Browsing by Author "Svensson, Rebecka"

Now showing 1 - 5 of 5

How to use The Catcher in the Rye in the English classroom. Let the students enter and discuss the phony world.
(2010-12-20) Svensson, Rebecka; University of Gothenburg/Department of Languages and Literatures; Göteborgs universitet/Institutionen för språk och litteraturer
In this essay I have chosen to work with the novel The Catcher in the Rye by J.D. Salinger in the English classroom in Upper Secondary School. I do this in order to provide students with a novel that deals with the prejudices a person carries with him or her due to the sex he or she was born with, and also the ordeal of growing up. Through the complex protagonist Holden Caulfied we meet both his good sides and bad sides and the ambivalent relationship between these two sides. We have the opportunity to follow how he and other people reason about men and women from different perspectives, and that provides us with the possibility to discuss traditional male and female gender roles and identity seeking. These issues are raised in the curriculum for Upper Secondary School and that is why I have chosen to work with this perspective. The Catcher in the Rye is also a great resource for letting student develop their communicative competence and to practice their English in various ways which I will demonstrate in this essay as well.
Läromedel versus Kursplan - En text- och innehållsanalys av två läromedel i engelska
(2007) DeMattia, Susanna; Svensson, Rebecka; Göteborg University/Department of Sociology
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Med utgångspunkt i kursplanens mål att uppnå i engelska för skolår nio sökte vi svar på följande frågeställning: ·Hur är de två läromedlen Good Stuff och Happy uppbyggda? ·Vilka punkter ur kursplanens mål att uppnå i skolår nio tar dessa läromedel upp? ·Kan lärare i sin undervisning utgå från de nämnda läromedlen för att hjälpa elever att nå upp till målen i kursplanen för skolår nio? METOD Vi valde att göra en komparativ text- och innehållsanalys för att svara på våra frågeställningar. För vår undersökning analyserade vi läromedlen, Good stuff från Liber och Happy från Gleerups. Dessa valde vi med anledning av att de var relativt nya på marknaden samt att de var utformade för skolår nio. RESULTAT Läromedlen vi undersökte liknar varandra komponentmässigt. De består båda av: lärarhandledning, textbok, övningsbok och cd-skivor. Det finns vissa skillnader vad gäller layout och innehåll. Både Good Stuff D och Happy No. 3 tar till största del upp de färdigheter som nämns i kursplanen. Det som saknas är främst övningar där eleverna får reflektera över sitt lärande. Fokus i de båda läromedlen ligger på kommunikation och samarbete. Vi menar att ett läromedel kan fungera som ett stöd och en inspiration för läraren, men att denne ej bör utgå enbart från läromedlet i sin språkundervisning utan anpassa den efter elevgrupp och målen i kursplanen. Denna insikt kommer att påverka oss i vår framtida yrkesroll.
RIDTERAPI Förväntningar, upplevelser och upplevda effekter hos personer med neurologisk skada/sjukdom inskrivna på SU/Högsbo
(2018-05-30) Hallenberg, Ellen; Svensson, Rebecka; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Ridterapi har använts som rehabiliteringsmetod i Sverige sedan slutet av 1950-talet. Insatsen omfattar stimulans och träning inom flertalet områden och lämpar sig för många grupper, såsom inom neurologi. Studier visar att ridterapi har en positiv effekt på fysiska och kognitiva aspekter. En vårdprofession, ofta arbetsterapeut och/eller fysioterapeut, måste närvara vid varje behandlingstillfälle. Inom Rehabiliteringsmedicin, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)/Högsbo, bedriver ridterapiteamet bestående av arbetsterapeut, fysioterapeut och rehab. assistent, ridterapi en gång i veckan på en anpassad ridanläggning. Arbetsterapeut och fysioterapeut anpassar övningarna utifrån varje persons rehabiliteringsmål. Att undersöka förväntningar inför och upplevelser av ridterapi hos personer med neurologisk skada/sjukdom kan ge ytterligare kunskap och ligga till grund för att vidareutveckla ridterapin på SU/Högsbo. Då tidigare forskning inte visat några indikationer på skillnad mellan män och kvinnors upplevelse avseende effekt är det dessutom intressant att undersöka detta explorativt för målgruppen. Syfte Att undersöka förväntningar inför samt upplevelse och upplevda effekter av ridterapi hos personer med neurologisk skada/sjukdom. Metod En kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. Enkät utformad av ridterapiteamet på SU/Högsbo som datainsamlingsmetod. Konsekutivt urval. Deltagarna var män och kvinnor i ålder från 21 år och uppåt som har drabbats av neurologisk skada/sjukdom och var inskrivna på Rehabiliteringsmedicin SU/Högsbo. Analys av insamlad data genomfördes deskriptivt och med Fishers exakta test i SPSS. Resultat Att förbättra balans framkom som det mest frekventa förekommande skälet till att vilja delta i ridterapi. Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan män och kvinnor avseende upplevda effekter av ridterapin. Enkätsvaren indikerar att upplevda effekter av ridterapi var övervägande positiva. Slutsats En trend indikerar att deltagarna upplevde ridterapin som positiv i fråga om upplevd effekt. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan män och kvinnors upplevelse. Vidare forskning inom ämnet bör utgå från en RCT-studie, med en föregående pilotstudie, för att kunna undersöka huruvida ridterapi är effektiv som kompletterande rehabiliteringsmetod.
