Browsing by Author "Youn, Hanna"

Now showing 1 - 2 of 2

Det är hög tid att bejaka…
(2019-06-13) Youn, Hanna; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Bristande följsamhet inom kommunal redovisning är ett välkänt fenomen, men trots detta har väldigt få studier kring det området genomförts. De tidigare studierna (Falkman & Tagesson 2008; Tagesson 2010; Haraldsson & Tagesson 2014; Haraldsson 2016; Donatella et al. 2018) som har forskat på redovisningskvalitet med olika mått, vid olika tidpunkter, fick olika resultat. Dessutom pågår fler diskussioner kring införandet av sanktioner och skärpt lagstiftningar än någonsin. Bristande följsamhet i offentlig sektor är inte något unikt fenomen som enbart förekommer i Sverige utan andra länder som infört finansiella reformer kopplade till New Public Management (NPM). Denna uppsats ämnar därför genomföra en empirisk undersökning av samtliga kommuner i landet som analyserar följsamhet mot lagar och normering utifrån ett agentteoretiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att förklara varför kommunernas redovisningskvalitet skiljer sig åt. Emellertid fokuserar den här uppsatsen på en post, nämligen enbart materiella anläggningstillgångar, baserat på 290 kommunernas utfall som visas i årsredovisning 2017. Teori: För att besvara uppsatsens syfte används agentteori vars grundläggande idé bygger på ett kontraktsförhållande mellan agent och principal. Agentteorins grundantagande, att individen är opportunistisk och drivs av sitt egenintresse, ger upphov till agentproblemet (Pastoriza & Ariño 2008). Eftersom individen alltid kommer att välja det som ger maximal nytta till sig själv (Davis et al. 1997) kommer agenten att agera i sitt eget intresse snarare än i principalens intresse (Pastoriza & Ariño 2008). Utifrån agentteorin härleds fem hypoteser i uppsatsen: H1: Det finns ett positivt samband mellan storlek och redovisningskvalitet. H2a: Det finns ett positivt samband mellan skattesats och redovisningskvalitet. H2b: Det finns ett positivt samband mellan skattebas och redovisningskvalitet. H3: Det finns ett positivt samband mellan statsbidrag och redovisningskvalitet. H4: Anlitade sakkunniga revisorer påverkar kommunernas redovisningskvalitet. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte studeras ett fenomen, följsamhet, och dess samband med fem variabler; storlek, skattesats, skattebas, statsbidrag och sakkunniga revisorer, genom hypotesprövning. För detta kommer en statistisk undersökning att genomföras, dvs. uppsatsen tillämpar en kvantitativ metod för empirisk analys. Som mått på redovisningskvalitet mäts följsamhet specifikt kring en rekommendation, 11.4 om materiella anläggningstillgångar, som RKR angett. Multipel regressionsanalys (MRA) väljs som en forskningsmetod då man vill analysera hur en beroende variabel påverkas av flera förklarande variabler. Utöver de variablerna används kontrollvariabler som testas i regressionsanalysen. Eftersom den tredje variabeln som kallas för ”kontroll- eller testvariabel” ofta kan förklara föreliggande orsaker bättre och/eller upptäcka en skenbar påverkan på utfallet då de flesta orsaksförhållandena är komplexa och mer än en faktor ofta samtidigt påverkar en viss företeelse (Djurfeldt et al. 2018). Resultat: Där multipel regressionsanalys (MRA) visas presenteras hur varje variabel påverkas av flera förklarande variabler via två olika modeller: en huvudmodell och en kompletterande modell. H1 har fått stöd från den statistiska analysen som visat ett signifikant positivt samband mellan Ln Storlek och följsamhet. Detta ligger även i linje med tidigare forskningsresultat (Haraldsson & Tagesson 2014). H2a som visat ett positivt samband mellan skattesats och följsamhet i huvudmodellen har inte fått tillräckligt stöd för acceptans på grund av ett helt motsatt resultat som funnits i den kompletterande modellen. Därmed stöds H2a delvis och den ligger inte i linje med varken agentteorin eller tidigare studier (Tagesson et al. 2013; Haraldsson & Tagesson 2014; Collin et al. 2017). I H2b har man inte funnit något statistiskt samband med följsamhet i varken huvudmodell eller kompletterande modell, dvs. H2b förkastas då resultaten inte ger stöd för hypotesen. H3 till skillnad från tidigare studie av da Costa Carvalho med flera (2007) inte funnit tillräckligt bevis på att hypotesen stöds av resultaten. Dessutom har statsbidrag i relation till skatteintäkter, statsbidrag samt utjämning fått ett negativt samband med följsamhet i huvudmodellen. Därför förkastas H3. Av analysen som testats H4 framgick att de kommuner som anlitat EY, KPMG, Eget Kontor och Övriga har något sämre följsamhet än de kommuner som anlitat PwC (referenskategori) medan Deloitte visade en bättre följsamhet än PwC. Emellertid framgick av både huvudmodellen och den kompletterande modellen att skillnader mellan de olika revisionsbyråerna och följsamhet inte var signifikanta, vilket innebär att man inte kan utesluta att slumpen kunde ha orsakat resultatet. Därmed stöds H4 delvis.
Project Management from a Behavioral Finance Perspective - A case study of SCA -
(2006) Youn, Hanna; van Lokhorst, Karin; Günes, Sidal; Göteborg University/Department of Business Administration
Behavioral Finance is a growing area within the financial field, in which psychologists like Daniel Kahneman, Nobel Prize winner 2002, and Amos Tversky have joined psychological and financial theories. They have challenged the investment community to better reflect the way that investors think and behave by using Behavioral Finance theories. Most of the earlier studies within Behavioral Finance have been done in relation to individuals making private investments. That is why we find it challenging to conduct research on a relatively unexplored area where we apply the theories from Behavioral Finance into the world of corporate environments. Our aim in this thesis is to study the theory regarding Behavioral Finance focusing on project abandonment. We are doing this by researching what factors can influence the decision makers to hold on to failing projects too long in a company, in what way these factors affect the decision makers and what the consequences are. When it comes to corporate organizations performing lots of projects, it is crucial to make the right decision regarding whether a wrong going project should be abandoned or continued. Within the theoretical framework we intend to implicate factors like loss aversion, sunk cost, mental accounting and commitment to a corporate organization. To find a suitable company in which we would be able to perform this research, we set up criteria that the company should meet. The criteria were that the company should be a large organization and which preferably would be working with product development. SCA (Svenska Cellulosa Aktiebolaget) which meets our criteria and is a global consumer goods and paper company was interested in working with us. We conducted the interviews within two different units in SCA; Packaging and Personal Care. Throughout our thesis we have found how the factors which the Behavioral Finance theories indicate, influence the decision making process regarding project abandonment in SCA. In the conclusions we have highlighted a relation between these factors focusing on how much and in what way they are influencing the decision making regarding project continuation or abandonment. Moreover we could find other factors influencing the decision making process that have not been mentioned in the theories concerning individual investments.