Browsing by Author "Svensson, Maria"

Now showing 1 - 14 of 14

En analys av faktorer som kan påverka viktförändring - statistisk bearbetning av material från studien Health Hunters
(2011-03-07) Johansson, Therese; Svensson, Maria; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Uppsatsen är en statistisk bearbetning av material från studien Health Hunters som genomfördes i Göteborg på unga kvinnor som befann sig i en högriskgrupp för att utveckla övervikt eller fetma. Barn till överviktiga har en ökad risk för att utveckla övervikt därför är det viktigt att arbeta preventivt då behandlingsresultaten vid fetma ofta är otillräckliga. Det är viktigt att förebygga övervikt och fetma då detta kan resultera i bland annat typ II-diabetes och hjärtkärlsjukdomar samt så ger behandling av fetma och dess följdsjukdomar höga sjukvård- och samhällskostnader. Health Hunters har visat att preventivt arbete mot viktuppgång kan ge resultat. Information kring deltagarna har vi fått via Health Hunters där de fick ge information om sina vanor och genomgå mätningar. Vi ville undersöka om studien haft någon effekt på deltagarnas BMI, energiintag, energifördelning och deras portionsstorlekar samt undersöka om de som gått ner i vikt har några gemensamma nämnare som kan ha bidragit till deras viktminskning. Interventionsgruppen minskade i genomsnitt i vikt samtidigt som kontrollgruppen under samma period ökade i vikt samt att kontrollgruppen hade ökat sina portionsstorlekar. Energifördelningen i interventionsgruppen förändrades på så vis att energiintaget från protein ökade något och intaget av energi från fett minskade. Den totala portionsstorleken under veckan ökade för kontrollgruppen samtidigt som ingen förändring syntes i interventionsgruppen. För att bearbeta materialet användes ett icke-parametriskt test, i detta fall Wilcoxon Signed Rank Test.
Ett annat sätt att undervisa - Naturbrukspedagogers erfarenheter av att använda djur i undervisningen
(2011) Svensson, Maria; Haraldsson, Maria; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
Sammanfattning Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärare på ett naturbruksgymnasium ser på användningen av djur i undervisningen. Arbetets tre huvudfrågor är: Hur ser naturbrukslärarna, utifrån sin yrkesprofession, på att använda djur i undervisningen? Vad säger litteraturen när det gäller hur djur påverkar människor? Hur kan djur användas i undervisning? Datainsamlingen gjordes genom intervjuer samt litteratur jag sökt på internet och bibliotek. Jag intervjuade sex lärare från ett naturbruksgymnasium via telefon, då detta sparade tid för både mig och de intervjuade. Samtalen spelades in och analyserades sedan av mig för att få ut väsentliga fakta. På internet och bibliotek har jag sökt efter böcker, tidsskrifter samt rapporter som innehåller information som jag kan koppla till mina intervjuresultat. Utifrån resultatet av intervjuerna och den litteratur som jag studerat kom jag fram till att samtliga lärare ansåg att detta var ett bra undervisningssätt. Jag fann stöd i lärarnas synpunkter i litteraturen, både utifrån problemen som lärarna ansåg kunde finnas, så som skaderisker och smittorisker, samt utifrån de positiva effekterna dom kunde se, som exempelvis motivation och ett större lugn hos eleverna samt förtydligande i just den specifika undervisningssituationen. Då det hela tiden är en utmaning för oss lärare att finna vägar att nå eleverna är detta något som jag anser har varit ett mycket fängslande ämne att skriva om. Det vore intressant att se en större forskning kring detta ämne för att se hur långt eller om det över huvudtaget går att generalisera mina slutsatser.
