Browsing by Author "Westergren, Albert"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • No Thumbnail Available
    Item
    Aptit
    (2006) Westergren, Albert
    Aptit och hunger initierar ätandet. Aptiten påverkas av våra sinnesintryck men även det som tillfredsställer våra psykologiska, sociala, och kulturella behov kan inverka positivt på aptiten. Hungern stimuleras bland annat av sammandragningar i magsäcken, blodsockernivån, frånvaron av näring i tunntarmen och mag- tarmkanalens hormoner. Hög fysisk aktivitet ökar förbränningen och stimulerar därmed hungern. Den behagliga upplevelsen av mättnad utlöses av att det finns näring i tunntarmen, vilket frigör hormoner som signalerar mättnad. Med stigande ålder försämras förmågorna att känna lukt och smak. Eftersom luktupplevelsen har stor betydelse för smaken påverkas hela den sensoriska upplevelsen av maten. Därför behövs större koncentrationer av smaker för att ge samma upplevelse som när man var yngre. Upplevelsen av smak och lukt påverkas också negativt av läkemedelsintag. Äldre upplever även törst i mindre omfattning än yngre och känner inte samma välbehag i att släcka törsten och har därför ett mindre intag av drycker. Minskad fysisk aktivitet minskar aptiten och energibehovet, men trots minskat energibehov kvarstår behovet av näringsämnen relativt konstant. "Aptiten på mat" påverkas också av att vistas på institution. Ändrade måltidsmönster och maträtter gör att det är lätt att känna sig obekväm och då blir aptiten sämre. Man får obehagskänslor vi matbordet.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Etik - näring och ätande
    (2006) Westergren, Albert
    Grundläggande etiska principer är att värna om vårdtagares självbestämmande, att göra gott och inte skada, att vara rättvis och att värna om livets okränkbarhet. Principerna att göra gott och att respektera autonomin är nära förbundna med beslut relaterade till liv och död. Centrala frågor att söka svar på är om vårdtagaren är kompetent att fatta beslut som är i överensstämmelse med hans/hennes långsiktiga intresse. Vad är vårdtagarens vilja? Vilket beslut gör gott och vilket gör skada? Om vårdtagaren bedöms icke-kompetent framstår principen om att göra gott och inte skada som viktig, och om han/hon bedöms kompetent framstår principen om att värna om rätten till självbestämmande viktig. Att tolka beteendet hos personen med demens utgör speciella svårigheter. Är knipandet med munnen uttryck för matvägran eller en oförmåga i form av oral apraxi? Personal kan ha goda intentioner med sina handlingar men bristande kunskap. Således är träning och utbildning viktigt för att de etiska principerna ska kunna efterlevas. Vidare kan brist på tid och personal utgöra hinder i strävanden efter en, ur etisk synvinkel, god omvårdnad, vilket kan orsaka stress hos personal som vet hur något ska utföras men inte ges resurserna att göra det.