Repository logo
Communities & Collections
All of DSpace
  • English
  • العربية
  • বাংলা
  • Català
  • Čeština
  • Deutsch
  • Ελληνικά
  • Español
  • Suomi
  • Français
  • Gàidhlig
  • हिंदी
  • Magyar
  • Italiano
  • Қазақ
  • Latviešu
  • Nederlands
  • Polski
  • Português
  • Português do Brasil
  • Srpski (lat)
  • Српски
  • Svenska
  • Türkçe
  • Yкраї́нська
  • Tiếng Việt
Log In
New user? Click here to register. Have you forgotten your password?
  1. Home
  2. Browse by Author

Browsing by Author "Svensson, Lars"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 5 of 5
  • Results Per Page
  • Sort Options
  • No Thumbnail Available
    Item
    Communities of Distance Education
    (2002) Svensson, Lars; Department of Informatics
    Distance Education (DE) is the centre of attention for many educational organisations and recently many innovative examples of flexible educational designs that make use of the new information and communication technologies have surfaced. However, these new forms of DE have often suffered from big problems regarding, for instance, student dropouts and low levels of student performance. The thesis is based on a longitudinal action-oriented research project of Distance Educational program at a Swedish University College. The case setting is characterised by a learning-centre based DEconcept where DE uses a web based tool (DisCo) and videoconferencing as the technological infrastructure. This way of organising DE gives the students a social milieu that is a combination of co-located peers at the learning centre and a global and ITmeditated class community. Such a setting provides an interesting context suitable for studies of the social dimensions of DE practice. Consequently, the main objective that guided the research was to understand and support IT-mediated communities of distance education? This objective reflects a dual focus on both analysing and supporting DE practices. Furthermore, the longitudinal design has allowed a broad research approach that explores a rich spectrum of practices within the distance educational fabric. The main conclusions are: • The formation of a distributed Community of distance education should be understood as a gathering, where typified patterns of communication emerge when members become socially acquainted. Communitising behaviour, i.e. activities that draw attention to the existence of the community, supports community cohesiveness. • Communities change as a result of collective negotiations. Whereas most of these changes are slow and characterised by incremental innovations, it is also important to realise that the strength of the community resides in the collective attention it receives. Consequently, communities should be seen as energies that can fluctuate rapidly. • IT plays an important part in mediating and visualising social information, and adoption of IT applications are the result of collective processes of negotiating common sense of the use of said artefacts. Consequently, system malleability is important in order to allow such innovation-in-use. • IT-mediated DE practice has the potential of being more public, thereby creating a social landscape where students and teachers can develop new roles for collaborative learning. This also involves challenges for educational organisations and ITdesigners in order for DE practice to free itself from the physical boundaries of school buildings.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Mötesplatser på landsbygden. Om äldre människor, gemenskap och aktiviteter
    (2006) Svensson, Lars
  • No Thumbnail Available
    Item
    NUDEL - Nätburen undervisning, distanspedagogik och e-lärande
    (Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt, 2011-10-08) Lundin, Johan; Nordström, Linda; Svanberg, Pia; Svensson, Lars; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
    Rapporten beskriver resultaten av två totalpopulationsenkäter samt intervjustudier vid två högskolor. Fokus i undersökningarna har varit att kartlägga högskolelärares teknikanvändning, i synnerhet i interaktion med studenter. I allt väsentligt pekar undersökningen på att högskolelärare har en god IT-mognad, i hög utsträckning använder en rad olika IT-verktyg i sin undervisning, och upplever denna användning som relativt självklar. Man ser hur utbildningspraktiken förändras över tid, och kopplar delar av denna förändring till IT-användningen. I vissa fall upplevs bruket av IT som drivande, och i andra upplever man hur resultaten av en förändrad utbildningsverksamhet blir synliga i bruket av IT. Vi har identifierat ett antal utmaningar som beskrivs i rapporten. Dessa har konsekvenser för organisation, lärare och studenters lärande, vilket också diskuteras. De huvudsakliga utmaningar vi har identifierat, och som beskrivs i rapportens sammanfattning är: • Att förhålla sig till förändringar av lärarens yrkesroll. Vi ser i materialet en bild av teknikanvändningen som stödjande av aktiviteter som är administrativa, koordinerande, med fokus på utveckling och design, parallellt med undervisning och ämnesexpertis. • Att hantera skillnader mellan den förväntade användningen och nyttan av tillgängligt IT-stöd och den reella och praktiskt nödvändiga användningen. • Bruket av IT-stöd för att hantera parallella uppdrag, och IT-stödets lämplighet för att möta behov kopplat till detta. • Att problematisera och förstå de konsekvenser som bruket av specifika IT-stöd får för den dagliga verksamheten. Detta gäller ledning, inköpare, stödfunktioner såväl som lärare. • Att hantera integrationen av distansbaserade system som tillåter asynkrona och distribuerade utbildningsaktiviteter och de lokala, sekventiella och synkrona (som till exempel föreläsningen). • Integration av IT-stödet relativt andra inramande organisatoriska, juridiska, tek-niska och praxisbaserade påverkansfaktorer. • Att hantera relationen mellan bruket av egna och externa IT-stöd i utbildningen. Avslutningsvis så ser vi att resultatet kan informera utbildning, stödjande aktiviteter och inköp och implementation av IT-stöd. Resultatet pekar också på behov av att, på ett liknande sätt som i denna studie, utforska studenters användning av IT i sin interaktion med högskola, utbildning och lärare.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Slottsmöllan 1994. Rapport från fältkurs, B-nivå. Efterundersökning av boplatsområde, Raä 79, Halland
    (1994) Ahlander, Christoffer; Bergsten, Sandra; Dahnberg, Johan; Fahlander, Fredrik; Goës, Martin; Gröndahl, Jani; Hammarbäck, Linda; Kärrstrand, Anna-Lena; Landin, Lina; Larsson, John-Hugo; Larsson, Lisa; Nilsson, Monica; Rappe, Marc; Sandin, Mats; Sjölund, Cathrine; Svensson, Lars; Ternström, Lisa; Wallström, Christopher; Zander, Jan; Zetterström, Magnus; Johnsson, Linus; Institutionen för arkeologi, Göteborgs Universitet
  • No Thumbnail Available
    Item
    En studie av hur studenter studerar-arbetsorientering,samarbete och ICT i distansutbildning
    (2000) Svensson, Lars; Magnusson, Maria; Göteborg University/Department of Informatics
    Internet har under de sista åren expanderat explosionsartat och utvecklats till ett effektivt verktyg och hjälpmedel inom området för studier på distans. Dels som medium för informationsdelning, men framförallt för interaktion och möjliggörare av effektiv och flexibel distansundervisning tack vare ökad prestanda och multimediateknik. Användandet av informations- och kommunikationsteknologi (ICT) i distansutbildning har inneburit en ny social dimension där distansstudenterna formar distribuerade lärandegrupper, karakteriserade av samarbete och interaktion. Uppsatsen behandlar hur detta påverkar studenternas organisation, prestationer samt lärande vilket har undersökts i en fältstudie av en grupp distansstudenter vilka läste ett Systemvetenskapligt program på distans. Resultaten pekar på ett idag fungerande och effektivt sätt för undervisning och interaktion som ständigt växer och där ny teknik ständigt är under utveckling. Vidare har vi kunnat och identifiera och beskriva fyra olika sätt att studera kollektivt, alla med sina speciella sätt att använda ICT och alla kan, menar vi kopplas till olika ansatser och förhållningssätt till lärande.

DSpace software copyright © 2002-2025 LYRASIS

  • Privacy policy
  • End User Agreement
  • Send Feedback