Browsing by Author "Wadlert, Daniel"

Now showing 1 - 3 of 3

BARNS OCH UNGA VUXNAS SPRÅKUTVECKLING PÅ DIGITALA SPELPLATTFORMAR En strukturerad forskningsöversikt om barn och unga vuxnas språkutveckling på digitala spelplattformar vidare kopplat till kognitiva funktioner
(2025-10-01) Wadlert, Daniel; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syfte: Syftet med denna studie är att, genom en strukturerad forskningsöversikt, sammanställa aktuell forskning om hur barn och unga vuxna språkutvecklas på digitala spelplattformar, samt undersöka om denna utveckling kan relatera till vidare aspekter av kognitiva funktioner. Teori: Sociokulturellt perspektiv på lärande Metod: Strukturerad litteraturöversikt Resultat: G
”Göra saker som är meningsfulla” En kvantitativ studie om känsla av sammanhang och niondeklassares svenskundervisning
(2013-10-02) Wadlert, Daniel; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Larmrapporterna om tillståndet i den svenska skolan avlöser varandra. Skolresultaten fortsätter att sjunka menar Skolverket och den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar flaggar Socialstyrelsen, FHI och BRIS om. Ahrén beskriver i en sammanställande rapport på uppdrag av Statens offentliga utredningar (SOU 2010:80) att förskolans och skolans psykosociala miljö påverkar såväl kunskapsutvecklingen som den psykiska hälsan hos barn och unga (2010). I och med mina fördjupningskunskaper inom idrott- och hälsopedagogik, en socialpsykologiska syn på eleven och ett sociokulturellt perspektiv på lärande, så föll sig mitt övergripande syfte till denna uppsats naturligt till att försöka se in i elevens värld. Lägger jag där till de tvärvetenskapliga kunskaper som min utbildning till lärare i svenska som andraspråk givit mig, så inser jag också språkets essens i elevens världsbildning. Antonovsky lyckades på 1960-talet genom sin teori om känsla av sammanhang (KASAM), ta fram en metod för att se in i människans värld och hennes förmåga att hantera livet i stort. Genom att vända på den medicinska forskarsamhällets vanliga patogena utgångspunkt, kunde Antonovsky med en sociologisk salutogen utgångspunkt presentera en nu mer vedertagen teori inom detta komplexa beteendevetenskapliga forskningsområde (2005). Ifrån Antonovskys axlar prövar jag klättra vidare för att försöka nå längre in i elevens värld i skolan. Mitt syfte blir följaktligen att studera ifall det med hjälp av KASAMteorin går att kartlägga elevers studiesituation kring sina studier i svenska språket. Genom en kvantitativ studie som bygger på Antonovskys genomarbetade metodik gällande frågeformulär, har jag undersökt tre olika elevgrupper av totalt 82 niondeklassare på två skolor. Jag anser mig lyckats med att få fram intressant och mätbar data, vilket är glädjande. Mindre glädjande är dock de enligt mig allmänt låga totala KASAM-resultaten jag fick fram. Att eleverna i synnerhet uppvisade så svag känsla av meningsfullhet kring sin svenskundervisning, upplever jag som oroande inte minst eftersom Antonovsky menar att meningsfullhetskomponenten är viktigast inom KASM-teorin. Men glädjande igen blir den framtidstro som skapas inom mig när jag faktiskt tycks funnit ett sätt att se in i elevens värld, vilket kan ligga till grund för ett mer självreflekterade pedagogiskt arbete.
Omklädningsrummet – skolans ”black box” – Hur den fysiska utformningen av hygienutrymmen påverkar elevernas studiero - En kartläggning av hygienutrymmen som brukas av högstadieelever i Göteborgs ...
(2014) Östling, Martin; Wadlert, Daniel; Olsson, Niklas; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Syftet med denna rapport är att kartlägga hur den fysiska och psykosociala arbetsmiljön förhåller sig i dusch- och omklädningsrum som brukas av högstadieelever inom ramen för ämnet Idrott och hälsa i den kommunala grundskolan i Göteborgs stad. Ett delsyfte vi har är att skapa en bild av hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs av niondeklassare runt skolämnet Idrott och hälsa inom samma kartläggningsområde. Vi ställer oss följande forskningsfrågor: I vilken utsträckning uppfylls arbetsmiljöverkets riktlinjer på den fysiska utformningen av hygienutrymmen bland kommunala högstadieskolor i Göteborgs stad? Vilken psykosocial arbetsmiljö upplever niondeklassare runt ämnet Idrott och hälsa? Metoden för kartläggningen är observationer/inspektioner utefter Arbetsmiljöverkets riktlinjer rörande fysiska utformningen i hygienutrymmen på kommunala grundskolor i Göteborgs stad. Vi inspekterade trettio skolor och därmed har vi kartlagt omklädnings- och duschrum som brukas av cirka 14 000 elever, av totalt drygt 18 000 elever. För att undersöka den psykosociala arbetsmiljön runt ämnet Idrott och hälsa har vi genomfört en enkätstudie som omfattar 144 niondeklassare som representerar tre stadsdelar och fem olika skolor. Den del av studien som undersöker respondenternas psykosociala arbetsmiljö bygger i stor utsträckning på Antonovskys KASAM-teoris underkomponent känsla av hanterbarhet, vilken mäter individens upplevda förmåga att hantera de fysiska och psykosociala krav som sammanhanget medför. Resultatet ifrån kartläggningen visar att endast två av trettio inspekterade skolor lever upp till Arbetsmiljöverkets riktlinjer rörande den fysiska utformningen av hygienutrymmen. Dessutom visar vår studie att 17 % av respondenterna upplever en svag känsla av hanterbarhet runt skolämnet Idrott och hälsa. Den samlade bilden som vår kartläggning ger av den fysiska arbetsmiljön i hygienutrymmen och den psykosociala arbetsmiljön runt skolämnet Idrott och Hälsa, gör att vi ger, i sammanhanget enkla, förbättringsförslag av den fysiska arbetsmiljön som väsentligt kan förbättra elevernas psykosociala arbetsmiljö. Bara när eleven upplever en trygg fysisk och psykosocial arbetsmiljö skapas förutsättningen för goda studieresultat, speciellt i dagens sociokulturella skola.