Browsing by Author "Svensson, Petra"

Now showing 1 - 7 of 7

Att styra på tvären. Tre studer om tvärsektoriell koordinering och dess aktörer i offentlig förvaltning
(School of Public Administration/Förvaltningshögskolan, 2020) Holmgren Jonsson, Anton; Jonsson, Johanna; Massie, Josephine; Svensson, Petra; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Idag uppfattas alltfler frågor som komplexa och som i behov av strategisk samordning och tvärsektoriell koordinering. Detta har gett till upphov till nya roller och professioner i den offentliga förvaltningen. Dessa kallas ofta strateger och samordnare och återfinns på alla nivåer i den offentliga sektorn. Forskningen om dessa roller är mycket begränsad, dock finns ett stort behov av fördjupning av de utmaningar som aktörerna möter. I denna rapport presenteras tre fördjupande studier på detta tema. Anton Holmgren Jonsson undersöker hur kommunala politiker förhåller sig till sina jämställdhetsstrateger och huruvida strategerna fungerar som styrinstrument för den beslutade politiska inriktningen. Johanna Jansson utforskar hur folkhälsostrateger hanterar och formar sin professionella roll då förväntningarna på vad de ska göra inte alltid är tydliga och konsekventa. Josephine Massie studerar hur nationella samordnare fungerar som styrinstrument mellan olika administrativa nivåer. Dessa studier är skrivna som examensarbeten inom masterprogrammet i offentlig förvaltning under år 2016. Författarna är alla pol. master vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet och har idag (januari 2020) olika roller inom statlig, regional och kommunal offentlig förvaltning. Rapportens redaktör, Petra Svensson, är fil. dr i offentlig förvaltning med inriktning mot tvärsektoriell styrning och organisering och handledde arbetet med de tre studierna.
Cross-Sector Strategists. Dedicated Bureaucrats in Local Government Administration
(2017-11-29) Svensson, Petra
It is argued that political-administrative organizations are becoming increasingly complex with more horizontal governance required. In Swedish municipal administration, there is a group of administrators assigned the task of monitoring and promoting strategic topics that should be integrated horizontally within the organization. Examples of strategic topics are sustainability, safety/security, diversity, children/youth, public health, human rights, and gender equality. In the thesis, these administrators are called cross-sector strategists. The purpose of this dissertation is to explore how cross-sector strategists become a part of the political-administrative organization when representing, enacting, and reflecting on values in the undertaking of their formal posts. They are situated between the tradition of vertical governance, with formal procedures and hierarchy as its foundation, and the tradition of horizontal governance, with informal networks and deliberation as its foundation. Previous research has shown that this is likely to give rise to value conflicts, and the question is if cross-sector strategists experience value conflicts, and if so, how they cope with them. The cross-sector strategists are studied in this thesis from the perspective of situated agency – focusing on both the contextual expectations of the cross-sector strategists and on their internal reflections to solve value conflicts – in order to explore their process of becoming a part of the local government administration. A mixed-methods design is applied, containing analysis of job advertisements for cross-sector strategists, public managers, and social workers; in-depth interviews with cross-sector strategists; and a survey of professional networks for cross-sector strategists. The results show that cross-sector strategists are subjects to ambivalent and often-contradictory contextual expectations. Cross-sector strategists use the ambivalence of their work for their strategic purposes, and such ambivalence allows them to reframe their topics, their methods, their arguments, and their identity according to current situation in order to increase the impact of their assigned topics and diminish the inner conflict of wanting to be both a responsive bureaucrat and an active lobbyist. Combining these two dedications requires them to be highly reflexive and flexible actors. The outcome of cross-sector strategists’ coping with value conflicts can be interpreted in two ways: 1) as if the cross-sector strategists are a formal tool to safeguard crucial democratic and ethical values due to the cross-sector strategists’ method of sneaking the strategic policy areas into the organization. Or 2) as a to democracy risky administrative behavior in the long-term due to the disguising of value conflicts and diminished possibilities to process these value conflicts.
