Browsing by Author "Westerberg, Pernilla"

Now showing 1 - 14 of 14

Attityder til och erfarenheter avl Nätuniversitetets IT-stödda distansutbildningar hos studenter, lärare och prefekter 2003-2006 - slutrapport II från en 3-årig utvärdering
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2006) Westerberg, Pernilla; Mårald, Gunilla
Rapportens syfte är att beskriva attityder till och erfarenheter av IT-stödd distansutbildning bland studenter, lärare och prefekter och förändringar som skett mellan åren 2003 och 2006. De övergripande frågor som lyfts fram i rapporten är; Vilka attityder till och erfarenheter av IT-stödd distansutbildning har studenter, lärare och prefekter? Har det skett några förändringar mellan åren 2003 och 2006? Finns det någon koppling mellan attityder och erfarenheter? Vad kan förklara förekommande attityder och eventuella förändringar i attityderna? De tre intressentgrupperna, studenter, lärare och prefekter, är generellt positiva till IT stödd distansutbildning och allt arbete som görs för att främja utvecklingen av dessa, t.ex. Myndigheten för Sveriges nätuniversitets insatser. Vi kan också skönja en utveckling mot att fler är positiva till utvecklingen än för tre år sedan. Den ökade tillgängligheten och rekryteringen till högre utbildning är några förklaringar till de positiva attityderna. Lärare och prefekter upplever dessutom ett minskat kollegialt motstånd och en institutionsledning som är mer positiv än för tre år sedan. Trots detta kvarstår en del attityder om att studieformen har begränsningar och i förhållande till campusutbildning inte är lika bra. Attityderna handlar exempelvis om att alla ämnen inte går att ge som IT-stödd distansutbildning, studieformen är inte lämplig för nybörjare, kvaliteten och pedagogiken är sämre än campusutbildning. Det tycks dock finnas en tydlig koppling mellan ökade erfarenheter och positiva attityder. Vi kan notera en hel del negativa attityder främst bland studenter och prefekter som har mindre erfarenheter av ITstödda distansutbildningar. De tre intressentgruppernas erfarenheter av IT-stödd distansutbildning och informations- och kommunikationsteknik (IKT) har ökat över tre år. Många studenter har erfarenheter av mer än en IT-stödd distansutbildning 2006. Motiven till valet av studieform är i stort sett desamma, främst är de arbets- eller utbildningsrelaterade, men för en del är de också intressestyrda. Studieformen har oförändrat stor betydelse för studenternas möjligheter att kunna studera. Vi kan också se att fler studenter har använt webbportalen, där lärosätena inom Nätuniversitetet presenterar sitt utbud av IT stödda distansutbildningar.
Attityder till Nätuniversitetet - slutrapport 2
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2007) Westerberg, Pernilla; Mårald, Gunilla
Attityden till IT-stödd distansutbildning har blivit alltmer positiv under åren 2003 till 2006. En förklaring kan vara den stora satsning som har gjorts av högskolesektorn under treårsperioden. Lärare och prefekter upplever ett mindre kollegialt motstånd och att även högskoleledningarna är mer positiva
Avbrott på nätutbildningar - en studie av när och varför studenter hoppar av alternativt fullföljer IT-stödda distanskurser
(Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, 2006) Westerberg, Pernilla; Mårald, Gunilla
Studiens syfte är att öka kunskapen kring avbrott på IT-stödda distansutbildningar inom Nätuniversitetet. Följande frågor söker studien svar på; vilka studenter hoppar av respektive fullföljer sin utbildning, när i en utbildning sker avhopp, vilka är orsakerna till olika avbrott och vad kännetecknar utbildningar med hög genomströmning. Resultaten grundar sig på en registerstudie i Ladok läsåret 2003/2004 över fristående kurser på 30 lärosäten, en enkätstudie av 780 studenters svar vid tre lärosäten samt en fallstudie av två nätuniversitetsutbildningar med hög genomströmning.
