C-uppsatser

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/811

Browse

Now showing 1 - 20 of 124

Är dagens gymnasieelever förbredda för IT-utbildning vid universitet?
(1998) Rahm, Magnus; Karlsson, Tobias; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
Detta examensarbete behandlar gymnasiets avgångselevers kunskaper och attityder i ämnet informationsteknologi. Vårt syfte har varit att undersöka elevernas kunskapsbas när de avslutat sina studier vid gymnasiet, hur eleverna fått den kunskap de besitter, om denna kunskap är tillräcklig, om inte var ligger problemen och vilka attityder har eleverna till IT.
Småföretags elektroniska handel över Internet. Hur genomförs utvecklingen med ASP för att koppla en befintligt Access-databas till Internet?
(1998) Svensson, Anette; Gustafsson, Lena; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
Vårt examensarbete beskriver metoder och verktyg för en klient, med syftet att användas inom elektronisk handel för småföretag, från en Access- databas till Internet mot EDI. Informationen hämtades från facklitteratur, Internet och handledning av personal från Sema Group. Vi utvecklade en modul i ett system för ordermottagning via Internet. Befintlig Visual Basic-kod omvandlades till VB-Script och HTML. Slutmålet var att beskriva tillvägagångssätt och utvecklingsmiljöer för att ta fram den fungerande modulen.
Att samla in och analysera kundkrav - en fallstudie i projektet COMPASS
(1998) Engström, Jessica; Göteborg University/Department of Informatics
Användarna på SKF har tröttnat på de gamla systemen med AS/400 och dess tråkiga användargränssnitt. De vill ha PC-Interface istället, med Windows funktionalitet, men fortfarande dra nytta av den funktionalitet som finns på AS/400. SKF har investerat mycket i AS/400 och dess stora fördelar är bl a säkerhet, stabilitet och driftsäkerhet. Hur skall man behandla de kundkraven för det nya systemet som ska ha Windows funktionalitet och samtidigt dra nytta AS/400-funktionaliteten i det gamla systemet? Därför startades projektet Compass som ska bli ett system som uppfyller de nya kraven. Och hur skall dokumentationen tas fram för att anpassas till de nya kraven på systemet? Vilka uppgifter måste komma in och hur skall de dokumenteras? Det måste vara på ett sätt som kunden godkänner och som systemutvecklarna kan arbeta efter. Resultatet av den här undersökningen var att den metodik som man utvecklar system efter idag, ISDM, räcker inte för de nya kraven. Den behöver uppdateras och ytterligare standards arbetas fram.
Utveckling av expertsystem med Java
(1998) Stellan, Aspenström; Göteborg University/Department of Informatics
Java är ett av de mest aktuella ämnena inom IT branschen för tillfället. Åtskilliga hyllmeter böcker har skrivits om det och om man gör en sökning på internet via någon sökmotor får man upp åtskilliga tusen träffar. Ett ämnesområde där det kan vara aktuellt att använda sig av Java vid utveckling är expertsystem. Frågan som jag ställde vid starten av detta arbete var om det gick att kombinera dessa två arbetsområden, Java och expertsystem, genom utvecklandet av ett larmtolkningssystem. Jag ämnade inte att visa att Java var den utlimata tekniken att utveckla ett expertsystem med, jag ämnade inte heller att ta fram den bästa tekniken att utveckla expertsystem med. Vad som kom fram var att det på ett enkelt sätt gick att utveckla expertsystem med Java, även om denna utvecklingsmiljö innehöll vissa brister.
ADB-utbildning i Iran. Jämförelse mellan ADB-utbildning i Sverige och i Iran.
(1998) Gohar, Dodangeh; Göteborg University/Department of Informatics
En jämförelse mellan ADB utbildning i Iran och Sverige ur olika aspekter, kunskaps- produktion och samhälleliga funktioner. En utbildning finns i en viss bestämd verklighet, denna verklighet kan beskrivas på olika vis, som en ekonomisk, social och kulturell verklighet. I denna samhälleliga verklighet har utbildningen en bestämd position och uppfyller vissa bestämda syften.Utbildningens funktion växer fram historiskt, förankras materialet och förändras, den gestaltar sig olika för olika individer och grupper i samhället. Vetenskapliga kunskaper som överförs över hela världen har samma innehåll oberoende av de studeras i ett asiatiskt land eller ett nordiskt land, vetenskapliga kunskaper och utbildningar får olikheter när människor utformar och anpassar dem för sina behov och utbildningar får olikheter när människor utformar och anpassar dem för sina behov och miljöer. En utbildning skapas och utformas av samhällets aktuella behov således kan en utbildning vara effektiv i det området som den skapas och utformas för. När två samhällen som utbildningarna utformas i, inte har samma politiska, kulturella och sociala uppbyggnad så kan inte en examensgiltighet för utbildningarna, vara acceptabel.
Digitala världar - ett nytt interaktivt medium?
(1998) Hallqvist, Carina; Göteborg University/Department of Informatics
