Browsing by Author "Wallin, Emma"

Now showing 1 - 3 of 3

Att attrahera rätt person - En kvalitativ studie om employer branding i rekryteringsprocessen
(2015-11-17) Johansson, Johanna; Wallin, Emma; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Dagens konkurrensutsatta arbetsmarknad ställer andra krav än tidigare där företag vill rekrytera rätt person för organisationen, inte bara rätt kompetens för tjänsten. Detta skapar nya utmaningar för arbetsgivare i att urskilja sig från mängden och attrahera de bästa talangerna. Employer branding blir här ett viktigt verktyg för att positionera sig på arbetsmarknaden och bygga ett unikt arbetsgivarvarumärke. Syftet med denna studie var att, utifrån en hermeneutisk utgångspunkt, undersöka hur företag kan arbeta med employer branding samt utforska hur employer brandingarbetet inverkar på rekryteringsprocessen. Genom semistrukturerade intervjuer med respondenter från sju olika företag framkom att samtliga organisationer arbetade med employer branding för att attrahera kvalificerad arbetskraft, om än i olika utsträckning. Aktiviteterna innefattade bland annat arbetsmarknadsdagar, event, annonsering samt marknadsföring via sociala medier. Ett samarbete mellan marknadsavdelning och HR sågs som önskvärt vid sådana aktiviteter då dessa funktioner upplevdes komplettera varandra. Resultatet visade även att företagens rykte och generella varumärke hade inverkan på deras employer brandingsatsningar där ett gott rykte och hög kännedom om företaget gav draghjälp i rekryteringsarbetet. Dock uttrycktes viss problematik kring att vara en välkänd organisation då det kan medföra passivitet i employer brandingarbetet samt svårigheter i att urskilja vilka kandidater som är intresserade av den specifika tjänsten snarare än företaget och dess goda rykte. Vidare undersöktes employer branding i relation till företagens rekryteringsprocesser. Employer brandingarbetet beskrevs genomsyra samtliga rekryteringsmoment och flera av respondenterna upplevde att det resulterat i en mer enhetlig och välstrukturerad process. Det sågs även bidra till ökad kännedom om företaget samt högre kvantitet och kvalitet på ansökningar. Samtliga företag poängterade vikten av att vara ärlig och konsekvent i sin kommunikation med kandidater då det sågs som essentiellt att ge en realistisk bild av anställningsupplevelsen. Detta för att säkerställa att de förväntningar som ges i rekryteringsprocessen uppfylls, vilket motverkar kränkning av det psykologiska kontrakt som skapas mellan arbetsgivare och kandidat. Sammanfattningsvis uttryckte samtliga respondenter att employer brandingarbetet hjälper dem att hitta kvalificerad arbetskraft och bygga ett konkurrenskraftigt employer brand.
Resonemang kring motivation, gruppträning och hälsosam kost. Intervjuer med deltagare vid ett Hälsotek i Göteborg
(2024-09-09) Forsén, Matilde; Wallin, Emma; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Levnadsvanor har en stor påverkan på risken att utveckla icke-smittsamma sjukdomar, där kostvanor och fysisk aktivitet är två betydande faktorer. I Göteborg arbetar bl.a. Hälsoteket i Väster för att förbättra levnadsvanor och välbefinnande hos befolkningen och samtidigt minska risken för livsstilsrelaterade sjukdomar. För att öka deltagandet i hälsofrämjande aktiviteter är det viktigt att förstå vad som motiverar individen. I samarbete med Hälsoteket i Väster rekryterades därför 14 personer genom verksamhetens gruppträningspass. Datainsamlingen skedde i form av tre fokusgruppsintervjuer och en enskild intervju där deltagarna blev introducerade till två diskussionsteman; deltagande i Hälsotekets gruppträningspass och kostens koppling till hälsa. Deltagarnas tankar och åsikter kring båda diskussionsteman analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och gav upphov till två övergripande resultat. Faktorer som ansågs motiverande och underlättande för deltagande i fysisk aktivitet kunde sammanfattas som att Aktiviteten behöver främja självbestämmande, ge sammanhang och gynna hälsan och deltagarnas resonemang kring kostens koppling till hälsa kunde sammanfattas som att Kosten är viktig, men svår. Resultatet visade även tydliga kopplingar till Självbestämmandeteorin (SDT) där deltagarnas resonemang visade att de tre psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet spelar en viktig roll för motivationen att delta. Resultatet har diskuterats i relation till kostens betydelse i hälsofrämjande arbete och hur kosten kan få en större plats i Hälsotekets verksamhet, med grund i de faktorer som visade sig fungera väl i utformning av gruppträningspass.
Sex- och samlevnadsundervisning på gymnasiet - En interventionsstudie
(2014-09-26) Strandell Lindholm, Elin; Wallin, Emma; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Forskning visar att ungdomar idag inte är nöjda med den sex- och samlevnadsundervisning de får i skolan. Många ungdomar uppfyller inte de kunskapskrav som finns i årskurs nio rörande sex och samlevnad. Det finns studier som tyder på att den obligatoriska sex- och samlevnadsundervisningen lär ut felaktig kunskap. Därför hade det varit intressant att undersöka ifall det skulle vara ett bra komplement till den ordinarie sex- och samlevnadsundervisningen att barnmorskestudenter, och i förlängningen barnmorskor, kommer ut till gymnasieskolor för att hålla i föreläsningar om sex och samlevnad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva en eventuell förändring av gymnasieungdomars kunskapsnivå gällande sex och samlevnad efter genomförd undervisning. Studiens syfte är även att utvärdera om det är bra att barnmorskestudenter, och i förlängningen barnmorskor, kommer ut och undervisar i sex och samlevnad som ett komplement till den ordinarie sex- och samlevnadsundervisningen. Metod: En interventionsstudie genomfördes genom att semistrukturerade enkäter delades ut före och efter att föreläsningar i sex och samlevnad hölls för tre olika gymnasieklasser i årskurs 2. Enkätsvaren redovisas deskriptivt innan jämförande analys före och efter interventionen. Resultat: Antalet rätt på kunskapsfrågorna ökade signifikant efter föreläsningen. Resultatet visade att ungdomarna var positiva till att barnmorskestudenter kom och höll i en föreläsning i sex och samlevnad. Konklusion: Författarna har med denna studie kunnat påvisa en signifikant ökning av kunskap gällande sex och samlevnad hos de ungdomar som deltog på den föreläsning författarna höll i. Dock var urvalet så pass litet att resultatet inte kan appliceras på några andra skolor eller ungdomar än de som inkluderats i studien.