Browsing by Author "Svensson, Helene"

Now showing 1 - 4 of 4

Barns upplevelse av att leva med långvarig sjukdom. Om barns livskvalitet och sjuksköterskans roll
(2009-06-02T12:26:05Z) Svensson, Helene; Tillander, Cecilia; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Barn är en grupp inom sjukvården som upplever motgångar på andra sätt än vuxna och därmed kräver annan omvårdnad än vuxna. Syftet med studien är att få en inblick i hur barn med långvarig sjukdom upplever sin vardag. Känner de att de har livskvalitet och kan göra samma saker som friska barn eller är deras möjligheter begränsade? Vi vill fånga barnets perspektiv samt belysa sjuksköterskans roll i arbetet med långtidssjuka barn. Uppsatsen är en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar utgör grunden för resultatet. Artiklarna söktes i Pubmed och Cinahl, analyserades med kvalitativ innehållsanalys och utifrån ett induktivt förhållningssätt identifierades meningsbärande enheter. Travelbees omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram. Resultatet visade att barn med en långvarig sjukdom upplevde att de var annorlunda jämfört med andra barn, framför allt i skolan. De upplevde att deras föräldrar var mer tjatiga än andra barns föräldrar och upplevde att de inte fick samma frihet som andra barn. Många av de här barnen upplevde begränsningar till spontanitet i vardagen. Beträffande livskvalitet pekade artiklarna på olika resultat. En del artiklar visade att barn med långvarig sjukdom inte har sämre livskvalitet än friska barn i samma åldersgrupp medan andra artiklar visade på stor skillnad. Det som var viktigast för de här barnen angående sjuksköterskans roll i deras liv var att sjuksköterskan har tid och engagemang för barnet och guidar informativt för att barnet skall uppnå sina mål. Litteraturstudien visade att barn med långvarig sjukdom kan uppleva samma livskvalitet som friska barn om samhället, föräldrarna och sjukvården ger dem den stöttning de behöver. De vill bli behandlade som andra barn och vill vara delaktiga i det som rör sin sjukdom och sitt vardagsliv. Sjuksköterskans viktigaste uppgift är att vara barnets språkrör och stöttepelare.
Partners till kvinnor med bröstcancer - upplevelse, behov och anpassning
(2005-10-03T09:59:52Z) Svensson, Helene; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Behovet av information och stöd till partners till kvinnor med bröstcancer är understuderat. Klinisk erfarenhet och befintlig forskning tyder dock på att de upplever stress och oro. Vidare att de har svårt att anpassa sig till situationen. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga hur partners till kvinnor med bröstcancer upplever sin situation, vilket behov av stöd och information som föreligger samt hur anpassning sker under kvinnans sjukdomsperiod. Artiklar har sökts vid PubMed och Cinahl. I PubMed valdes totalt 11 vetenskapliga artiklar ut som har granskats. I Cinahl hittade jag inga ytterligare artiklar av intresse. Resultatet visar att partners till kvinnor med bröstcancer får begränsat med information samt har svårigheter att hantera situationen med kvinnans cancersjukdom. Därmed upplever de stress och oro. Många partners fick ingen information alls av sjukvårdspersonalen och de som fick information upplevde att det gavs för lite information. Det brister i information mellan sjukvårdspersonal och partners till kvinnor med bröstcancer. Vi måste ägna mer uppmärksamhet till kvinnans partner och ta på oss ett större ansvar med att informera partnern under kvinnans sjukdomsperiod. Vidare måste vi vid behov ge erforderliga stödinsatser.
Quality of life and psychological reactions in women on first line chemotherapy for metastatic breast cancer - Correlations to tumour response and predictive factors.
