Browsing by Author "Winlund, Anna"

Now showing 1 - 4 of 4

Att möta text på sitt andraspråk - en studie av två nyanlända elevers litteracitetspraktiker i skolan
(2014-08-19) Winlund, Anna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Uppsatsen handlar om nyanlända elever som ska tillägna sig skriftspråket på sitt andraspråk i en skolkontext i vilken de utgör en minoritet. Syftet är att undersöka elevernas litteracitetspraktiker i skolan och utgångspunkt för undersökning utgörs av Luke och Freebodys Four Literacy Resources Model. I denna modell framhävs fyra olika praktiker som samtliga är nödvändiga, men inte i sig själva tillräckliga för att utveckla en kompetent läsare. Den första praktiken handlar om att knäcka läskoden, den andra om att förstå texters semantiska innehåll, den tredje om den pragmatiska användningen av texter och den sista om att ha ett kritiskt förhållningssätt till texter. Dessa fyra praktiker undersöks och diskuteras i förhållande till de nyanlända elevernas flerspråkighet och minoritetsställning i klassen. Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie med observationer av två elever i årskurs 1 och 2, den äldre eleven har också intervjuats med hjälp av tolk. Med utgångspunkt i resultaten diskuteras pedagogiska implikationer för undervisning av nyanlända elever i lägre årskurser.
Inte för räddhågsna. Undervisning i grundläggande litteracitet och svenska som andraspråk på gymnasieskolans språkintroduktion
(2021-08-16) Winlund, Anna
The overall aim of this thesis is to gain a deeper understanding about the education of Swedish as a second language and basic literacy to recently immigrated adolescents with little prior experience of school-based learning. It investigates how the students are given access to the literacy practices that are required for active and independent participation in school and in society, how the students take part in the activities and interactions offered in this particular school context, how the relationship between the teachers and these adolescents is manifested and finally, how the rules of the school context relate to the literacy practices that are available to the students. The thesis is based on four ethnographic studies investigating diverse aspects of this education, using different theoretical frameworks. The data consists of observations of lessons in Swedish and social sciences, conversations with the teacher, the students and the language tutor, in addition to formal interviews with the students. The results indicate that the teacher and the language tutor played an important role to give the students access to the literacy practices and rules of schooling. Students’ previous knowledge, as well as class field trips and concrete examples, served as important foundations for their instruction. Also, the teachers’ engagement with the students’ linguistic and other semiotic resources contributed to the students’ participation in literacy practices. Concurrently, the interaction about topics that had previously been unfamiliar to the students seemed to enhance their ability to understand new discourses. The study implies that some of the rules and norms associated with schooling promote learning in this specific context, while other rules seemed adapted to prepare the students for future studies. The thesis also discusses students’ agency and opportunities to invest in their schooling in the mainstream society.
Nyanländas språkinlärning. Fem delstudier om nyanländas lärande i olika kontexter
(Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet, 2018) Carlund, Carina; Tingsell, Sofia; Hult, Ann-Kristin; LaBontee, Richard; Johansson, Sofie; Håkansson, Camilla; Wallin Nyman, Gunilla; Rydenvald, Marie; Winlund, Anna; Franker, Qarin; Johansson, Sofie; Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet
Denna volym tillägnas redovisning av en satsning på fem forskningsprojekt om nyanländas lärande vid institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. I samband med en fördjupning i och av studier om nyanländas lärande deltog universitetsadjunkter, universitetslektorer, doktorander och forskare i projekt i meriterings- och kompetensutvecklingssyfte. Även om satsningens fokus var gemensamt så var spridningen på projektens enskilda inriktningar varierande. Resultatet blev ett projekt som behandlade undervisning i svenska för nyanlända på Mammaforum. En användarstudie analyserade nyanlända studenters användning av Lexin i undervisning i svenska för akademiker. En tredje studie ägde rum i en grundskola med högre andel elever med utländsk bakgrund än riksgenomsnittet där genrepedagogik tillämpades. I projektet analyserades grammatiska strategier i svensk-undervisningen. Det fjärde projektet handlade om en uppföljning av fortbildningssatsningen ”Nyanlända i skolan” och hur den implementerades av lärare och skolledare i skolan. Det femte projektet behandlade en modul i läslyftet, grundläggande litteracitet för nyanlända elever. I denna rapport beskrivs projektarbetet som pågick under våren 2017.
Verksamhetsförlagd SFI på skola och förskola - en språkbehovsanalys
(2008-12-17T16:30:52Z) Winlund, Anna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I föreliggande uppsats observeras två SFI-studerande på sina respektive praktikplatser, en skola och en förskola. Ambitionen med undersökningen är att beskriva och analysera några kommunikativa situationer som SFI-praktikanter kan ställas inför och bör behärska på sina praktikplatser. Jag frågar mig om deltagarna besitter de kompetenser som behövs på praktikplatsen och vilka situationer som bereder dem mest svårigheter. Slutligen undrar jag om de praktikplatser deltagarna placerats på är bra praktikplatser ur språkutvecklingssynpunkt och försöker se vilka faktorer som påverkar detta. Jag kommer fram till att deltagaren som praktiserade på en grundskola ställdes inför många skiftande kommunikativa situationer och också ofta besatt de kommunikativa kompetenser som krävdes. Den andra deltagaren hade större svårigheter att klara av aktuella kommunikativa situationer på förskolan. Dessa olika situationer var färre än på den första platsen. Faktorer som brist på tillfällen till fördjupad interaktion med andra vuxna eller större barn gjorde att denna praktikplats fungerade sämre för elevens språkutveckling. Jag betraktar dock ändå bägge platserna som lämpliga för verksamhetsförlagd SFI då deltagarna där fick tillfälle att kommunicera i autentiska situationer och därmed möjlighet att utveckla språket.