Avbrott på nätutbildningar - en studie av när och varför studenter hoppar av alternativt fullföljer IT-stödda distanskurser
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2006) Westerberg, Pernilla; Mårald, Gunilla
Studiens syfte är att öka kunskapen kring avbrott på IT-stödda distansutbildningar inom Nätuniversitetet. Följande frågor söker studien svar på; vilka studenter hoppar av respektive fullföljer sin utbildning, när i en utbildning sker avhopp, vilka är orsakerna till olika avbrott och vad kännetecknar utbildningar med hög genomströmning. Resultaten grundar sig på en registerstudie i Ladok läsåret 2003/2004 över fristående kurser på 30 lärosäten, en enkätstudie av 780 studenters svar vid tre lärosäten samt en fallstudie av två nätuniversitetsutbildningar med hög genomströmning. Tre huvudsakliga begreppsindelningar används i studien; avbrott som är ett samlingsbegrepp för avhopp och fullföljande. Avhopp innebär att studierna har avbrutits och fullföljare är studenter som har för avsikt att fullfölja utbildningen. Förkortningen NML används för reguljär utbildning, DST för distansutbildning utom Nätuniversitetet och NÄT för nätuniversitetsutbildning. Registerstudien visar att avbrott är mest förekommande på NÄT-utildningar. Ämnesområdena humaniora/teologi, juridik/samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik hade störst andel avbrott och lägst andel godkända, medan ämnesområdena vård/omsorg, medicin/odontologi samt estetiska ämnen hade den minsta andelen avbrott och högsta andelen godkända. Enkätstudien visar att NÄT-studenter i högre grad gör avhopp jämfört med DST- och NML-studenter och likaså att en större andel fullföljare finns bland NML- och DSTstudenterna. Då avhoppare och fullföljare undersöks närmare visar det sig att särskilt NÄTstudenter som studerar annan kurs/utbildning parallellt hoppar av. NÄT-studenter med familj var också mer benägna att hoppa av sin NÄT-utbildning jämfört med motsvarande DST- och NML- studenter. Enkätstudien visar också att det var något fler kvinnor än män som fullföljer NÄT-utbildningar. Det är ungefär lika vanligt med tidiga som sena avbrott. Få avbrott registreras i Ladok varför många studenter står kvar som fortfarande registrerade . Enkätstudien finner att dessa studenter många gånger var tidiga avhoppare, särskilt gäller det NÄT-studenter. Detta pekar på att det finns brister i registreringen av avbrott. En närmare granskning av fullföljarna visade att få, inom samtliga utbildningsformer, höll på att slutföra sin utbildning. De flesta hade för avsikt att göra det under kommande år eller längre. Ladokstatistiken visar dock att en större andel NÄT-studenter blir godkända i ett senare skede. Orsaker till avhopp och skäl till fullföljande går att finna i både studenters privata situation och faktorer som lärare/institution förfogar över, som kursupplägg och kursinnehåll. Enkätstudien, som utgår från ett studentperspektiv, visar att dessa framförallt handlade om tid, förvärvsarbete, andra studier, motivation, kursupplägg och stöd från familj. Främst för NÄT-studenter har tidsbrist varit ett skäl till avhopp. Arbete vid sidan av studier angavs som en av de vanligaste orsakerna till avhopp för NÄT-studenter. Men samtidigt är det vanligare att förvärvsarbetande NÄT-studenter fullföljer sin utbildning jämfört med motsvarande NML- och DST-studenter. Parallella studier blir däremot främst ett problem för NÄT-studenter. Studiemotivation är något som bättre förklarar fullföljande än avhopp och den påverkar alla studenter i lika hög grad. Kursupplägg var en faktor som främst påverkade DST- och NML-studenter till att göra avhopp. Stöd från familj och vänner är betydelsefullt för fullföljarna, dock i mindre utsträckning för fullföljande NÄT-studenter. Fallstudien finner att alla faktorer som nämnts ovan är viktiga för att studenterna ska kunna fullfölja utbildningen. Men det handlar även om den nytta som studenter ser med sin utbildning. Stöd från familj, arbetsgivare och kolleger var också viktiga.
It-stödd distansutbildning inom naturvetenskap och teknik, ht 04 - ur studenternas perspektiv
(Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, 2006) Mårald, Gunilla; Westerberg, Pernilla
Centrum för utvärderingsforskning (UCER), vid Umeå universitet, har fått Myndigheten för Sveriges nätuniversitets uppdrag att utvärdera studentnyttan av nätuniversitetet och IT-stödda distansutbildningar. Uppdraget sträcker sig över tre år och olika aspekter av studentnyttan undersöks under de tre åren. Det är främst studenternas egna värderingar av studentnyttan som kommer att undersökas, men också lärares och arbetsgivares värderingar kommer att vägas in när övergripande slutsatser om studentnyttan dras i slutet av projektet. Under projektets första år var det utbildningar inom medicin och odontologi respektive vård och omsorg som stod i fokus. Under det andra året är det utbildningar inom naturvetenskap och teknik som fokuseras och under det tredje året är det utbildningar inom juridik och samhällsvetenskap som står i fokus. Syftet med föreliggande delstudie är att undersöka vad som kännetecknar den student som läser en av nätuniversitetets IT-stödda distansutbildningar inom naturvetenskap och teknik. Syftet är vidare att utvärdera nätstudenternas egna erfarenheter och bedömningar av värdet/nyttan med den IT-stödda distansutbildningen och olika typer av utbildningsstöd. Studien genomfördes som en elektronisk enkät till studenter på nätuniversitetsutbildningar inom naturvetenskap och teknik höstterminen 2004.