(2011-03-25) Svensson, Helene
Background: Health-related quality of life (HRQoL) is an important endpoint in clinical trials and as an aspect that must be considered in the treatment of patients with metastatic breast cancer. Treatment efficacy and toxicity are important factors for HRQoL, so it is imperative to study the effects of oncological treatment in terms of HRQoL. Different individuals experience different side effects, and genetic variation may affect the metabolism of certain chemotherapy drugs. Single nucleotide polymorphism (SNP) is the most common type of genetic variation in the human genome, and studies have shown that functional genotypes may be an underlying cause of severe chemotherapy toxicity. Prognostic factors are used to choose adequate treatment for the patient. Previous studies of metastatic breast cancer have shown that HRQoL data can predict response, time to progression, and survival. We have only limited knowledge of how patients experience their situation at the point of disease progression after first-line chemotherapy, and so there is a need to further investigate this area in order to better understand and support women with advanced-stage disease. Aim: All four studies in this thesis were based on the TEX study. The aim was to study HRQoL and psychological reactions in women with metastatic breast cancer receiving chemotherapy. HRQoL was investigated as a prognostic factor for tumour response, progression-free survival, and overall survival; and the relationship between HRQoL, toxicity, and selected biological variations (SNPs) was also examined. Patients and methods: In the TEX trial, 287 patients with locally advanced or distant metastatic breast cancer were randomized to either epirubicin and paclitaxel (ET) or epirubicin, paclitaxel, and capecitabine (TEX). Treatment was repeated every three weeks. HRQoL was assessed by the EORTC-QLQ C30 and EORTC QLQ-BR23 questionnaires at five points during nine months. Both quantitative (studies I-III) and qualitative (study IV) methods were used. Study I included 163 patients who answered the questionnaire at all five assessment points. Linear regression analysis was used to examine differences in HRQoL between the two groups, over time, and interactions between group and time. Study II included 252 patients who answered the questionnaire before randomization. Logistic regression analysis was used to examine whether HRQoL could be an independent prognostic factor for response to treatment, progression-free survival, and overall survival. Study III included 185 patients who answered the questionnaire at the two-month assessment and provided blood samples for the genotyping analyses. Multiple regression analysis was conducted to investigate if there were any correlations between HRQoL and toxicity, specific SNPs and toxicity, and SNPs, toxicity, and the impact on quality of life. Finally, Study IV was based on interviews with 20 patients; content analysis was used to analyse the data. Results: Study 1: At nine months, the groups showed a statistically significant difference in overall quality of life and physical function, in favour of patients treated with TEX. There were no other differences or interactions between the treatment groups. Study II: Fatigue was correlated with response to treatment and overall survival. There were also associations between several variables and response (role functioning, social functioning, nausea and vomiting, and anorexia). The analysis showed no association between HRQoL and progression-free survival. Study III: Statistically significant associations were found between several of the HRQoL variables and toxicity (fatigue, pain, dyspnoea, cardiovascular problems, gastrointestinal problems, and skin problems). Toxicity was also associated with specific SNPs that may affect the metabolism of the drugs used in the TEX trial. There is a connection between SNPs, toxicity, and HRQoL. Study IV: Many of the women had suspected that their cancer was progressing. Worry was the most common reaction. The women had many different strategies to deal with the situation, and the majority of them understood and accepted their situation. Interest in professional counselling was small, and many reported that they felt that their first relapse was more traumatic. Conclusion: HRQoL over time provides information that can be used in the choice of treatment, especially if no difference can be demonstrated in treatment response between the chosen treatments. Frequent quality of life measurements at different times give increased knowledge of patients’ needs, allowing practitioners to better provide support and care during the course of disease. The analysis showed a relationship between fatigue and response to treatment and overall survival. The results also show that as patients’ progress through treatment, they develop resources to deal with difficult information and do not necessarily express a need for professional psychosocial support. The analyses revealed an association between HRQoL and toxicity, between specific SNPs and toxicity, and between SNPs, toxicity, and the impact on quality of life. Such knowledge may influence the choice of chemotherapy in this patient population, depending on the treatment’s toxicity profile and its impact on patients' quality of life.