Etiska dilemman i lärares vardag – en enkätstudie av högstadielärares syn på yrkesetik och etiska dilemman
(Göteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, 2005) Svensson, Maria; Thrybo, Lovisa
Sammandrag Titel Etiska dilemman i lärares vardag – en enkätstudie av högstadielärares syn på yrkesetik och etiska dilemman Författare Lovisa Thrybom och Maria Svensson Typ av arbete Examensarbete inom det allmänna utbildningsområdet på Lärarutbildningen (10p) hösten 2005. Institution Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Handledare Daniel Seldén Syfte Denna uppsats behandlar verksamma högstadielärares uppfattningar om yrkesetik. Det övergripande syftet var att åskådliggöra eventuella mönster avseende läraryrkets etik och etiska dilemman. Vi ville synliggöra vilka etiska dilemman som lärarna upplever vara vanligast samt se om de anser sig ha kompetens för att hantera dessa dilemman. Dessutom ville vi undersöka hur lärare vanligtvis brukar komma fram till en lösning samt visa om de anser att begreppet yrkesetik hålls levande på arbetsplatsen. Metod En kvantitativ metod i form av en enkätundersökning användes och totalt deltog 103 lärare på högstadiet. Enkäterna analyserades och sammanställdes och utifrån de resultat som framkom fördes en diskussion i relation till tidigare forskning. Resultat Undersökningen visar att yrkesetik förefaller mer levande nu än för några år sedan. Lärare tycks vara medvetna om yrkesetikens relevans i dagens skola. Etiska dilemman är en daglig angelägenhet för lärare och handlar oftast om elevens rätt och väl. Vidare är elever och tid de faktorer som i störst utsträckning orsakar dilemman för lärare. Kompetensen för att lösa dilemman skaffas i första hand genom yrkeserfarenhet men också genom livserfarenhet, och arbetslaget och de övriga kollegorna är de som lärare tar hjälp av när de behöver råd och stöd för att lösa etiska konflikter. Hälften av lärarna får möjlighet att diskutera yrkesetik på arbetsplatsen, men frekvensen av det varierar kraftigt.
Foreign Direct Investment (FDI) and the Life Science Industry in the Gothenburg Region
(2021-06-28) Abd-El-Samie, Jasmen; Svensson, Maria; University of Gothenburg/Graduate School; Göteborgs universitet/Graduate School
This study aimed to identify why foreign-owned life science companies decide to locate abroad and also to identify the challenges that the companies experience. The Gothenburg region was chosen to investigate as a practical case. The study was performed through a qualitative study conducted through primary data (interviews) and secondary data. From the organization Business Region Gothenburg (BRG), we received data of foreign-owned life science companies located in the Gothenburg region. The literature review was mainly based on Dunning’s (2009) four FDI location motives; resource seeking, market seeking, efficiency seeking, and strategic asset-seeking. Also, the challenges that companies may experience abroad were investigated. Our findings concluded that most of the companies mainly located themselves in the region due to market seeking and strategic asset-seeking motives. This was done mainly to increase their sales or to acquire knowledge and technological capabilities.
Framgångsfaktorer vid strategisk IT- och verksamhetsutveckling
(2001) Wallentin, Carina; Svensson, Maria; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
Företag idag upplever stora svårigheter och problem med att integrera IT i verksamheten samt att samordna affärs- och IT-utvecklingen. Det talas mycket om affärsdriven IT-utveckling och vikten av att utforma en IT-strategi som speglar affärsstrategin. Denna skall sedan förverkligas i verksamheten och därmed medverka till att företagen utvecklas och förändras med IT som ett konkurrenskraftigt stöd. Den strategiska planen skall således ligga till grund för, och styra, den strategiska handlingen vilket ofta inte är fallet. Vi har med den här magisteruppsatsen därför haft för avsikt att fördjupa oss inom ämnesområdet strategisk IT-management och vår huvudproblemställning har varit enligt följande: Vilka är framgångsfaktorerna för att den strategiska handlingen ska följa den strategiska tanken vid samordnad IT- och affärsutveckling? Ytterligare frågeställning har varit att försöka utvärdera strategikonsultens roll genom frågan: Vilken inverkan har den externa strategikonsulten och externa strategikoncept i den strategiska verksamhetsutvecklingen hos fallstudieföretagen? Vi har valt att fokusera dels på litteraturstudier och dels på semistrukturerade intervjuer, det sistnämnda genom fallstudier på Findus Sverige AB och på Saab Automobile, för att besvara frågorna. Utifrån termerna identitet, beteende, ledarskap, överblickbarhet, medvetenhet och meningsfullhet har ett antal betydelsefulla framgångsfaktorer kunnat identifierats vilket sammanför teorin med empirin. De mest väsentliga framgångsfaktorerna är inte helt oanat den mänskliga faktorn och tiden. Dessa faktorer är också de viktigaste i förhållandet mellan den externa strategikonsulten och fallstudieföretagen då det är de personrelaterade egenskaperna som uppmärksammas. Termerna ovan måste formaliseras och framhävas i verksamheten för att handlingen skall följa tanken och det är ledningens ansvar att synliggöra dessa.
