Browsing by Author "Viktorsson, Fredrika"

Now showing 1 - 2 of 2

Cash Management - En fallstudie av fem små snabbväxande IT-företag
(2003) Murby, Arne; Viktorsson, Fredrika; Göteborg University/Department of Business Administration
Sammanfattning Många små företag lever på marginalen, men forskning om cash management-hanteringen i dessa företag är sparsam. Utgångspunkten för det här arbetet blev att små företag likaväl som större bör ha ett behov av en väl fungerande cash management. Populärt definieras cash management som ”att ta betalt så fort som möjligt, behålla pengarna så länge som möjligt och förvalta dem så effektivt som möjligt under tiden”. Såväl underskott som överskott av likvida medel kan medföra cash management-mässiga problem. Cash management handlar dels om att finna den för företaget optimala likviditetbufferten, men även om olika tekniker för att hantera in- och utbetalningar och för att placera likvida överskott och finansiera likvida underskott på bästa sätt. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad cash management innebär och att i vår undersökning studera i vilken utsträckning och hur cash management används bland några små snabbväxande datakommunikationsföretag i Göteborgsregionen. När vi valde ut de fem företagen som skulle ingå i vår studie, använde vi oss av ett slumpmässigt urval. Att vi valde små företag inom just datakommunikations-branschen berodde på att vi antog att denna bransch rymmer stora kontraster och därmed kunde anses som särskilt intressant att undersöka. I vår undersökning kunde detta antagande bekräftas. Det visade sig att det gick att dela upp de intervjuade företagen i två huvudgrupper utifrån vilka cash managementmässiga problem dessa hade. Den första gruppen bestod av två väletablerade företag som hade hanteringsmässiga problem med att förvalta sina likvida överskott på ett klokt sätt. Den andra gruppen bestod av tre relativt nystartade företag som hade problem med att täcka sina likvida underskott. Vi kunde även i denna undersökning slå fast att gemensamt för dessa båda grupper var att grundläggande brister i tillämpningen av cash management fanns trots att den samlade kunskapen om vad begreppet innebar var god.
Ersättningar till VD och ledande befattningshavare - en studie om motivation
(2004) Viktorsson, Fredrika; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem: I skrivande stund är ersättningar till ledande befattningshavare en het fråga. Det har förts en debatt i frågan både i media och i den akademiska världen. Detta är de frågeställningar som behandlas i uppsatsen. Vilka teorier ligger till grund för belöningssystem för ledande befattningshavare? Vad finns det för fördelar och nackdelar med de olika formerna av belöningssystem/modeller? samt; Hur skall storföretagen gå tillväga för att slippa onödigt stora utbetalningar av löner? Syfte: Syftet med uppsatsen är således att identifiera och beskriva de viktigaste drivkrafterna bakom belöningssystem för ledande befattningshavare inom det svenska näringslivet. Utifrån vad som framkommit i den empiriska undersökningen lämnas förslag på hur ett företag kan agera för att inte betala ut ersättningar som inte uppfyller sitt syfte att åstadkomma ett mervärde för företaget. Metod och avgränsningar: Syftet kommer att uppnås genom att studera olika teoretiska modeller inom området för att sedan jämföra dessa med hur olika intressenter som påverkar ersättningsdebatten för ledande befattningshavare upplever att situationen ser ut idag och vad man kan göra för att det ska bli bättre. Litteratur på området har studerats och personliga intervjuer genomförts med en expert samt fyra tongivande intressenter insatta i belöningssystem. Uppsatsen fokuserar på förhållanden rådande i det svenska näringslivet. Resultat och slutsatser: Behov och vad som påverkar en individs motivation får anses vara flitigt undersökta i forskningen. Vanligast att man refererar till inom de ekonomisk-psykologiska modellerna är Maslows och Herzbergs behovsteorier. Bakom belöningssystem finns även ett antal olika motivationsmodeller. Marknadslöner är den löneform som dominerar lönesättningen i nuläget i Sverige, det vill säga en (hög) fast lön. Detta har den klara fördelen att den är okomplicerad att använda. Löneformen är dock varken särskilt fördelaktig ur ett verksamhetsstyrningsperspektiv eller ur ett ekonomisk-psykologiskt perspektiv. Många incitamentslöneprogram har dock mycket lågt ställda krav på påverkbarhet. Man belönar ofta dem vilkas insatser har ett synnerligen indirekt förhållande till resultatet, vilket innebär ett stort problem ur rättvisesynpunkt och också ett resursslöseri för företagen. Enligt undersökningen har svenska ledande befattningshavare egentligen ganska blygsamma löner ur internationell synvinkel men lönenivåerna har ökat markant de senaste åren. Att lagstiftaren skall gå in i det privata näringslivet och bestämma nivån på företagsledares löner är varken rimligt eller önskvärt. Detta måste få vara en fråga för bolagens ägare. Argumentet att andra VD och ledande befattningshavare tjänar mer är dock knappast övertygande, vare sig det gäller jämförelse inom ett företag, med andra konkurrenter eller förhållanden utomlands. En löneökning måste berättigas av något verkligt, till exempel produktivitetsförbättring, inte endast företagsledares krav på status och prestige. Det är ingen tvekan om att vara VD eller ledande befattningshavare i ett börsföretag är en prestigefylld uppgift. Detta är naturligtvis de ledande befattningshavarna medvetna om. Det innebär status att inneha befattningen. Här kan företagen göra mycket genom att bygga på sina varumärken, att använda sig av de ledande befattningshavarnas behov av prestige på ett sätt som inte blir riskfyllt ur finansiell synpunkt för företaget. Ledande befattningshavare väljer inte strikt företag efter lön utan mycket betydelsefullt i sammanhanget är även en trivsam företagskultur.