Browsing by Author "Widmark, Hanna"

Now showing 1 - 2 of 2

Konkurrensfördelar - Genom inköpsstrategiska val
(2007-06-21T09:37:53Z) Karlsson, Jenny; Widmark, Hanna; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problemformulering: I takt med ökad globalisering och en större press på att minska kostnader så blir företagens inköpsfunktion en allt mer viktig konkurrensfaktor. När inköp går från att vara en administrativ funktion till att få en alltmer strategisk roll så ökar betydelsen av att värdera hur denna funktion bidrar till företagets resultat och konkurrensförmåga. Eftersom andelen inköpta varor och tjänster ofta utgör en betydande andel av företagets kostnader så kan inköpsfunktionen få en avgörande strategisk roll. Vår studie tar avstamp i denna debatten och avser att studera och analysera fyra bolags inköpsprocesser för att se hur dessa är unika och skapar konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera olika möjligheter att skapa konkurrensfördelar genom inköpsstrategiska val. Metod: För att besvara vårt syfte valde vi att intervjua och studera fyra företag i olika branscher för att få en bred bild av inköpsprocessen och hur den integreras i företagets värdekedja. Uppsatsens angreppssätt kan betraktas som abduktivt då vi har pendlat mellan teori och empiri för att nå till vår slutsats. Teori: Vi har studerat ett antal olika böcker och artiklar som behandlar inköpsprocessen, vilka metoder det finns för att värdera och mäta denna samt inköpsfunktionen ur ett strategiskt perspektiv. I vår teoretiska referensram går exempelvis att finna van Weeles inköpsprocess, synsättet kring Supply Chain Management samt strategiska val och positionering enligt Porters värdekedja. Slutsats: Resultatet av studien visar på ett antal faktorer som kan anses viktiga då det gäller att skapa konkurrenskraft genom inköpsfunktionen. De möjligheter vi har identifierat är primärt: • Ökat kundvärde genom utökade leverantörssamarbeten tidigt i värdekedjan→ försprång i produktutveckling. • Specialisering av roller i inköpsprocessen → ökat tempo och timing i processer och ledtider. • Ökad närhet till, och kunskap om, leverantörsbasen genom regional närvaro som komplement till ett centralt strategiskt inköp → effektiv extern integrering, kommunikation och relation med samarbetspartners.
Svensk kod för bolagsstyrning - effekter på den interna kontrollen
(2008-01-25T08:25:47Z) Lindbergh, Marie-Louise; Widmark, Hanna; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och syfte: Under senare år har frågor kring bolagsstyrning tilldragit sig uppmärksamhet såväl internationellt som nationellt med bakgrund av ett antal stora företagsskandaler som skakat världen. Debatten kring svensk bolagsstyrning har också aktualiserats under senare år och då till stor del handlat om bristande intern kontroll vid företagsskandaler såsom i Skandia och Prosolvia. I slutet av 2004 presenterades Svensk kod för bolagsstyrning som började gälla den 1 juli 2005 för de drygt 100 svenska börsnoterade bolagen med ett marknadsvärde på över 3 miljarder kronor. Från och med halvårsskiftet 2008 kommer EU att införa högre krav på svensk bolagsstyrning vilket innebär att även mindre börsnoterade företag ska omfattas av koden. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med intern kontroll har påverkats i de företag som idag omfattas av och tillämpar koden fullt ut. Metod: För att få en så fullständig bild som möjligt och för att kunna uppfylla vårt syfte har vi valt att kombinera kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört intervjuer med sex sakkunniga i ämnet för att få djupare kunskap och förståelse för ämnet. Utöver det har vi gjort en webbenkätundersökning som skickades till alla de svenska börsföretag som idag tillämpar koden. Resultat: • Två områden har inte fått fullt genomslag i svenska företag; dels värdeomdömet av den interna kontrollen och dels principen ”följ eller förklara”. • Den ökade kontrollen som koden innebär går inte hand i hand med svensk bolagsstyrningskultur som innebär decentralisering och eget ansvar. • Ambitionsnivån hos företagen beror ofta på hur ägarstrukturen ser ut. • Kontrollstrukturen påverkas mest genom att koden tydliggör styrelsens ansvar vilket sedan påverkar hur resten av den interna kontrollen organiseras • Transparensen har ökat genom den interna kontrollrapport som numera bifogas i årsredovisningen men på grund av få avvikelser och ett standardiserat utseende har informationsassymetrin inte minskat mer än måttligt. • Granskning av oberoende part skulle ge koden en större genomslagskraft och göra rapporteringen mer intressant för marknaden. • Debatten och det nyväckta intresset kring frågor om bolagsstyrning och intern kontroll leder till en förbättrad styrning i svenska företag. • En praxis för vad ”god intern kontroll” innebär kommer så småningom att utarbetas på liknande sätt som det idag finns en ”god redovisningssed”.