Browsing by Author "Wernersson, Inga"

Now showing 1 - 5 of 5

Differentieringens janusansikte - En antologi
(Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis, 2013) Wernersson, Inga; Gerrbo, Ingemar; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Genus i förskola och skola : förändringar i policy, perspektiv och praktik
(Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis, 2009) Wernersson (red), Inga; Wernersson, Inga; Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik
I denna antologi presenteras några resultat från de undersökningar som genomförts inom projektet Förändrade köns-/genusordningar i skola och utbildning: Policy, perspektiv och praktik. Projektet har pågått under åren 2003 till 2006, finansierats av Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté och genomförts i samarbete mellan forskare vid flera universi-tet/högskolor. Från Malmö högskola kommer professor Ingegerd Tallberg Broman och FD Angerd Eilard, från Umeå universitet professor Gaby Weiner (nu emerita i Edinburgh) och doktorand Charlotta Edström, från Göteborgs universitet docent Eva Gannerud, FD Maria Hjalmarsson, professor Inga Wernersson, professor Elisabet Öhrn (tidigare vid Högskolan i Borås) och från Högskolan i Borås FD Ann-Sofie Holm. I föreliggande antologi har vi samlat några resultat från projektet med olika infallsvinklar för att få en bild av komplexiteten i hur förändrade samhällsförhållanden påverkat genusordning och konsekvenser av könstillhörighet i förskola och skola. Genom analyser av situationen i skolan och av olika typer av skoltexter (läromedel och styrdokument) beskrivs nuläget och förändringar av genusordning och jämställdhet i skolan. Resultaten visar att en genusordning där det manliga ges högre värde består, men att en hel del också har förändrats under de senaste decennierna. De föreställningar och värderingar om kön och genus som kommer till uttryck bland elever och lärare och i läromedel är motsägelsefulla. En lärarkommentar kan sammanfatta huvudtendensen: Jag är emot tendensen att ett kön skulle vara bättre/sämre. Heller talar jag utifrån olika-perspektivet. Olika: men ändå så lika…
Genusperspektiv på pedagogik
(Högskoleverket, 2006) Wernersson, Inga; Nationella sekretariatet för genusforskning
Genusperspektiv på pedagogik är skriven av Inga Wernersson (professor, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik). Detta är den tolfte titeln i den serie om genusperspektiv som ges ut av Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning. Syftet med serien är att ge en orientering om genusperspektiv inom olika discipliner. Krav på genusperspektiv inom utbildning och forskning möter ofta motfrågan: vad är genus och vad är genusperspektiv? Det finns inte något entydigt och givet svar, eftersom genusforskare inom olika ämnen har olika syn på hur begreppen bäst definieras och används. Kön har under långa perioder delvis varit osynligt i pedagogiken. Ända in på 70-talet användes läromedel där eleven per definition var en pojke. Samtidigt har kön eller genus alltid varit närvarande inom ämnet, som i argument för lika, eller olika, undervisning för pojkar och flickor. Författaren ger en introduktion till områden inom den pedagogiska forskningen där genusperspektiv används.
Kränkningar i skolan : förekomst, former och sammanhang
(2003) Osbeck, Christina; Holm, Ann-Sofie; Wernersson, Inga
Vad kan egentligen betraktas som kränkande behandling i skolan? Hur stor andel av eleverna blir kränkta och vilka former är mest frekventa? Denna nationella studie av kränkande behandling som utförts på uppdrag av Skolverket syftar huvudsakligen till att kartlägga förekomsten av kränkningar i grund- och gymnasieskolan. Särskilt uppmärksammas etniskt och sexuellt relaterade kränkningar liksom upprepade kränkningar. Ut- satthet för kränkning studeras särskilt i relation till kön, socioekonomisk status samt svensk/ut- ländsk bakgrund. Undersökningen baserar sig framförallt på en enkätundersökning som besvarats av 3386 elever från skolår 5, 8 och gymnasiets år 2.Vid sidan av denna undersökning finns fyra mindre komplette- rande studier. Intervjuundersökningen i år åtta sätter elevernas egen förståelse av kränkningar i fokus vilket även intervjuerna med elever i grundskolans år två gör. År-2-eleverna har också besva- rat ett enkelt frågeformulär. Berörda rektorer samt de lärare som ansvarat för bjudningen av enkäten har också besvarat ett antal frågor. Resultaten visar bl.a. att sexuellt relaterade kränkningar och upprepade, generella, kränk- ningar är vanligast. Ca. en fjärdedel av eleverna har blivit utsatta det senaste året. Grundskoleelever och flickor är överrepresenterade. Etniskt relaterade kränkningar är något ovanligare men eleverna med utländsk bakgrund är oftare drabbade.Andra viktiga resultat som redovisas och diskuteras i studien är: att det inte tycks finnas några platser på skolor som är fria från kränkningar, att de signaler skolan sänder, t ex genom sitt undervisningsinnehåll, kan betraktas som en indirekt form av kränkning, att elever förefaller trivas bättre på skolor som aktivt arbetat för att motverka kränk- ningar samt att de "kompetenser" som behövs och används för att kränka – t.ex. inlevelseförmåga, verbala och fysiska resurser – är de samma som behövs för att försvara och hjälpa.
Mat är mer än mat. Samhällsvetenskapliga perspektiv på mat och måltider
(2015) Bergström, Kerstin; Jonsson, Inger M; Prell, Hillevi; Wernersson, Inga; Åberg, Helena; Göteborgs universitet, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap/University of Gothenburg, Department of food and nutrition, and sport science