokalt upp till 7 årsavverkningar. Värst drabbade blir de Småländska länen Kronoberg och Jönköping. Trä är en färskvara som inte mår bra av att lagras under längre perioder. Efter Gudrun tvingades dock många sydsvenska sågverksbolag att lagra relativt stora mängder timmer och delar av detta ligger fortfarande i lager. Syfte Syftet med uppsatsen är att studera hur sydsvenska sågverksföretag värderar sina råvarulager. Vilken värderingsprincip de använder, hur de beräknar det aktuella värdet, om de gör avdrag för inkurans och hur de i så fall beräknar och motiverar denna. Metod För att få en bra grund att stå på granskades de tilltänkta företagens årsredovisningar ett par år tillbaka i tiden, innan vi kontaktade företagen. Vi genomförde våra intervjuer på respektive sågverk vilket hjälpte oss att få en liten inblick i den bransch och miljö som våra respondenter verkar i. Intervjuerna baserades på ett par grundläggande frågor, vi strävade dock efter en mer öppen och tämligen fri diskussion snarare än en strikt intervju. Resultat och slutsatser Vi kunde omgående konstatera att sågverken värderade sin råvara efter lägsta värdets princip, till anskaffningsvärde. Vidare så fann vi att det var viss spridning i hur man beräknar detta anskaffningsvärde och hur man motiverar det avdrag för inkurans som vissa gör. Det har även visat sig att sågverkens resultat för denna period är tämligen känsliga för värderingen av de relativt stora lagren av råvara. Det är dock många faktorer som spelar in och det är svårt att jämföra två företag i branschen på ett helt tillfredsställande sätt. Man kan likväl se vissa mönster och konstatera vissa skillnader och likheter.
Saknar Redovisningsekonomer från Handelshögskolan i Göteborg några kunskaper och färdigheter? - med avseende på de krav som ställs på dem i deras yrkesroll
(2004) Svensson, Fredrik; Mehinovic, Vahida; Bengtsson, Charlotte; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Problembakgrund: När vi snart som färdigutbildade civilekonomer ska ut i arbetslivet tycker vi att det vore väldigt intressant att undersöka hur utexaminerade studenters kunskaper från Handelshögskolan i Göteborg stämmer överens med krav som ställs på dem ute i arbetslivet. Vi har valt att utgå från studenter mellan åren 1995-2002 som utexaminerats i ämnet redovisning och finansiering. Undersökningen bygger på studenternas åsikter om deras situation i arbetslivet och av tidigare utbildning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur väl kunskaperna hos utexaminerade civilekonomer med inriktningen redovisning och finansiering från Handelshögskolan i Göteborg stämmer överens med de krav som ställs på dem i deras yrkesroll. Avgränsningar: Utgångspunkten för vår undersökning är utexaminerade studenter från Handelshögskolan i Göteborg. Vidare har vi avgränsat oss till studenter som har en kandidat och/eller en magisterexamen med inriktningen redovisning och finansiering. Ytterligare avgränsning har vi gjort genom att endast inkludera utexaminerade studenter mellan perioden 1995-2002. Metod: För att samla primärdata till vår studie använde vi oss av postenkät. Tillsammans med sekundärkällor ligger dessa till grund för analysen och slutsatsen, där uppsatsens problemformulering besvaras. Slutsats: Av studien har framgått att respondenterna anser sig i helhet vara nöjda med sina studier på kandidat respektive magisternivå vid Handelshögskolan i Göteborg. Emellertid har det framkommit i vår studie att respondenterna har saknat vissa ämneskunskaper såsom redovisning, datorkunskap, juridik och språk under sin yrkesverksamma tid. Dessutom saknades speciella färdigheter som presentationsteknik och ledarskap. Egenskaper som respondenterna tycker har varit mest betydelsefulla i arbetslivet är kommunikationsförmåga, analytisk förmåga, samarbetsförmåga, kritiskt tänkande samt stresstålighet. Vidare ville de flesta att praktik skulle ingå i utbildningen. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att undersöka vilka specifika kunskaper inom ekonomistyrning och externredovisning som saknas mest hos de utexaminerade inom redovisning på Handelshögskolan i Göteborg. Ett annat är att göra en studie som utgår från de utexaminerades ålder, kön, arbetslivserfarenhet och berör samma problemformulering som vi har samt att undersöka hur de som utvecklar och planerar kurser på Handelshögskolan i Göteborg tar hänsyn till förändringarna i näringslivet.