Lärares syn på specialpedagogiska insatser i skolan. En intervjustudie
(2014-05-13) Svensson, Petra; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Studiens syfte är att undersöka och beskriva vad lärare anser är specialpedagogiska insatser och hur de skulle önska att dessa var utformade i skolan. Jag tar reda på vilka elever lärarna anser vara i behov av särskilt stöd och vad det är för stöd som sätts in. Dessutom synliggörs vad lärare menar att de behöver få stöd och hjälp, för att lyckas ge alla elever det de behöver, men specifikt för elever i behov av särskilt stöd. Teori: Studien har inspirerats av ett fenomenologiskt perspektiv där man studerar människans upplevelse av ett fenomen, vilket i denna studie innebär lärarens upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metod: Studiens datainsamling har skett genom halvstrukturerade intervjuer av sex ansvariga klasslärare i åk 1-5 som är verksamma på tre skolor. Data tolkades med inspiration från hermeneutiken där syftet är att tolka och förstå meningssammanhang i linje med studiens teoretiska perspektiv. Resultat: I studien blev det synligt att elever i behov av särskilt stöd anses vara de elever som inte uppnår målen i främst svenska och matematik samt elever med sociala svårigheter. Specialpedagogiska insatser enligt lärarna är varierad undervisning, praktiskt och teoretiskt arbete blandat, liksom anpassat material med olika svårighetsgrad. Lärare efterfrågar pedagogiska samtal i form av handledning framför allt tillsammans med kollegor. Det framkommer att lärare har en önskan om att specialpedagogen ska arbeta mer i klassrummet, dels i form av att undervisa grupper, dels i form av att observera både elever samt lärare. Samtidigt vill de att specialpedagogen arbetar individuellt alternativt i mindre grupper med elever och att de utför diagnoser/tester så att elevers utveckling synliggörs . Resultatet visar också att det saknas forum där lärare får möjligheter att reflektera, diskutera och tillgodogöra sig kunskaper inom både ämnes- och allmändidaktik men också om olika diagnoser samt socioemotionell problematik. En tydlig struktur och arbetsgång med snabbare återkoppling från elevhälsoteamet eftersöks där teamet är mer aktivt och synligt ute i klasserna. Specialpedagogiska konsekvenser: För specialpedagogen är dialogen med både rektor och lärare betydelsefull om vilket stöd som specialpedagogen kan och bör ge för att stötta lärare i sitt uppdrag. Lärare och specialpedagog kommer i en kontinuerlig kommunikation fram till vad respektive lärare har för behov och därefter urskiljs vad specialpedagogen kan bidra med. Specialpedagogen kan genom observationer ge lärare respons på undervisning/elever i klassen men också skapa tillfällen där lärare får möjlighet att reflektera och/eller få handledning. Tillsammans med elevhälsoteamet bör specialpedagogen vara synlig ute i verksamheten och ge lärare tydlig återkoppling.
"Den nya svenskinspirerade föräldrapenningen har haft avsedd verkan". - En studie av den tyska föräldraförsäkringens förändring ur ett jämställdhetsperspektiv
(School of Public Administration/Förvaltningshögskolan, 2010) Svensson, Petra; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Postmodernism och fantastik förankrade i historien.