Hållbara fonder - Konsumenters attityder, intresse och hinder till ett mer hållbart sparande
(2019-06-27) Svensson, Maria; Stua, Madelein; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Kulturpolitik. Teori, praktik och aktörer
(2015-10-07) Johansson, Beatrice; Svensson, Maria; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
En djupdykning i Göteborgs kulturliv med fokus på relationer mellan olika kulturgrupper. Dessa grupper är det fria kulturlivet, det offentliga kulturlivet samt kulturadministrationen. Med kulturadministrationen syftar vi på kulturnämnd och kulturförvaltningen.
Målgruppsanalys inför en samhällsintervention riktad till förskole- och skolbarn: Intag av livsmedelsgrupper som utgör fokus i interventionsåtgärder
(2011-02-28) Hermansson, Emma; Svensson, Maria; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Denna kartläggning ingår som en del i ett större forskningsprojekt, Idefics (Identification and prevention of Dietary and Lifestyle‐induced Health Effects in Children and Infants) som har tagits fram för att förebygga övervikt och fetma bland barn mellan 2‐4‐ och 6‐8 år i Europa. Syftet med vår kartläggning är att utifrån ett stickprov bestående av 100 barn ur Idefics population kartlägga livsmedelsintag. Detta som underlag för deras kommande intervention där två av nyckelbudskapen är att öka konsumtionen av vatten samt frukt och grönsaker. Även skillnader i livsmedelsintag mellan interventions‐ och kontrollgrupp, flickor och pojkar samt förskole‐ och skolbarn studeras. Studien är av kvantitativ karaktär och har genomförts med hjälp av retrospektiva kostintervjuer, kostregistrering samt livsmedelsfrekvensformulär. Skillnaderna mellan de olika grupperna studerades med Mann‐Whitney U‐test. Undersökningen visar på liknade resultat som tidigare kartläggningar över kostintag, nämligen att barn inte får i sig tillräckligt med frukt och grönsaker. Barnen når endast upp till drygt hälften av de nordiska näringsrekommendationerna på 400 gram frukt och grönsaker per dag och har en låg vattenkonsumtion. De retrospektiva kostintervjuerna visar att barnen i interventionsgruppen ligger närmare NNRs rekommendationer gällande frukt‐ och juiceintag än kontrollgruppen. Skolbarnen konsumerar söta drycker i större utsträckning än förskolebarnen och det verkar som om konsumtionen av söta livsmedel ökar mer jämfört med andra livsmedel hos skolbarnen. Livsmedelsfrekvensformulären visar på en mer frekvent konsumtion av råa grönsaker, godis och övriga sötsaker bland skolbarnen jämfört med förskolebarnen. Kartläggningen visar på behovet av preventiva samhällsinsatser riktade till barn där målet är att åstadkomma positiva förändringar i interventionsområdet för att i efterhand kunna se vilka insatser som haft störst effekt i arbetet mot övervikt och fetma bland barn.
