Browsing by Author "Vallin, Susanna"
Now showing 1 - 1 of 1
- Results Per Page
- Sort Options
Item Kan tillskott av probiotika ha effekt på stress och ångest?(2021-08-06) Olsson, Emma; Vallin, Susanna; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of MedicineSammanfattning Titel: Kan tillskott av probiotika ha effekt på stress och ångest? – En systematisk översiktsartikel Författare: Emma Olsson Handledare: Jenny van Odijk Examinator: Heléne Bertéus Forslund Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Självständigt arbete i klinisk nutrition, 15 hp Datum: 21-03-31Bakgrund: Stress och ångest som generella symtom drabbar många människor. Upplevs dessa frekvent och under lång tid kan det leda till ohälsa. Det pågår mycket forskning kring hur tarmfloran kan påverka stress och ångest genom ”gut-brain axis”. Probiotika ger flera hälsofördelar och kan potentiellt även påverka dessa symtom. Syfte: Syftet med den här systematiska översikten var att undersöka om tillskott av enskilda probiotiska stammar hade effekt på stress och ångest hos stressade, vuxna individer. Sökväg: En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed och Scopus. Relevanta sökord användes t.ex. ”Lactobacill*”, ”Bifidobacter*”, ”Probiotic*”, “Psychological Stress*”, “Perceived stress”, “Chronic Stress”, “Stress Symptoms”, ”Anxiety”, “Symptoms of Anxiety”, ”Random*” samt ”blind*”. Urvalskriterier: Inkluderades: Friska vuxna, 18-65 år, RCT-studier skrivna på svenska eller engelska, humanstudier, probiotika-tillskott som intervention och placebo som kontroll, studier som har undersökt förändring i subjektiv stress eller ångest utifrån validerade självskattningsskalor samt eventuellt förändring i stress mätt som kortisol, populationen bestod av stressade individer fastställt utifrån ett frågeformulär. Exkluderades: Studier som undersökt flera probiotika-stammar utan att separera dessa, studier som hade en annan intervention än enbart probiotikatillskott eller som inte redovisar enskilda effekter för probiotika, studier där interventionen varit “inaktiv” probiotika, studier där deltagarna hade en psykiatrisk diagnos, sekundära analyser av RCT-studier, pilot-studier, studier publicerade innan år 2000. Datainsamling och analys: Sökningen genomfördes 21-01-29 och genererade totalt 398 träffar. Efter läsning av titel och abstract återstod 18 artiklar att läsa i fulltext. Fyra artiklar valdes ut för granskning. Efter att resultaten analyserades exkluderades ytterligare en artikel. Slutligen återstod tre artiklar som inkluderades i översiktsartikeln. En kvalitetsgranskning genomfördes först med SBU:s mall ”Bedömning av randomiserade studier (effekt av att tilldelas en intervention (ITT))” och därefter bedömdes evidensen med mallen “Underlag för sammanvägd bedömning enligt GRADE”. Resultat: Två studier från Asien och en studie från Europa inkluderades. Studiepopulationen bestod av 376 individer. Interventionerna pågick mellan fem och tolv veckor. Probiotikan som studerades bestod av olika stammar av laktobaciller av liknande koncentration. Effekten mättes med självskattnings-skalor (PSS-10 och DASS) samt kortisolprov. Resultaten för PSS-10 var inte helt samstämmiga mellan studierna, där endast en av studierna visade signifikant minskade stressnivåer i intervention jämfört med kontroll. För stress och ångest mätt med DASS sågs inga signifikanta resultat. Endast en av studierna kunde visa en signifikant minskning av kortisolnivåer. Detta värde var dock svårt att jämföra med de övriga två studierna. Slutsatser: Det finns en låg tillförlitlighet (++) att supplementering med probiotika möjligen inte kan ge effekt på upplevd stress och ångest samt mycket låg tillförlitlighet (+), d.v.s. det går inte att bedöma ifall supplementering med probiotika inte har effekt på stressmarkören kortisol.