Browsing by Author "Vasilieva, Liubov"

Now showing 1 - 2 of 2

Att kommunicera med invandrare som har språksvårigheter ur ett personalperspektiv
(2009-01-21T08:15:48Z) Asadipour, Felora; Vasilieva, Liubov; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Som invandrare har vi egna erfarenheter av att kommunikationen i vården är bristfällig gentemot invandrare med språksvårigheter. Utifrån denna problematik genomförde vi en litteraturstudie för att belysa kommunikationsproblem i vården av invandrare med språksvårigheter. Syftet med studien var att belysa detta kommunikationsproblem utifrån ett personalperspektiv. Denna studie baserades på tio vetenskapliga artiklar av hög kvalitet. Kvalitativ innehållsanalys metod används för att analysera artiklarna. Den teoretiska referensramen är baserad på Leiningers teori om transkulturell omvårdnad. Problemen orsakas av språkbarriärer, kulturella, religiösa och sociala skillnader mellan vårdpersonal och invandrarpatienter samt organisatoriska problem. Kunskapsbrist om andra kulturer och religioner hos personalen och deras stereotypiska uppfattningar och etnocentriskt tänkande är andra orsaker som försvårar kommunikationen. Brist på tid och olämpliga rutiner på avdelningar tvingar vårdpersonalen att prioritera andra viktigare uppgifter inför samtal med invandrarpatienter med språksvårigheter Vi anser att om kommunikationen brister i kvaliteten, blir det också svårt att etablera en god vårdrelation med individen. När en god vårdrelation inte etableras uppnås inte heller omvårdnadens syfte vilket är att främja hälsa och lindra lidandet.
Barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter vid hembesök hos familjer med barn som är åtta månader gamla
(2017-01-05) Mörling, Maria; Vasilieva, Liubov; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Enligt barnhälsovårdsprogrammet ska barnavårdscentraler erbjuda hembesök till alla familjer när deras barn är åtta månader gamla. I dagsläget erbjuder endast enstaka barnavårdscentraler hembesöket. Tidigare forskning visar att barnhälsovårds- (BVH) sjuksköterskornas inställning till hembesök som arbetsmetod påverkar metodens utveckling. Forskning kring BVH-sjuksköterskors erfarenheter i samband med hembesöket är bristfällig. Den här studien skulle kunna öka kunskapen och förståelsen för BHV-sjuksköterskornas erfarenheter och eventuellt kunna bidra till fortsatt dialog i ämnet. Syfte: Att belysa BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att genomföra hembesök för barn vid åtta månaders ålder. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för studien. Datainsamlingen bestod av tio semistrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och åtta subkategorier identifierades. Den första kategorin belyser att barnets och familjens bedömning i hemmiljön blir mer autentiskt. I den andra kategorin beskrivs erfarenheter om att utföra barnsäkerhetsarbete i barnets hemmiljö tillsammans med föräldrarna. Därefter redovisas erfarenheter som har samband med att förflytta sin arbetsplats till familjens hem. Till sist beskrivs BHV-sjuksköterskornas erfarenheter som har samband med de organisatoriska förutsättningarna för genomförandet av hembesök. Slutsats: Hembesök till barn vid åtta månaders ålder upplevdes utgöra en möjlighet att genomföra en tillförlitlig bedömning av både familjesituationen och barnets utveckling. Föräldrarna kunde lättare engageras i barnsäkerhetsarbetet i hemmiljön. Negativa erfarenheter av hembesök var svårigheter att få arbetsro, en känsla av att komma som kontrollant samt svårigheter att tydligt se värdet av hembesöket jämfört med dess tidsåtgång. Syftet med hembesöket upplevdes vara otillräckligt underbyggt. BHV-sjuksköterskorna uttryckte behov av mer vägledning i metoden. Studien kan bidra till vidare samtal kring hembesökets utformning och syftets förtydligande. Background: According to the new child health care program child health care centers should offer home visits to all families when the child is eight months old. However only few child health care centers offer these home visits today. Previous research shows that child health care nurses' attitudes to the home visit as a method affects its development and improvement. Little is known about child health care nurses’ experiences about the new home visits. This study could increase the knowledge and understanding of their experiences and hopefully contribute to a dialogue in this area. Aim: To describe child health care nurses’ experiences of home visits when the child is eight months old. Method: The study is conducted according to the inductive qualitative method. The data material consists of ten semi structured interviews. The data are analyzed according to qualitative contents analysis. Results: Four categories and eight subcategories were identified: A home visit makes it possible to conduct an authentic evaluation of family interactions and the child’s development. The experiences of performing child safety activities at home environment and parent’s involvement in this issue is shown in the second category. Experiences related to the home environment are described afterwards. The final category shows nurses’ experiences related to the organizational possibilities for the implementation of the home visits. Conclusion: Home visits when the child was eight months old gave an opportunity to conduct a reliable evaluation of the family relationship and the child's development. Parents could easer be engaged in child safety activities. The negative experiences were difficulties to have a satisfying working environment, a feeling to come as an inspector and difficulties to identify clear benefits of the method. The purpose of the home visit perceived to be insufficiently clarified. Child health care nurses need further guidance of home visits. This study hopefully can contribute to further discussions to improve the method.