Den svåra övergången – från kurativ intensivvård till palliativ vård av kritiskt sjuka barn.
(2015-08-04) Malmros, Sarah; Svensson, Helene; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor som arbetar inom barnintensivvård är vana vid att arbeta i en högteknologisk miljö med mycket medicinskteknisk utrustning. De allra flesta barnen överlever vårdtiden på barnintensivvårdsavdelningen. Cirka två procent av barnen avlider på barnintensivvårdsavdelningen och för en liten andel av dessa barn fattas beslutet om att övergå från kurativ intensivvård till palliativ vård. Vilka erfarenheter intensivvårdssjuksköterskor har av denna transition är sparsamt studerat. Syfte: Beskriva intensivvårdssjuksköterskor erfarenheter vid övergång från kurativ intensivvård till palliativ vård av barn. Metod: En kvalitativ deskriptiv metod användes. Individuella intervjuer med sex intensivvårdssjuksköterskor genomfördes med stöd av en intervjuguide. Intervjuerna innefattade två huvudfrågor med efterföljande utvecklande frågor. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan kodas till kategorier och subkategorier med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman och fem subteman framkom som ledande i intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter i samband med transitionen från kurativ till palliativ vård av barn; Upplevelse av komplexitet i vårdsituationen som första kategori med följande subkategorier; Svårt att vara professionell, kollegor viktigt stöd samt alla vårdåtgärder vidtagna. Nästa tema utmynnade i att familjens process påverkar komplexiteten i situationen med två subkategorier; familjens delaktighet och tidsaspektens betydelse för upplevelsen. Slutsats: Transitionen från kurativ intensivvård till palliativ vård av barn på BIVA är en svår transition. Både för intensivvårdssjuksköterskorna som vårdar barnet och för barnets familj. Stödet för intensivvårdssjuksköterskorna upplevs komma för sent i processen och behov av organiserat, rutinbaserat stöd behöver utvecklas. Intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter visar att det är en svår process med mycket inkopplade känslor. Det är svårt att behålla sin professionalitet men gott stöd från kollegorna upplevs betydelsefullt. En faktor som är viktig i transitionen är att arbeta familjecentrerat. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde sig landa i transitionen i vetskap om att alla vårdinsatser som funnit möjliga för barnet vidtagits. Background: Intensive care nurses working with pediatric intensive care (PICU) are used to work in a high technology environment with a lot of medical equipment. The vast majority of the children survive the hospitalization time in the PICU. About two percent of the children die in the PICU and for a small percentage of these children the decision of transition from curative to palliative care is taken. How this transition is experienced by ICU nurses is sparsely studied. Aim: Describing the intensive care nurses experiences in the transition from curative intensive care to palliative care for children. Method: A qualitative descriptive method was used. Individual interviews with six intensive care nurses were conducted with support of an interview guide. The interviews consisted of two main questions with developmental questions. They were recorded and transcribed and then coded into themes and subthemes with qualitative content analysis. Results: Two categories and five subcategories emerged as a leader in critical care nurses' experiences in the transition from curative intensive care to palliative care for children; Experience of complexity in the caring situation as the first category with the following subcategories; Difficult to be professional, colleagues is an important support and all treatment possibilities were put in. Next category led to the family's process affecting the complexity of the situation with two subcategories; the family participation and the time factor importance to the situation. Conclusion: The transition from curative intensive care to palliative care for children in a PICU is a difficult transition, especially for critical care nurses who take care of the child and their family. Support for critical care nurses are perceived to be late in the process and the need for organized, routine -based support has to be developed. Intensive care nurses' experiences of the transition from curative to palliative care in the PICU show that it is a difficult process with a lot of emotions involved. It is difficult to maintain their professionalism due to the situation, however the nurses experienced good support by colleagues, but the support is also perceived to be late in the process. Factors that are important in the transition is to work family-centered. Intensive care nurses experienced to feel more calm in the transition with the knowledge that all efforts that have found possible for the child were inserted.