Lärarerfarenheter av IT-stödd distansutbildning
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2005) Söderström, Tor; Westerberg, Pernilla
Lärarerfarenheter av IT-stödd ditsansutbildning
(Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, 2005) Söderström, Tor; Westerberg, Pernilla
På uppdrag av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet har Centrum för utvärderingsforskning (UCER) vid Umeå universitet utvärderat lärarerfarenheter av IT-stödda distanskurser. UCER har även myndighetens uppdrag att utvärdera studentnyttan med Nätuniversitetet samt attityder till och erfarenheter av IT-stödda distanskurser bland olika intressenter, ett uppdrag som sträcker sig över tre år med slutdatum i maj 2006.
Nätuniversitetet och IT-stödd distansutbildning - Attityder och erfarenheter hos prefekter, kursansvariga och studenter
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2004) Westerberg, Pernilla; Mårald, Gunilla
Denna rapport är en del i arbetet med att utvärdera studentnyttan med Nätuniversitetet, på uppdrag av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Uppdraget utförs av UCER, Umeå Center for Evaluation Research vid Umeå universitet och huvudförfattare till rapporten är Pernilla Westerberg. Syftet med denna delstudie är att synliggöra olika intressenters attityder till och erfarenheter av IT-stödda distanskurser och Nätuniversitetet. Intressenterna är i det här fallet prefekter, kursansvariga för IT-stödda distanskurser och studenter som läser dessa kurser. En uppföljning av denna rapport är planerad år 2006.
Nätuniversitetets studentnytta - slutrapport 1
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2007) Mårald, Gunilla; Westerberg, Pernilla
Studentnyttan är en treårig utvärdering 2003-2006, som nu har kommit med slutrapporter. Ettan tar upp nyttan och värdet med Nätuniversitetet utifrån studentens och lärarens perspektiv. Studenterna för fram att IT-stödd distansutbildning har varit enda möjligheten till studier, att återkopplingen med lärare är mycket viktig. Lärarna har en positiv grundsyn, men en del pekar på faror som fusk, lägre kvalitet medan andra hävdar att kvaliteten är högre i distansutbildning.
Nätuniversitetets studentnytta - slutrapport I från en 3-årig utvärdering
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2006) Mårald, Gunilla; Westerberg, Pernilla
I rapporten sammanfattas och diskuteras ett 3-årigt utvärderingsuppdrag där syftet varit att utvärdera studentnyttan med den IT-stödda distansutbildning som genomförs inom ramen för Sveriges nätuniversitet. Utvärderingen har genomförts vid Centrum för utvärderingsforskning vid Umeå universitet (UCER) på uppdrag av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Syftet med föreliggande rapport är att beskriva och analysera hur studenter upplever värdet/nyttan av att delta i IT-stödd distansutbildning inom ramen för Sveriges nätuniversitet och hur de upplever värdet/nyttan av olika utbildningsstöd som de möter under utbildningen. Det föreligger i vissa avseenden stora skillnader mellan studenter inom den reguljära utbildningen, studenter inom traditionell distansutbildning respektive studenter i IT-stödd distansutbildning inom Nätuniversitetet. Men inte heller de studenter som läser inom Nätuniversitetet utgör en homogen grupp. Statistiken från höstterminen 2003 kan tolkas så att man via Nätuniversitetet inte bara når fler studenter utan också delvis andra studenter än den reguljära utbildningen på campus. Den stora grupp av studenter som kombinerarstudier inom Nätuniversitetet med reguljär utbildning liknar dock i många avseenden de reguljära studenterna. För de studenter där det var betydelsefullt att det var en utbildning som gick på distans med IT-stöd var det framförallt möjligheten att studera i sin egen takt, att de inte kunde studera på något annat sätt på grund av arbetet samt att studenterna bodde långt från närmaste studieort som var av betydelse. Det framkom attityder om att IT-stödd distansutbildning lämpar sig mindre väl för nybörjarstudenter. Kontakten med lärarna upplevs av många studenter som viktigare på IT-stödda distanskurser än på campuskurser. Centralt i kommunikationen mellan lärare och studenter upplevdes vara närvaro och återkoppling. Ett mått på hur flexibla utbildningarna är om det förekommer (obligatoriska) fysiska sammankomster eller ej. Både studenter och, framförallt, lärare upplever att det finns en risk för att fusk ska förekomma om examinerande inslag genomförs över nätet. Att förlägga examinationerna till campus riskerar dock att minska flexibiliteten och tillgängligheten. Det fanns en positiv grundsyn på IT-stödd distansutbildning; såväl till att rekrytera studenter med en IT-stödd programutbildning som gått på distans, i bagaget, som till att använda studieformen för fortbildning/vidareutbildning av den egna personalen, bland de intervjuade arbetsgivarna. Den formella behörigheten var det som framförallt tillmättes betydelse av de intervjuade arbetsgivarna. Hur studenten bedrivit sina studier (studieform) eller var studenten bedrivit sina studier (studieort) tillmättes däremot inte någon betydelse. De flesta lärare har en positiv grundinställning till studieformen och de möjligheter den innebär. Den mer flexibla studieformen upplevs vara av stort värde för studenterna, bland annat för studenter från nya grupper i samhället och för studenter som är bundna till sin hemort. Det framkom emellertid bland lärarna attityder om att alla utbildningar/ämnen inte kan ges på distans med IT-stöd. En del lärare menade att fysiska sammankomster är nödvändiga för att upprätthålla utbildningens kvalitet. Bland en del av de lärare som undervisar på IT-stödda distansutbildningar verkar det finnas föreställningar om att kvaliteten i vissa avseenden är lägre i den utbildning som ges på distans med IT-stöd. En del lärare menar emellertid att kvaliteten är högre i en utbildning som går på distans med IT-stöd.