Självuppskattad kunskap kring hörhjälpmedel bland omvårdnadspersonal på kommunala och privata äldreboenden i Göteborgs Stad
(2016-06-09) Stadling, Daniel; Svensson, Rebecka; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund: Hörselnedsättning är en av de vanligast förekommande kroniska sjukdomar som drabbar äldre människor. I åldersgruppen 80+ har cirka 50 % en hörselnedsättning. Många av dessa individer bor på äldreboende. Därför är det viktigt att omvårdnadspersonalen på äldreboenden kan hantera hörhjälpmedel och har kunskap inom hörselområdet. Syfte: Studiens syfte var att undersöka självskattade kunskapsnivåer om hantering av hörhjälpmedel hos omvårdnadspersonal på äldreboenden i Göteborgs stad samt om det fanns skillnader i självskattad kunskap mellan olika yrkesgrupper eller mellan personal från privat eller kommunalt äldreboenden. Material och Metod: En egenproducerad, webbaserad enkät användes. Enkäten bestod av sammanlagt 24 frågor och påstående. I studien ingår 20 omvårdnadspersonal från äldrevården i Göteborgs stad. Resultatet tyder på ett kunskapsbehov och bristande utbildning kring hörsel och hörhjälpmedel inom äldrevården i Göteborg. Studien visar att kommunens anställda hade högre utbildning, längre yrkeslivserfarenhet och högre poäng på självskattningsfrågorna än de privatanställda. Slutsats: Den låga svarsfrekvensen på 10,6 % gör att inga slutsatser kan dras utifrån resultatet. Studien tyder på kunskapsbehov om hörsel och hörhjälpmedel inom äldrevården.
YRKESROLLER I RULLNING En komparativ kvantitativ studie av frilansjournalisters och anställda journalisters inställning till att arbeta med informations-, kommunikations- och PR-uppdrag
(2015-08-26) Klubies, Hanna; Svensson, Rebecka; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; Göteborg University/Department of Journalism Media and Communication
The purpose of this study is to compare employed journalists’ and freelance journalists’ attitudes to work with information-, communication- and PR-assignments. Our research questions are:  What are the attitudes to work with information-, communication- and PR-assignments among employed journalists and freelance journalists?  Why are journalists willing or not willing to work with information-, communication- and PR-assignments?  What impact has the labour market on the attitude to work with information-, communication- and PR-assignments?  Has the professional journalistic identity any impact on the attitude to work with information-, communication- and PR-assignments? To answer the questions we used different theories about the labour market and also described the journalistic ideals and the relation between information, communication, PR and journalism. Our intention was to reach general conclusions, and we decided that the best way to answer our questions was to do a quantitative study. Therefore we made an online survey. This was also the most time- and resource-efficient way. It was sent to all reporters who worked at local stations in public service radio or public service TV. It was also sent to all reporters who worked in the daily press in the same towns as mentioned above. The survey was also sent to all the freelancers in the freelance catalogue in the same towns as above. Our survey was sent to 1158 journalists in Sweden, 566 journalists answered the survey. The results show that freelancers are more positive to work with information-, communication- and PR-assignments than employed journalists, although journalists overall are more positive than negative. The freelancers are positive to these types of assignments mainly because of economic reasons. The employees, on the other hand, have a positive attitude mainly because this kind of business provides more work opportunities. The different attitudes of the two groups of journalists can be explained with the differentiation on the labour market. Among the employees the jobs are becoming fewer and the freelancers have a harder economic situation. A clear majority of the freelancers are willing to work with these assignments even at the same time as journalistic assignments. Among the employees, on the other hand, most of them are not willing to work with both kinds of assignments simultaneously. Furthermore, the study shows that journalists who have experience of information-, communication- and PR-assignments also are more positive than others. The results show as well that the journalistic ideals that are associated with the profession overall are strong. They are stronger among the employees than among the freelancers. The freelancers are willing to work with information-, communication- and PR-assignments regardless of what ideals they agree with. The employees are more positive to these kinds of jobs if they to a larger extent agree to the ideals that today are less associated with the profession.