Browsing by Author "Thyberg, Kajsa"
Now showing 1 - 4 of 4
- Results Per Page
- Sort Options
Item Det-konstruktioner i bruk. En systemisk-funktionell analys av satser med icke-referentiellt det i modern svenska(2020-09-24) Thyberg, KajsaThe aim of this thesis is to map out functions of modern Swedish det-constructions, i.e. different clausal patterns including the non-referential third person pronoun det, for example, det är kul att spela tennis (‘it’s fun to play tennis’), det fläktade en skön vind från sjön (‘there was a nice wind blowing from the lake’) and det är mysigt med blommor och växter i hemmet (‘it’s cosy with flowers and plants at home’). The research questions concern how the world is semantically represented, how assessment can be expressed and how non-referential det is distributed in comparison to referential det. The study uses corpus data consisting of sentences with det in texts from news reports, personal blogs and academic works. The analytical perspective derives from Systemic Functional Grammar, focusing on the ideational and interpersonal metafunction. Basic concepts used from the theory are process, modality and modal assessment. The results show that non-referential det has approximately the same frequency as referential det in all three investigated text types, and that referential det sometimes has a wide and less clear kind of reference. Most of the det-constructions operate as a relational process where the first participant may be either implicit or construed as a medium as the process is non-agentive. However, passive det-constructions differ considerably from active ones as the process implicates an agent to a much higher degree – yet without expressing the agent role. Furthermore, the process of the passive det-construction is not relational but mental, verbal or material. The results also show that det-constructions can be used as a modal resource expressing several types of modality and modal assessment. This interpersonal grammar is regularly construed metaphorically by a relational clause as a semantically extending alternative to an adjunct or finite construction. However, some det-constructions are used as a modal resource which is considered not metaphorical, as they do not have the adjunct/finite alternative. In addition, the borderline between metaphor and non-metaphor regarding the constructions is investigated and discussed. By adopting a systemic-functional perspective on Swedish det-constructions, this study not only contributes a deeper understanding of the functions, but also increases the description of the Swedish language in systemic-functional terms, thereby developing the theoretical application.Item Det-konstruktioners betydelse Hur svenska konstruktioner med formellt och egentligt subjekt realiserar processer(Institutionen för svenska språket, 2015) Thyberg, KajsaI denna uppsats studeras betydelse som realiseras av det-konstruktioner med formellt och egentligt subjekt. Konstruktionerna är av tre typer: presenteringskonstruktioner, konstruktioner med passiv och konstruktioner med postponerade led. De teoretiska utgångspunkterna är både traditionell grammatik och systemisk-funktionell grammatik då studien fokuserar på hur svenska, grammatiska det-konstruktioner genererar betydelse. Syftet är att undersöka hur konstruktionerna beskriver världen och hur ideationella processer som realiseras av konstruktionerna kan analyseras. En analys av processer motiveras av att det-konstruktioner inte tidigare har studerats ingående inom ramen för den systemisk-funktionella teorin, vilket föranleder en diskussion om metodens förutsättningar för att beskriva konstruktionerna. Metoden är transitivitetsanalys, som tillämpas på meningar ur Språkbankens korpusmaterial Talbanken. Resultatet visar att konstruktionerna realiserar mestadels relationella processer, varav de flesta är attributiva och existentiella. Resultatet visar även att processtyper och konstruktionstyper påverkar varandra, då vissa verb kan realisera olika processtyper beroende på om de står i en presenteringskontruktion eller i en konstruktion med ett postponerat led. Det framgår att omständigheter kan ha en avgörande betydelse för existentiella processer med kopulaverb, och därtill påverka tolkningen av det som expletivt eller referentiellt. Jag diskuterar dessutom analyser av processer med verb som uppträder som grammatiska metaforer och därmed har en mer komplicerad analys. Undersökningen visar att traditionell och systemiskfunktionell grammatik med fördel kan komplettera varandra i svenskans beskrivning.Item Det-konstruktioners betydelse Hur svenska konstruktioner med formellt och egentligt subjekt realiserar processer(2015-07-06) Thyberg, Kajsa; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketI denna uppsats studeras betydelse som realiseras av det-konstruktioner med formellt och egentligt subjekt. Konstruktionerna är av tre typer: presenteringskonstruktioner, konstruktioner med passiv och konstruktioner med postponerade led. De teoretiska utgångspunkterna är både traditionell grammatik och systemisk-funktionell grammatik, då studien fokuserar på hur svenska, grammatiska det-konstruktioner genererar betydelse. Syftet är att undersöka hur konstruktionerna beskriver världen och hur ideationella processer som realiseras av konstruktionerna kan analyseras. En analys av processer motiveras av att det-konstruktioner inte tidigare har studerats ingående inom ramen för den systemisk-funktionella teorin, vilket föranleder en diskussion om metodens förutsättningar för att beskriva konstruktionerna. Metoden är transitivitetsanalys, som tillämpas på meningar ur Språkbankens korpusmaterial Talbanken. Resultatet visar att konstruktionerna realiserar mestadels relationella processer, varav de flesta är attributiva och existentiella. Resultatet visar även att processtyper och konstruktionstyper påverkar varandra, då vissa verb kan realisera olika processtyper beroende på om de står i en presenteringskontruktion eller i en konstruktion med ett postponerat led. Det framgår att omständigheter kan ha en avgörande betydelse för existentiella processer med kopulaverb, och därtill påverka tolkningen av det som expletivt eller referentiellt. Jag diskuterar dessutom analyser av processer med verb som uppträder som grammatiska metaforer och därmed har en mer komplicerad analys. Undersökningen visar att traditionell och systemiskfunktionell grammatik med fördel kan komplettera varandra i svenskans beskrivning.Item ”Varför säger man så?” En analys av så och sats i ett interaktionellt perspektiv(2014-02-27) Thyberg, Kajsa; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketOrdet så:s mångfasetterade funktioner och syntaktiska variationsrikedom gör det till ett intressant studieobjekt. Denna uppsats är en samtalsanalytisk undersökning av satsinternt och satsexternt så där ordet används som konnektiv. Syftet är att undersöka skillnader mellan de två kategorierna, samt att jämföra resultatet med Svenska Akademiens grammatik och annan tidigare forskning, för att få en bild av hur så och sats används i talad svenska. Då undersökningen grundar sig både på grammatik och på interaktionell lingvistik, har analysen utförts kvalitativt med hjälp av metoden CA (conversation analysis) och SAG:s analys, men även några kvanti-tativa inslag finns som visar frekvensen av olika satsmönster. Föremålet för analysen är radioprogrammet Morgonpasset i P3, i vilket ett samtal förs mellan fyra personer med ett rappt och spontant, relativt standardnära språk. Resultatet visar på funktioner av att strukturera samtalet interaktionellt och dis-kursivt. Satsexternt så visar sig ha störst inflytande vid turtagning och turbyte. Satsinternt så är dock det överlägset mest frekventa, fungerar oftast tillsammans med andra ord, kan ha mindre grammatisk funktionalitet samt uppvisar flest skillnader jämfört med SAG. Det satsexterna uppträder däremot mer enhetligt och har stor funktionalitet som gränsmarkör. En sammanfattande jämförelse leder slutligen till en diskussion om det interaktionella perspektivet och om hur man kan förstå det talade språket.