Pedagogers definition och syn på lek. En enkätstudie mellan pedagoger inom två pedagogiker
(2009) Torstenson, Linda; Svensson, Maria; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
Frågeställningar: Hur definierar pedagogerna lek? Hur och varför avbryter pedagogerna leken? Hur förhåller sig pedagogerna till lek? Skiljer sig resonemanget och tankegångarna inom de två olika pedagogikerna? Metod: Vi har valt att göra en kvantitativ enkätundersökning då målet varit att få ett bredare urval av svarspersoner. Enkäten var nätbaserade och skickades via e-post till pedagogerna som valt att delta i denna studie. Det var pedagoger från fyra enheter och sammanlagt deltog 19 pedagoger från både Reggio Emilia och Montessori. Svaren analyserades och vi skiljde svaren mellan de två pedagogikerna för att lättare kunna se om det fanns någon synbar skillnad. Resultat: Vi har kommit fram till att det är svårt att definiera ordet lek. Då pedagogerna själva fick definiera lek med tre ord skilde det sig inte jättemycket mellan pedagogikerna. De ord som förekommit mest är bearbetning av intryck och upplevelser, lustbetonat, tid och fantasi, både i litteraturen och ifrån pedagogerna. I pedagogernas svar fick vi en förståelse av att ordet lek har mångtydig betydelse. Vi har även kommit fram till att pedagogens roll inom leken är viktig och att man måste finna en balans mellan att medverka och att inte medverka i leken. Detta då barnen lär sig grundreglerna då den vuxne medverkar men barnen bearbetar även händelser då de leker själva. Då vi undersökt hur och varför pedagogerna avbryter leken ser vi att anledningarna är samma hos pedagogerna, det sker när det är vardagssituationer som står på spel t.ex. mat och utgång. Pedagogerna försöker att avbryta leken på olika sätt, några väljer att enbart säga att man skall städa för att det är frukt, andra pedagoger försöker gå in i leken, föreslå en händelse i leken och att barnen efteråt kan fortsätta med sin egen lek. Vi har även kommit fram till att det inte skiljer sig speciellt mycket mellan pedagogikerna och genom litteraturen kan man se kopplingar mellan pedagogernas handlande och teori samt att de följer sin pedagogik
Rengöring av huden efter förslutning av det kirurgiska snittet- lämnas mikroorganismer kvar efter rengöring med natriumklorid respektive klorhexidinglukonate?
(2015-08-17) Hansson, Maria; Svensson, Maria; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: En av operationssjuksköterskans huvudansvar syftar till att arbeta med infektionsprevention. När en operation är avslutad rengör operationssjuksköterskan huden omkring det kirurgiska snittet från blod och annat organiskt material innan förbandsläggning. Vid denna rengöring används olika preparat, till exempel natriumkloridlösning 9mg/ml (NaCl) eller klorhexidinglukonate. Aktuell forskning beskriver inte vad som rekommenderas. Mikroorganismerna ska reduceras för att främja en god sårläkning. Hypotesen är att rengöring med NaCl inte reducerar mikroorganismerna optimalt och att operationssjuksköterskan därför bör välja ett antiseptiskt preparat. Syfte: Att jämföra vilken av två vanligt förekommande rengöringsmetoder (NaCl respektive klorhexidinglukonate) som lämnade minst mängd mikroorganismer kvar på huden kring det kirurgiska snittet innan förbandsläggning. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med en experimentell design. Två olika rengöringsmetoder utfördes på tio patienter varpå bakterieodlingar genomfördes och antalet colony forming units (CFU) räknades. Resultat: Resultatet visade en statistiskt signifikant skillnad mellan de två olika rengöringsmetoderna. Rengöring med Descutan® 4% reducerade helt antalet CFU i närheten av det kirurgiska snittet jämfört med rengöring med NaCl där medelvärdet visade på 6,2 antal CFU. Diskussion: Resultatet styrker vikten av att använda ett antiseptiskt preparat vid rengöring av det kirurgiska snittet innan förbandsläggning. Vi kan dock inte utifrån denna studies resultat veta om detta resulterar i mindre risk för patienten att drabbas av en vårdrelaterad infektion. Fler studier behövs. ABSTRACT Background: A primary responsibility of the operating room nurse is to work with infection prevention. When the surgery is completed, the operating room nurse clean the skin around the surgical incision from blood and other organic materials before dressing. During this cleaning, various preparations are used, for example sodium chloride solution 9mg/ml and chlorhexidinglukonate. Current research did not write what is recommended. Microorganisms should be reduced optimally to promote good wound healing. The hypothesis is that cleaning with sodium chloride does not reduce the microorganism content optimally, and for that reason the operating room nurse should select an antiseptic preparation. Aim: The aim was to compare which of two common cleansing methods (sodium chloride solution respectively chlorhexidinglukonate) that leaves the least amount of microorganisms remaining on the skin around the surgical incision before dressing. Method: This study had a quantitative approach with an experimental design. Two different methods for cleaning were performed on ten patients whereupon bacterial cultures were taken and the numbers of colony forming units (CFU) were counted. Results: The result showed a significant difference between these two different cleansing methods. Cleaning with Descutan® 4% completely reduced the numbers of CFU near the surgical incision compared to cleaning with sodium chlorid 9 mg/ml, which had a mean of 6,2 CFU. Discussion: The result proves the importance of using an antiseptic preparation for cleaning of the surgical incision before dressing. We can not, however, based on this study results know if it will result in less risk for the patient to get a surgical site infection. More studies are needed.
