Browsing by Author "Torell, Mikaela"

Now showing 1 - 2 of 2

Lokalisering av träd för att reducera värmestress. En komparativ studie av Långängen och Nya Kvillebäcken
(2021-11-17) Johansson, Rebecca; Lujic, Sandra; Torell, Mikaela; University of Gothenburg/Department of Earth Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för geovetenskaper
Värmestress har blivit ett växande problem i urbana områden, då städer generellt tenderar att vara varmare än omkringliggande områden. Genom att öka mängden träd i stadsmiljöer kan dess nedkylande förmåga, genom skugga och transpiration, bidra till att minimera värmerelaterade effekter på människors hälsa samt att öka välbefinnandet. I denna studie undersöks träds kylande förmåga i Långängen och Nya Kvillebäcken i Göteborg. Initialt undersöks planeringen av lokalisering och artval i det nyetablerade området Nya Kvillebäcken, samt hur tillgängligheten till skuggande träd uppfattas av boende och besökare i båda områdena. Genom beräkningar av strålningstemperaturen (Tmrt), som är den viktigaste meteorologiska variabeln under klara och varma sommardagar, utförs en värmekartering i GIS. Baserat på Tmrt kan de spatiala fördelningarna av termisk stress beräknas i indexet fysiologisk ekvivalent temperatur (PET). Avslutningsvis karteras de mest optimala lokaliseringarna för nya träd på platser där värmestress är som mest påtaglig. Resultatet visar att träden i Nya Kvillebäcken främst inte planerades utifrån ett värmestressperspektiv. Träden planerades utifrån andra tekniska och estetiska faktorer såsom exempelvis utrymme ovan och under mark samt en variation av olika trädarter i syfte för att skapa olika teman. Utifrån studiens enkätundersökning ansågs tillgängligheten till träd överlag vara bristfällig i båda områdena, däremot ansågs tillgängligheten vara bättre i Långängen än i Nya Kvillebäcken. Genom värmekarteringen med befintliga träd framkom det att ytor med PET kategorin Måttlig värmestress övergick till Lätt värmestress med totalt 14 procentenheter i Långängen. I Nya Kvillebäcken övergick ytor med Hög/Måttlig värmestress till Lätt värmestress med totalt 16 procentenheter. I Långängen var större träd främst placerade på grönytor mellan flerbostadshus, medan yngre träd i Nya Kvillebäcken var placerade i rabatter med omkringliggande hårdlagda ytor. Optimala platser för nya träd lokaliserades främst intill byggnader i båda områdena. I Långängen innebar nyplanteringen av träd en minskning med 7 procentenheter av ytor med Måttlig värmestress, detta övergick till Lätt värmestress/Ingen termisk stress. I Nya Kvillebäcken minskade andelen ytor med Måttlig värmestress med 4 procentenheter till Lätt värmestress. Generellt innebar beräkning av befintliga träd och genererandet av nyplanterade träd sänkningar mellan 1-16 Tmrt °C i vardera område.
Perception of urban blue-green infrastructure during winter in Gothenburg
(2023-08-17) Torell, Mikaela; University of Gothenburg/Department of Earth Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för geovetenskaper
Life in urban settlements is often associated with insufficient physical activity and continuous stress. By implementing blue-green infrastructure (BGI) consisting of parks, trees, ponds, and rain gardens, amongst others, recreational values can be provided for the residents. This in terms of opportunities for physical activities (active recreation), relaxation, and socialising (passive recreation), as well as visual appeal (aesthetics). To create appealing and functional outdoor environments, awareness of public perceptions is of great importance. Several studies have looked upon how greenery in general is perceived, both in terms of contribution to recreation and differences in perception between groups of people. However, an examination of how different types of BGI elements are perceived has not been well established, and above all, not during wintertime. In this thesis, a web-based questionnaire is conducted to investigate how greenery is visually perceived by residents of Gothenburg in Sweden, in terms of contribution to recreational values in winter in relation to summer, and how 20 BGI elements and related qualities are perceived during winter in terms of contribution to recreational values. Based on 298 replies, the results showed that greenery is perceived to contribute to recreational values in winter, however, to a less extent than in summer. The impact of gender and age shows that women tend to perceive BGI’s contribution to recreational values higher than men and that older adults perceive the contribution higher than younger adults, which is in line with previous research. In a comparison of 20 different BGI elements, it was seen that large park was perceived to contribute the most, followed by urban and peri-urban forests and green areas, small green space, and watercourse, whilst ditch was perceived to contribute the least, followed by porous pavement, small/immature single tree, green roof, and small/immature street tree. Qualities that generated high recreational values were larger areas, several elements together, and several layers of greenery. This in contrast to fragmented single or smaller types in connection to buildings or grey infrastructure. Water was seen to have a great impact on aesthetics. Findings from this study conclude that BGI contributes to recreational values in winter and that certain qualities of BGI elements are perceived to contribute more to recreation than others. These findings can have implications for urban planning in terms of knowledge that can be used for prioritisation and enhancement of BGI elements and qualities that contribute to recreational values in winter, thus, favour and are appreciated by residents.