Browsing by Author "Wernersson, Malin"

Now showing 1 - 2 of 2

After work kultur i en storstad
(2011-02-28) Ingemarsson, Camilla; Wernersson, Malin; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Fenomenet after work uppkom i början av 1990-talet men det har först på senare år blivit ett vanligt förekommande fenomen (Porsfelt 2004). Med after work menas att man går direkt ut på krogen efter jobbet (Sigfridsson 1999). After work har blivit en sorts ritual där man lämnar arbetsrollen för att ingå i en fritidsroll (Porsfelt 2007). Heldmark (2005) påvisar att svenskarnas dryckesvanor har förändras. ”Helgsupandet” har till viss del övergått till nöjes- och njutningsdrickande och där har storstäder ett annorlunda dryckesmönster än småstäder (Sigfridsson 2005). Det innebär att man i storstäder konsumerar mer alkohol och även oftare, dessutom kan alkoholkonsumtionen i en större stad ske mitt i veckorna. En av anledningarna till att man börjar dricka alkohol är att man blir en del av gemenskapen där alkoholen skapar tillhörighet (Sigfridsson 2005). De viktigaste anledningarna till att man som gäst väljer att återkomma till en krog är sociala faktorer och atmosfäriska faktorer (Mossberg 2003). Detta innefattar till exempel andra kunder samt musikutbud och belysning. Likaså kan man se de avgörande faktorerna vid val av restaurangbesök. Aspekter som sällskap, tidpunkt och restaurangens läge är av betydelse (Ibid). Syftet med studien var att undersöka varför människor går på after work samt vad som är anledningen till att de valt det ställe de besöker. Vi ville också veta med vem man går på after work med. I undersökningen har även skillnader mellan mäns och kvinnors dryckesval identifierats. De metoder vi använder oss av i huvudstudien är intervjuer på krogarna samt observationer, där vi själva går på after work. Resultatet visade på att gratismaten spelade en stor roll för kroggästerna. Vår uppfattning var att det var den viktigaste aspekten till att folk valde att gå på after work. De reducerade priserna i baren var ytterligare en faktor som kom fram. Vid våra observationstillfällen från after work, fann vi att det mest var arbetskollegor som träffades. Männens dryckesval dominerades av öl vid observationerna och de flesta kvinnorna drack vin.
Skolmåltidens kvalitetsaspekter - vad elever anser på en gymnasieskola i Göteborg
(2011-03-03) Larsson, Ellinor; Wernersson, Malin; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Nordlund och Jacobsons studie (1999b) kunde visa att de gymnasieelever som hoppar över skollunchen generellt sett känner sig sjukare och presterar sämre i skolan. Orsaken till att gymnasieelever valde bort skollunchen berodde ofta på att de var missnöjda med olika kvalitetsaspekter som rör skolmåltiden. Syftet med vår undersökning var att få fram vilka kvalitetsaspekter av skolmåltiden som eleverna på en gymnasieskola i Göteborg inte anser är tillfredsställande samt vilka av dessa aspekter som framhålls som viktiga av eleverna. Detta för att få fram vilka kvalitetsaspekter man skulle kunna fokusera på vid en eventuell förbättring av skolmåltiden på skolan. Undersökningen utfördes med hjälp av en enkät där frågorna utformats efter en tidigare studie där begreppet måltidskvalitet definierats. Det insamlade materialet analyserades deskriptivt. Vi analyserade också skillnader mellan vad de som åt ofta respektive sällan i skolmatsalen för att se om de tyckte olika om de olika kvalitetsaspekterna. Totalt 198 elever från 11 klasser fick under skoltid fylla i en enkät som bland annat innehöll uppfattningar kring baskvaliteter (smak, utseende, näring med mera) och mervärdeskvaliteter (service, miljö i skolmatsalen, variation, tillbehör, tidpunkten och möjlighet att kunna påverka). Bortfallsprocenten var 20 %. Studien visade att smaken och variationen på skolmaten är de aspekter som gymnasieeleverna är minst nöjda med. Samtidigt ansåg eleverna att dessa aspekter var viktiga. Det innebär att det är på dessa aspekter man bör lägga störst fokus för att gymnasieeleverna ska bli mer tillfredsställda med skolmåltiden.