Samarbetsformer mellan Yrkeslärare och handledare i arbetslivet.
(2011) Svensson, Maria; Rehnberg, Helena; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
Syfte med vår studie var att ta reda på om yrkeslärare och handledare arbetar utifrån en gemensam kunskapssyn samt att ta fram underlag för att skapa bättre samarbetsformer mellan dessa två parter. I vår undersökning framkom det att yrkeslärarna och handledarna gemensamt tyckte att samarbetet skulle kunna utvecklas till det bättre. Detta resultat var genomgående både för omvårdnadsprogrammet och frisörutbildningen där man arbetade med lärlingsutbildningen. Intervjuerna har genomförts med fyra yrkeslärare och fyra handledare samt att vi gått på en handledarutbildning på Burgården (010-11-4) som gett oss mycket insikt i förbättringar som skulle kunna genomföras i handledarskapet. Vårt urval av respondenterna var att jämföra två yrkesprogram som båda arbetade med lärlingsutbildning. Vi jämförde därför omvårdnadsprogrammet med frisörutbildningen och intervjuade två lärare från vardera gymnasieskola, samt två handledare som var frisörer och två handledare som arbetade inom omvårdnad. Vi valde att göra ett strategiskt urval för att få variation avseende kön, utbildning samt olika yrkes och handledarerfarenheter. I resultatet fick vi fram olika saker som kan förbättra samarbetet bland annat genom pedagogiska möten mellan yrkeslärare och handledare, där det är viktigt att yrkeslärarna har en medveten kunskapssyn och kan belysa handledarnas kunskaper, och en kontinuerlig kommunikation mellan yrkeslärarna och handledarna. Kommunikationen kan också vara via mail eller sms. Vi har också i vårt resultat kommit fram till att de flesta handledarna vill ha mer utbildning och möten med andra handledare. Vi menar också att organisationen, chefer och politiker har betydelse för hur samarbetet fungerar mellan skola (rektor, yrkeslärare) och arbetsplatser(chef, handledare).
Sjuksköterskeledd tidig extubation på intensivvårdsavdelning
(2014-07-02) Martinik, Anna; Svensson, Maria; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund Tidig extubation minskar risken för långvarig vårdtid på intensivvårdsavdelning. I allt större utsträckning, framförallt inom thoraxkirurgin, är det sjuksköterskan som ansvarar för beslutet kring extubation. Det finns dock få studier som beskriver de kliniska bedömningar som föregår extubation. Syfte Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans beslutsprocess inför extubation. Metod Data samlas in genom semistrukturerade intervjuer och analyseras utifrån Braun och Clarkes tematiska analysmetod. En pilotstudie med sex specialistsjuksköterskor inom thoraxintensivvård intervjuades för att testa studiens genomförbarhet. Resultat Specialistsjuksköterskor i pilotstudien beskriver beslutsfattandet inför extubation utifrån en process om fem faser: bedöma utgångsstatus, optimera sederande och analgetika, optimera och bedöma andningsfunktion, bedöma vakenhet samt bedöma patienten som extubationsklar. De två faser där informanternas beskrivning divergerar är framförallt vid optimering av det sederande läkemedlet och bedömning av vakenhet. Trygghet och risker är två faktorer som påverkar beslutsprocessen. Diskussion För att utveckla sjuksköterskans ansvar och säkerhet inför extubation måste sjuksköterskans beslutsfattande kring extubation utvärderas för att kunna implementeras. Slutsats Sjuksköterskans beslutsprocess inför extubation utgörs av fem faser. Trygghet och risker är två faktorer som specialistsjuksköterskan påverkas av under beslutsprocessen. För att utveckla sjuksköterskeledd extubation och optimera vården för patienten behövs mer uppmärksamhet riktas mot den erfarenhetsbaserade kliniska kunskapen som finns i den praktiska kontexten.
