Browsing by Author "Wiman, Pierre"

Now showing 1 - 2 of 2

IFRS 3 – effekter för ett antal noterade koncernbolag
(2006) Wiman, Pierre; Langèen, Christian; Bergquist, Jens; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem: Noterade koncerner inom EU skall redovisa enligt regelverket IFRS 3 utformat av organisationen IASB från och med år 2005. De nya reglerna ställer större krav på identifiering av immateriella tillgångar vid förvärv. Tidigare buntades uppkomna övervärden ihop till goodwill. Enligt IFRS 3 behöver företagen inte längre uppskatta den ekonomiska livslängden för goodwill då avskrivningar inte får genomföras. Ett årligt nedskrivningstest skall däremot göras för att se om goodwillvärdet kan försvaras. IFRS 3 pressar företagen att vara noggrannare vid förvärv och att varje år testa om den förvärvade goodwillen kan försvaras värdemässigt. Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för vad konverteringen till IFRS 3 har inneburit för ett antal börsnoterade företag. Vi vill studera hur företag behandlar identifiering och värdering av goodwill efter införandet och vilka konkreta förändringar inom redovisningen det inneburit jämfört med tidigare reglering och praxis. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att behandla IFRS 3 och redovisning av förvärvad goodwill. Vi avgränsar oss från att ta upp negativ goodwill samt internt upparbetad goodwill. Regler angående omstruktureringskostnader ingår heller inte i studien. Metod: I huvudsak har sekundärdata använts för att skaffa en grundläggande kunskap i ämnet. En kvalitativ undersökning har sedan genomförts, denna innefattar intervjuer med fem representanter från noterade koncerner, samt tre intervjuer med insatta revisorer. Intervjufrågorna har i hög grad varit ostrukturerade. Tillvägagångssättet i uppsatsen har varit abduktivt, då vi alternerat mellan teori och empiri. Slutsats: Vår studie påvisar att identifieringen av immateriella tillgångar blivit mer omfattande vid företagsförvärv. Tidsåtgången har ökat och fler personer är inblandade vid besluten. Valen av objekt har inte förändrats, men företagen är mer noga med vad det egentligen är de köper. Tillgångsposten goodwill har gått från att vara en allmän slaskhink till en mer avskalad och genomarbetad post. När det gäller de årliga nedskrivningarna har de inte inneburit särskilt stora förändringar för företagen. Modeller för nedskrivning finns i hög grad sedan tidigare och det är inte fler personer inblandade i bedömningarna. Förslag på vidare forskning: Intressant vore att genomföra en liknande undersökning lite längre fram i tiden, om cirka tre-fyra år. Det vore även intressant att se om en praxis gällande företagsförvärv dyker upp i framtiden.
Problemområden inom dagens redovisning för onoterade K2- bolag
(2006) Wiman, Pierre; Pettersson, Magnus; Palmqvist, Marcus; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problemdiskussion: I takt med en ökad harmonisering inom EU har IFRS införts som en enhetlig redovisningsstandard för alla noterade bolag inom unionen. Onoterade bolag tillämpar nationella regler som gäller i respektive medlemsland. I Sverige har det under de senaste åren vuxit fram en kritik gällande regelverket för de onoterade bolagen. Kritiken gäller framförallt att nuvarande regelverket är för stort och svårtillämpat för de onoterade bolagen, vilket leder till att den finansiella informationen som lämnas till bolagens intressenter i vissa fall kan anses vara bristfällig. BFN har ändrat inriktning på sin normgivning, och ska arbeta fram ett samlat regelverk för fyra kategorier av bolag. Frågan är vilka som är de bakomliggande faktorerna till att redovisningen har blivit såpass komplicerad för små och medelstora onoterade bolag. Problemformulering: Studien ämnar undersöka vilka huvudsakliga problemområden anser revisorerna finns inom dagens redovisning för de onoterade bolag som kommer att klassificeras som K2-bolag. Vi avser även att studera vad det är som medför att dessa områden är problematiska och/eller resurskrävande samt om dagens normgivningsförarbete omfattar desamma. Avgränsningar: I arbetet med att insamla empiri har vissa avgränsningar gjorts. Studien behandlar enbart ett fåtal problemområden inom dagens redovisning för onoterade K2- bolag. Områden som rör enbart beskattning undantas. Författarna avgränsar sig till ett revisorsperspektiv. Metod: En kvalitativ ansats har använts och sju intervjuer har genomförts. I arbetet med att utföra intervjuer har en delvis strukturerad intervjuguide utformats. Slutsatser: Författarna har funnit fem huvudsakliga problemområden inom dagens redovisning för onoterade K2- bolag. Författarna anser att bolagen bör föra ett kostnad/nytta resonemang kring framtagandet av redovisningen. De problemområden som författarna funnit är regelverkets komplexitet, varulager, pågående arbete, interimsposter och avskrivningar. Dagens normgivningsförarbeten kommer att medföra förenklingar för K2- bolagen om utkastet antas i sin nuvarande form. Diskussion och fortsatt forskning: De fem områden som belyses i uppsatsen är identifierade utifrån vad sju revisorer ansåg problematiska, vilket innebär att det inte går att generalisera att alla revisorer uppfattar dessa som problemområden. Författarna anser att ytterligare forskning kring uppsatsens fem problemområden kommer att behövas göras efter det att det nya regelverket för K2- bolag har antagits. En utökad studie kring kostnad/nytta anser författarna vore intressant.