Browsing by Author "Troberg, Andreas"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • No Thumbnail Available
    Item
    Corporate Performance Management – en utredning av begreppet CPM
    (2005) Lindgren, Magnus; Troberg, Andreas; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
    Problembakgrund: Corporate Performance Management (CPM) är ett begrepp som på senare år växt fram till något av det mest omtalade och diskuterade inom ekonomistyrning. Olika företag verkar dock använda liknande begrepp för samma område vilket leder till en viss förvirring och osäkerhet kring begreppet. Frågan är också om CPM verkligen är något nytt inom ekonomi- och verksamhetsstyrning eller om det handlar om gamla sanningar ompaketerade under ett nytt namn. I sammanhanget är det också intressant att studera hur begreppet sprids och hur det anammas av marknaden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och utreda begreppet CPM genom att svara på våra frågeställningar och på det sättet förmedla en tydlig bild av begreppets innebörd, möjligheter och begränsningar. Avgränsningar: Vi avser inte att göra någon kvantitativ studie av CPM:s utbredning bland svenska företag vilket gör att vi inte kan uttala oss med någon statistisk säkerhet angående detta. När det gäller spridningen av CPM fokuserar vi på privatägda företag. Metod: Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den explorativa ansatsen och en kvalitativ undersökning har genomförts. Materialet i uppsatsen bygger på primärdata i form av resultatet från genomförda intervjuer med företag som arbetar med CPM, samt sekundärdata i form av böcker, artiklar och broschyrer från företag inom branschen. Slutsatser: Det råder vissa svårigheter att lämna en entydig och enkel definition av begreppet CPM, men ett bra sätt är att utgå från Gartner Group som i egenskap av grundare till begreppet har stor kunskap inom området. Det nya med CPM är att man kopplar samman de traditionella formella styrmedlen med hjälp av informationsteknologi och därmed uppnår ett helhetsgrepp om en organisation som tidigare inte varit möjlig. CPM ger den nytta som avses genom att den operativa verksamheten ligger i linje med organisationens övergripande strategier. Spridningen av CPM har kommit långt bland leverantörsföretag, medan spridningen bland kundföretag som implementerar CPMlösningar endast är påbörjad. Retoriken kring CPM är kraftfull och följer det mönster som är vanligt vid spridningen av nya begrepp inom ekonomistyrning. Förslag till vidare forskning: Det vore intressant med en kvantitativ undersökning för att titta närmare på diffusionen av CPM. Det vore också intressant att ur olika synvinklar studera ett företag som infört en CPM-lösning för att se hur företaget påverkas.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Redovisning av fotbollsspelare – Hur gör man och hur bör man?
    (2005) Forsberg, Petra; Troberg, Andreas; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
    Bakgrund och problemdiskussion: Redovisningens syfte är att ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. För kunskapsintensiva företag, där personalen utgör den största tillgången, föreligger dock vissa problem med att upprätthålla en rättvisande bild i redovisningen eftersom personalen inte får aktiveras som tillgång i balansräkningen. Samma problem återfinns i svenska fotbollsklubbar på elitnivå där klubbarnas största tillgång utgörs av spelarna. De spelare som i dagsläget får aktiveras i allsvenska fotbollsklubbars balansräkningar utgör endast en liten del av det totala värdet på spelartruppen. Utgångspunkten för uppsatsen är därför att undersöka möjligheten för de allsvenska klubbarna att komma närmare den rättvisande bild som eftersträvas i redovisningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur allsvenska fotbollsklubbar redovisar sina spelare och varför. Vidare vill vi undersöka hur allsvenska klubbar genom redovisning av spelare kan uppnå en mer rättvisande bild i sin redovisning. Vi vill genom denna uppsats belysa den komplexitet som redovisning av fotbollsspelare innebär. Avgränsningar: Trots att problematiken kring värdering av spelare återfinns i andra lagsporter, både i Sverige och utomlands, har vi valt att enbart fokusera på allsvenska fotbollsklubbar. Det är endast behandlingen av spelare i redovisningen som analyseras i uppsatsen. Metod: Vi har inspirerats av den hermeneutiska ansatsen och valt att bygga vår uppsats på ett kvalitativt tillvägagångssätt. Av den anledningen har såväl intervjuer som analys och slutsats till stor del präglats av våra egna tolkningar och uppfattningar. Sex allsvenska fotbollsklubbar, tre revisorer samt representanter för Svenska Fotbollsförbundet och Bokföringsnämnden utgör det empiriska underlaget i uppsatsen. Diskussion och slutsats: De flesta allsvenska klubbar utnyttjar möjligheten i Svenska Fotbollsförbundets regelverk att aktivera förvärvade spelare i balansräkningen. Ett par klubbar har genom sina associations- och organisationsformer även möjliggjort en aktivering av andra spelare. Vi står fast vid vår utgångspunkt att de allsvenska klubbarna i dagsläget inte uppvisar en helt rättvisande bild. Trots detta kan vi konstatera att nuvarande sätt att värdera spelare är det mest lämpliga i dagsläget eftersom alternativa värderingssätt inte uppfyller de krav som ställs på redovisningen.