En studie om - Fem rektorers och fem specialpedagogers definitioner och beskrivningar av begreppet särskilt stöd
(2015-04-30) Bernalt, Annika; Svensson, Maria; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Syftet med studien är att undersöka och jämföra vilken innebörd fem rektorer och fem specialpedagoger lägger i begreppet "särskilt stöd”, samt redogöra för hur de beskriver att utformningen av det särskilda stödet ser ut. Teori: Utgångspunkten är forskning inom specialpedagogik. I analysarbetet har vi tagit hjälp av Bengtssons (2005) teorier i den fenomenologiska livsvärldsansatsen och Ödmans (2007) hermeneutiska tolkningsansats för att få förståelse för de 10 informanternas unika livsvärldar. Metod: Studien utgår ifrån en fenomenologisk livsvärldsansats och en hermeneutisk tolkning. Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av 10 intervjuer, som samtliga spelades in på mobiltelefon. Datan från empirin delades sedan in i 6 olika teman. Resultat: Begreppet särskilt stöd är enligt informanterna svårtolkat och har inte någon tydlig definition. Alla informanter i studien är överens om att särskilt stöd är individuellt och skall anpassas efter individens behov. Utformningen varierar mellan skolorna utifrån enskilt stöd i undervisningen till enskilt integrerat stöd av resurspersoner. Elevhälsans arbete menar informanterna har en god inverkan på det särskilda stödet för elevens bästa. Likaså är samverkan med föräldrar av stor vikt enligt samtliga informanter. Flertalet informanter anser att elevens möjlighet att påverka utformningen av det särskilda stödet bör ökas. Rektorerna uttrycker att ekonomin har inverkan på hur prioriteringar görs i resursfördelningen kring elever i behov av särskilt stöd vilket inte nämns av någon specialpedagog. Andra viktiga faktorer som har inverkan på utformningen av det särskilda stödet enligt rektorerna är specialpedagogens särskilda yrkeskompetens, samt pedagogernas yrkeserfarenhet. Specialpedagogerna anger här den specialpedagogiska kompetensen hos rektorerna som en viktig faktor för att på bästa sätt utforma särskilt stöd.
Upplevelser av vårdkontakter för svårt sjuka patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
(2013-02-08) Stenberg, Susanne; Svensson, Maria; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) karaktäriseras av nedsatt lungfunktion och andnöd. I Sverige är drygt en halv miljon drabbade och sjukdomen ökar i förekomst. Ett gott bemötande är avgörande för hur patienter upplever omvårdnaden. Individuellt anpassad information till patienten är en förutsättning för att de skall bli delaktiga i sin vårdsituation. Tidigare forskning visar att ungefär 1/3 av patienterna någon gång har upplevt sig illa bemötta när de sökt vård. Det visar sig att information om sjukdom och behandling är av stor betydelse. Flera studier har visat att många patienter upplever en bristande information gällande sjukdomstillstånd från sjukvårdens sida. Syfte: Att undersöka hur patienter med svår KOL upplever bemötande och information från sjukvården. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Intervjumaterial från 31 intervjuer genomförda med patienter som lider av svår KOL har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Av analysprocessen framkom två teman; vad som skapar trygghet respektive otrygghet för svårt sjuka patienter med KOL i kontakten med sjukvården. Kategorierna fungerande vård och information har resulterat i temat trygghet. Från kategorierna brister i vården och bristande information framkom temat otrygghet. Sjukvårdspersonalens egenskaper skapar upplevelser av en god omvårdnad. Stressad personal är främsta källan till att patienter upplever brister i omvårdnaden. Det varierar mellan olika patienter i vilken omfattning som information om sjukdomen önskas samt på vilket sätt de tillskansar sig information om sjukdomen. Diskussion: Personalens förhållningssätt är av betydelse för hur patienter upplever bemötande. Bemötande innefattar aspekter som att bli personligt bemött, att bli sedd samt bli tagen på allvar. Patienter önskar information i olika omfattning. Att inte vilja ha information om sjukdomen kan vara ett sätt att skydda sig själv från det som är svårt att ta till sig.