Studenters upplevelser av distansutbildning inom Nätuniversitetet - en fördjupad studie med fokusgrupper på Internet
(Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, 2005) Almqvist, Lisa; Westerberg, Pernilla
Centrum för Utvärderingsforskning, UCER, vid Umeå universitet utvärderar på uppdrag av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet studentnyttan av Nätuniversitetet och IT-stödd distansutbildning. Uppdraget sträcker sig över tre år och studentnyttan kommer under dessa tre år att undersökas på olika sätt. Rapporter som har producerats kommer under dessa tre år att undersökas på olika sätt. Rapporter som har producerats kommer under dessa tre år att undersökas på olika sätt. Rapporter som har producerats inom utvärderingsprojektet finns publicerade på www.ucer.umu.se och www.netuniversity.se. I den här rapporten som bygger på sex fokusgrupper med studenter inom Nätuniversitetet, redovisas studenternas erfarenheter och bedömningar av att läsa en IT-stödd distansutbildning. Studien har genomförts under våren 2005 med studentgrupper vid sex lärosäten.
Studenters upplevelser av distansutbildning inom Nätuniversitetet - en fördjupad studie med fokusgrupper på Internet
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2005) Almqvist, Lisa; Westerberg, Pernilla
Utvecklingsmljöer för IT-stödd distansutbildning - en fördjupad studie om kollegialt motstånd mot IT-stödd disstansutbildning
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2004) Westerberg, Pernilla; Mårald, Gunilla
Rapporten är en delstudie i UCERs (Centrum för utvärderingsforskning, vid Umeå universitet) utvärdering av studentnyttan med Nätuniversitetet. Den tar avstamp i några av de resultat som framkommit i studien Nätuniversitetet och IT-stödda distanskurser attityder och erfarenheter hos prefekter, kursansvariga och studenter , som bland annat visar att det finns ett visst kollegialt motstånd mot IT-stödda distanskurser. Vi vill med denna studie därför undersöka detta på ett djupare plan.
Vilka var de? Nätuniversitetets studenter ht 2003
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2005) Mårald, Gunilla; Westerberg, Pernilla
Vid Centrum för utvärderingsforskning vid Umeå universitet bedrivs sedan år 2003 en utvärdering av Nätuniversitetets studentnytta. Uppdragsgivare är Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Föreliggande rapport är en delstudie inom projektet. Tidigare delstudier inom projektet har bland annat behandlat attityder till och erfarenheter av Nätuniversitetet och IT-stödd distansutbildning, Myndigheten för Sveriges nätuniversitets webbportal, IT-stödd distansutbildning inom medicin och vård ur studenternas perspektiv samt utvecklingsmiljöer för IT-stödd distansutbildning. Kommande delstudier inom projektet kommer bland annat att behandla genomströmning/avbrott inom Nätuniversitetets utbildningar, IT-stödd distansutbildning inom naturvetenskap och teknik ur studenternas perspektiv samt arbetsgivares syn på IT-stödd distansutbildning. Föreliggande rapport bygger på ett material vars syfte har varit att kunna beskriva det studentpopulation som återfinns inom Nätuniversitetets utbildningar samt att tjäna som underlag för en diskussion kring hur väl ambitionerna bakom etablerandet av Nätuniversitetet uppfylls, i termer av att nå ut till nya studerandegrupper .