Browsing by Author "Vik, Karl-Emil"

Now showing 1 - 2 of 2

Determinanter bakom anställda och lokalsamhällens grad av inflytande i onoterade svenska bolags hållbarhetsupplysningar: En kvantitativ studie om onoterade svenska bolags intressentupplysningar i en reglerad och frivillig rapporteringskontext mellan år 2018-2021
(2023-08-10) Vik, Karl-Emil; Malmberg, Filip; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund & problematisering: Hållbarhetsrapportering har länge varit ett omdiskuterat område med stor variation mellan reglerad och frivillig rapportering, vilket har medfört en försämrad jämförbarhet mellan bolag. Forskning kring hållbarhetsrapportering i noterade bolag har fångat upp ett flertal samband men det råder en avsaknad av forskning kring onoterade bolag. Upplysningar mot enskilda intressentgrupper som anställda och lokalsamhällen har därtill inte undersökts i samma utsträckning. I takt med att ny hållbarhetsreglering från EU träder i kraft år 2024 blir det därför aktuellt att kartlägga det rådande svenska rapporteringslandskapet bland onoterade bolag och vad som driver deras intressentupplysningar och rapporteringsval. Syfte: Syftet med denna uppsats är tredelad. I det första steget kommer vi att deskriptivt kartlägga förändringen i onoterade svenska bolags intressentupplysningar mot anställda och lokalsamhällen. Sedan undersöks intressentgruppernas gemensamma inflytande i alla bolag samt de bolag som upprättar enligt GRI och vilka utvalda determinanter som driver detta. I sista steget kommer vi att undersöka utvalda determinanters påverkan på bolagens tendens att upprätta enligt GRI. Metod: Vår studie är baserat på en kvantitativ metod som består av två delar. Den första delen består av en deskriptiv textanalys av bolagens årsredovisningar eller hållbarhetsrapporter för att kartlägga mängden intressentupplysningar. Den andra delen består av tre regressioner som visar hur lönsamhet, branschtillhörighet och utvalda kontrollvariabler påverkar mängden intressentupplysningar och upprättande enligt GRI. Resultat & slutsats: Den deskriptiva analysen visade en positiv utveckling i mängden intressentupplysningar mot anställda och lokalsamhällen, samt såg att det utgjorde en generell ökning av medelandelen ord i de undersökta bolagsrapporterna. Lönsamhet visade sig ha ett signifikant positivt samband med mängden intressentupplysningar men inte med upprättande enligt GRI. Branschtillhörighet visade dock signifikanta positiva samband med både intressentupplysningar och upprättande enligt GRI. Företagsstorlek hade ett signifikant positivt samband som dock avvek bland intressentupplysningar i GRI-upprättande bolag, där sambandet istället var negativt. Förslag till vidare forskning: Denna uppsats är till vår kännedom den första av sitt slag som undersöker intressentgruppers inflytande i onoterade svenska bolag. Detta kan bidra till att underlätta implementeringen av EU-direktivet CSRD i onoterade bolag på såväl svensk som EU-nivå. Det öppnar upp för framtida forskningsområden, där det hade varit intressant att undersöka CSRD:s påverkan på hållbarhetsrapportering i Sverige och EU vid dess ikraftträdande. Fler intressentgrupper kan också undersökas och på så vis jämföra olika intressentgruppers grad av inflytande. I denna studie har vi inte kunnat dra en distinktion mellan makt, legitimitet och angelägenhet, vilket också är ett område för framtida forskning. Avslutningsvis har vi gett stöd för drivkrafter bakom onoterade svenska bolags antagande av GRI. Med dess positiva bidrag till FN:s globala mål öppnar det upp för mer forskning kring GRI:s roll i en uppdaterad reglerad kontext med CSRD.
Determinanter och konsekvenser av lagstadgad hållbarhetsrapportering. En kvantitativ studie om svenska onoterade företags utveckling av hållbarhetsupplysningar mellan år 2017-2020
(2022-09-08) Vik, Karl-Emil; Andersson, Nils; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund & problematisering: Hållbarhetsrapportering är ett debatterat område med rådande bristande reglering vilket har lett till flertalet olika rapporteringsstandarder för stora onoterade svenska företag. Avsaknaden av en gemensam standard har lett till att jämförelse av hållbarhetsrapporter är ytterst svårt vilket kommer att regleras under kommande år. Det är därav intressant att undersöka hur det rådande rapporteringslandskapet ser ut och vad som påverkar företag att utlämna mer eller mindre information. Syfte : Syftet med denna uppsats är uppdelat i två områden. Det ena är att ge en deskriptiv bild av hur kvaliteten i stora svenska icke-noterade bolags hållbarhetsupplysningar har utvecklats under perioden 2017 till 2020. Det andra syftet är att studera vilka valda variabler utifrån ett agentperspektiv och intressentperspektiv som har signifikant inflytande över hållbarhetsupplysningars kvalitet. Metod : Vi genomför en kvantitativ metod som består av två delar. Den första delen är en deskriptiv textanalys av företags hållbarhetsrapporter och årsredovisningar för att studera hur stor mängd hållbarhetsinformation som återfinns. Den andra delen är en regressionsanalys där vi studerar hur styrelsestorlek, branschtillhörighet och utvalda kontrollvariabler påverkar mängden information. Resultat & slutsats: Resultatet från den deskriptiva analysen visade att det har skett en svag men positiv utveckling i mängden hållbarhetsinformation i samtliga förutom en av branscherna. Styrelsestorlek och branschtillhörighet visade även ett svagt men signifikant positivt samband på mängden hållbarhetsinformation. Det konstaterades därutöver att den bristande regleringen är påtaglig då rapportering skedde på flertalet olika sätt vilket gjorde att studien krävde ett brett omfång för att möjliggöras. Förslag till vidare forskning: Framtida forskning kan på nytt undersöka de rådande rapporteringslandskapet med likartat tillvägagångsätt som denna rapport. Att genomföra textanalys har sina brister men ger ändå intressant material för att studera detta relativt nya forskningsområde. Variablerna kan även undersökas återigen för att bidra med mer underlag till den rådande forskningen. Framförallt kan framtida studier studera effekten av kommande direktiv och striktare reglering då detta ser ut att träda i kraft under de kommande två åren. Att då genomföra en likartad studie och jämföra med denna kan då ge en indikation om regleringen gett effekt.