Browsing by Author "Weldeborn, Paula"

Now showing 1 - 2 of 2

”Plötsligt händer det!” Arbetstillfredsställelse hos lärare som arbetar med elever med autism och utvecklingsstörning.
(2009-04-09T09:21:44Z) Weldeborn, Paula; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Vad upplever lärare som arbetar med elever med autism och utvecklingsstörning, ger dem arbetstillfredsställelse? Teori: Furnham (2005), Kaufmann och Kaufmann (2005) beskriver arbetstillfredsställelse som ett komplext begrepp. Åteg, Hedlund och Pontén (2004) menar att man måste använda sig av fler modeller när man försöker förstå fenomenet. Fler av modellerna som använts i undersökningen har gemensamt att man anser stöd och bekräftelse från kollegor som viktiga faktorer för upplevelsen av arbetstillfredsställelse. Ytterligare en faktor är möjlighet att utvecklas inom yrket. Lendahls och Runesson (1996) har i ett arbete undersökt om det finns gemensamma moment i undervisningen som gör att lärare lär sig av den och utvecklas i sitt arbete. De kom fram till att lärare som trivs med undervisning reflekterar över hur undervisningen ser ut. Lärarna lyfter sig från det uppenbara, ifrågasätter förgivettaganden och de försöker förstå hur eleven tänker och lär sig. Metod: Undersökningen är kvalitativ och genomfördes med hjälp av intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av tre lärare. Resultat: Det var först och främst undervisningen som gav lärarna arbetstillfredsställelse. Stöd och bekräftelse från ledning, kollegor och föräldrar var även viktiga faktorer. För att utveckla undervisningen diskuterade lärarna både med kollegor och rektor. De reflekterade över vad som hänt i klassrummet, hur de kunde förstå det, hur de trodde att eleverna uppfattade situationen och hur lärarna skulle kunna förändra undervisningen för att ge eleverna möjligheter att nå nya mål. Denna kreativa och utforskande process, som alltså skedde ihop med övrig personal, gav lärarna arbetstillfredsställelse. Resultatet överensstämmer med Lendahls och Runesson (1996) forskning om hur lärare kan lära sig av sin egen undervisning.
Specialpedagogik i förskollärarutbildningen. En komparativ studie av styrdokument
(2010-09-30) Weldeborn, Paula; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Det övergipande målet med arbetet var att skapa kunskap om förskollärares specialpedagogiska kompetens. Studiens syfte var att granska det specialpedagogiska uppdraget i förskollärarutbildningens styrdokument genom en komparativ undersökning som jämförde dagens uppdrag med det för 20 år sedan. Syftet preciserades med följande frågeställningar: 1. Hur formuleras det specialpedagogiska uppdraget i styrdokumenten? 2. Hur beskrivs barn i styrdokumenten? 3. Hur ska den blivande förskolläraren tillgodose barns behov enligt styrdokumenten? 4. Utgår styrdokumenten från ett relationellt eller kategoriskt specialpedagogiskt perspektiv i sina formuleringar? Teori och metod: Undersökningen har utgått från specialpedagogisk forskning med inriktning mot förskola. Bland annat behandlades begreppet normalitet och avvikelse samt de specialpedagogiska perspektiven relationellt och kategoriskt perspektiv. Historik och forskning om förskollärarutbildningen bildade bakgrund till att förstå sammanhanget runt de styrdokument som analyserades. Diskursanalys användes både som teori och metod vid analysen av dokumenten. Bland annat användes Faircloughs begrepp modalitet och transitivitet som redskap vid textanalysen. Dokumenten som analyserades var: Utbildningsplan för förskollärarlinjen (UHÄ, 1980) och Examensordning för lärare (SFS 2007:129) samt förberedande Proposition 1976/77:76 och Proposition 1999/2000:135. Resultat: Det specialpedagogiska uppdraget i förskollärarutbildningen har gått från ett blandat relationellt och kategorsikt perspektiv, till ett rent relationellt perspektiv under perioden som undersöktes. I det tidigare dokumentet framstod två kategorier av barn: barn med skiftande behov och barn med behov av särskilt stöd. I det senare styrdokumentet uttrycktes en kategori: alla barn. Uppdraget var dock detsamma - att tillgodose barns behov. Hur behoven skulle tillgodoses skiljde sig åt. Tidigare dominerade utvecklingspsykologi i utbildningen men även kunskap om funktionsnedsättningar ansågs viktigt. I dagens uppdrag handlade det om barns individuella sätt att lära. Ytterligare redskap de blivande förskollärarna fick med sig var: vetenskaplighet och ett demokratiskt uppdrag. De här två områdena fanns med i båda styrdokumenten men innebörden skiljde sig åt något.