(2008-02-12T12:48:02Z) Svensson, Petra; Göteborg University/Department of Comparative Literature; Göteborgs universitet/Institutionen för litteraturvetenskap
Skönlitteratur och den inre konversationen - en nyckel till det mest väsentliga
(2008-02-22T09:49:09Z) Svensson, Petra; Göteborg University/Department of Sociology
Uppsatsen utgår från ett litteratursociologiskt perspektiv, där speglingsteorin är en viktig del. Speglingsteorin innebär att man betraktar litteraturen som en spegling av samhället. Klassiska verk används till exempel som sociohistoriska källor till andra samhällen och epoker. Utgångspunkten för den här studien är att det inte enbart är de klassiska verken som utgör en sådan källa, utan att även dagens populärlitteratur kan ses som en länk till hur människor och samhälle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen är att litteraturen fyller en funktion för läsarna, nämligen att den tjänar som stöd och hjälp i människors liv. För att undersöka detta utgår studien från Margaret Archers teori om den inre konversationen, och Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet. Archers teori utgår från att vi alla för en aktiv inre konversation med oss själva, som är avgörande för vilken typ av reflexivitet vi utvecklar. För att lyckas i reflexiviteten behövs ett tydligt urskiljande av livsprojekt, och också en aktiv prioritering av vilken aspekt av livet man vill fokusera på: det fysiska välbefinnandet, den performativa kompetensen eller det sociala självvärdet. Utifrån detta utvecklar vi olika former av reflexivitet: kommunikativ, autonom, eller meta. Om reflexiviteten av någon anledning störs allvarligt benämner Archer den som bruten. Giddens teori om senmoderniteten visar på att den tid vi lever i inte bör benämnas postmodernitet, utan är en fortsättning på den epok vi kallar modernitet, som bottnar i industrialismen och upplysningen. Senmoderniteten kännetecknas av åtskiljande av tid och rum, urbäddningsmekanismer (som bland annat innebär konfiskering av erfarenheter till förmån för expertsystem), samt en ökad institutionell reflexivitet, vilket innebär att individen idag reflexivt måste ta ställning till många fler aspekter av livet, såsom vilken kunskap man ska välja att lita på, vilken livsstil man ha, och hur man ska betrakta de nya typerna av risker som vi måste leva med. Frågeställningarna som ligger till grund för analysen är: ● Hur yttrar sig reflexiviteten och den inre konversationen i litteraturen? ● Vilka element i litteraturen ger upphov till frågor som kan sättas samman med ett reflexivt sökande? Analysmaterialet består av sex pocketromaner, valda från topplistan för Svensk Bokhandel. Romanerna har lästs två gånger, en gång för att möta dem som ”vanlig” läsare och en gång för att titta på dem analytiskt. Den inre konversationen och senmoderniteten i litteraturen Analysen av romanerna visar att alla typer av reflexivitet och inre konversation som Margaret Archer urskiljer finns representerade i litteraturen. Den inre konversationen ligger både på explicit och implicit nivå, det vill säga den är både utskriven och ligger underförstådd. Den inre konversationen och reflexiviteten i litteraturen sysslar till dels med ämnen som kan sägas ligga på en allmänmänsklig nivå, såsom familjen, kärleken och döden, dels med ämnen som är mer direkt kopplade till den senmoderna epoken, som frågor kring livsstilsval, social yttre påverkan på de egna förutsättningarna, och diskussion kring hur man på bästa sätt ska få ihop olika sfärer i livet. I vissa av böckerna är reflexiviteten ett tema i sig, som i deckarnas gåtlösning. Slutsatsen är att populärlitteraturen tjänar som stöd i den egna inre konversationen, eftersom det går att spåra dels tydlig reflexivitet i litteraturen, dels behandling av ämnen som är aktuella i den senmoderna epoken, som är den tid vi lever i idag. Därmed inte sagt att litteraturen alltid innebär någon form av hjälp till befrielse. Reflexiviteten som skildras och som appellerar till läsaren kan verka både transcendativt och reproduktivt. Det är inte med nödvändighet sagt att vi måste se ett tydligt igenkännande, utan ibland kan det appellerande elementet i boken handla om förmedlande av kunskap. Jag menar, till skillnad från Giddens, som anser att detta förmedlande innebär verklighetsdistansering, att litteraturen innebär ett ”tryggt” sätt att skaffa sig kunskap kring sådana ämnen som är reflexivt svårbehandlade. Den inre konversationen i litteraturen och det faktum att människor väljer att läsa böcker som sysslar med ämnen aktuella i senmoderniteten, stödjer detta antagande.
Strategists in the intersection of logics. A study of job advertisements in the Swedish municipal administration
(School of Public Administration/Förvaltningshögskolan, 2015-04) Svensson, Petra; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
This report is a study of how public administrators responsible for horizontal perspectives in Swedish local government are handling their role as bureaucrats and political promoters. Gender equality, public health, human rights, rights of children, and environmental protection are examples of perspectives which local authorities are obliged to take into consideration when making political decisions. In order to ensure this, certain strategists are appointed who are supposed to work across all sectors promoting the values and goals of their specific perspective. The role of these strategists contains several paradoxes and complexities.