Till alldeles nyligen har det för många varit en självklarhet att ha en egen hemsida `KRPHSDJH* Det har emellertid börjat komma verktyg för att på ett nästan lika enkelt sätt bygga egna `KRPHZRUOGV´. Webbdesign har länge betraktats som enbart en fråga om att utforma webb-sidor. Denna typ av designfrågor kommer alltid att vara av stor betydelse i webbsammanhang. Denna uppsats fokus har varit att visa att detta endast är en av många aspekter. En rad andra perspektiv på design är nödvän-diga, inte minst från författande, grafisk-design, teater, film och arkitektur. En viktig del av designkunskap är hur man skapar användargränssnitt och kommunikationsformer som är på en gång intuitiva, effektiva, engagerande och estetiskt tilltalande. Denna uppsats beskriver området virtuella världar och virtuella samhällen samt en del av de komplexa frågeställningarna som kommer med skapandet av dessa.
Tids- och plattformsoberoende dokumentlagring
(1998) R Norling, Lars-Olof; Saveedra-Carlström, Shirley; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
Det finns ett behov idag i företag/organisationer att kunna hantera sina dokument plattformsoberoende. De vill kunna använda sina dokument på ett effektivt sätt med hjälp av IT-tekniken. Bland de språk som erbjuder denna möjligheten är SGML, Standard Generalized Markup Language, och XML, eXtensible Markup Language, som är beskrivningsspråk för att strukturera sina dokument. Uppsatsen beskriver kort SGML/XML. Vidare tar uppsatsen upp några av de konsekvenser ett införande av SGML/XML medför för ett företag/en organisation. Tillvägagångssättet har varit att studera SGML/XML samt att genomföra intervjuer med några utvalda företag/organisationer som arbetar med SGML. Insamlat material har sammanställts och bearbetats. De slutsatser som dragits är att ett införande av SGML/XML i dagsläget är en lång process som är förenad med höga initialkostnader. Erfarenheterna är dock mest positiva hos de intervjuade företagen. En viktig faktor för företag/organisationer att införa SGML/XML är deras krav på att kunna presentera sin dokumentation på olika typer av media. SGML/XML är väl lämpat för detta ändamål med den skillnaden att XML är bättre lämpad för web-publicering än SGML
Systemutveckling - en jämförelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall
(1998) Falkenström, Victoria; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
Detta examensarbete behandlade ämnet systemutveckling. Ett systemutvecklingsprojekt där ett bokningssystem konstruerades för ett språkreseföretag har studerats och jämförts med ett urval av olika teoretiska modeller. Ingen konkret systemutvecklingsmodell användes men utvecklingsarbetet som bedrivits kan liknas vid prototyping. I analysen har jag kommit fram till att utvecklingsarbetet trots allt gav et t bra slutresultat men att processen kunde effektiviserats genom användandet av en kombination av datamodellering och prototyping. Detta skulle ge goda förutsättningar för ett bra informationssystem genom att utvecklingen av informationssystemet sker strukturerat i dialog mellan utvecklare och användare.
Utbildning via Internet
(1998) Mellat, Lida; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
Jag har i detta examensarbete beskrivit den nya typen av undervisning nämligen utbildning via Internet. Syftet med uppsatsen var att förklara hur utbildning via Internet fungerar, vilka utbildningar som erbjuds och vilka är målgruppen. Jag genomförde intervjuer med personer i de företagen som erbjuder denna typ av utbildning. Materialet fick jag fram genom intervju och kontakt via E-mail och brev samt artiklar i tidskrifter eftersom det inte finns någon litteratur som handlar om just det ämnet. Jag kom fram till att distans- utbildning är framtidens sätt att utbilda sig på. Det är det bästa sättet att få en utbildning samtidigt som man arbetar eller har familj och inte har möjlighet att gå till skolan. Man har själv ansvar för sina studier och kan lägga upp det som passar en bäst. Studenterna studerar helt på egen hand och har möjlighet att ha kontakt med läraren under dagen via E-mail eller andra program som skolan eller utbildningsföretaget erbjuder. Jag kom också fram till att det är viktigt för företag och skolor hur de lägger upp sina websidor. Att lätt kunna hitta information utan att behöva bläddra igenom flera sidor eller behöva vänta på att en massa onödiga bild ska laddas spelar stor roll för besökare. Man ska också kunna hitta adress eller telefonnummer till ansvariga för distansutbildning på sidan för att ta kontakt med dem om det behövs.
Två- och treskiktsmodellen i klient-serversystem under Windows NT
(1998) Turebo, Patrik; Göteborg University/Department of Informatics
Under ett antal år har den traditionella tvåskiktsmodellen varit dominerande vid klient-serverapplikationer. Problemet med tvåskiktsmodellen är att säkerheten är svår att kontrollera. Varje klient kräver en koppling till databasen och all kod ligger oftast hos klienten. Detta kan lösas med användning av treskiktsmodellen. Treskiktsmodellen blir allt vanligare vid utveckling av klient-serverapplikationer. I ett skikt mellan klienten och servern återfinns transaktionshanterare som Microsoft Transaction Server (MTS). MTS använder sig av komponenter. Dessa komponenter förenklar kodskrivandet avsevärt. Komponenterna skrivs t ex i Visual Basic och kan sedan anropas från nästan vilket program som helst. Ändringar av kod görs endast på ett ställe. I detta arbete har jag inkluderat kodexempel där jag visar skillnaden mellan två- och treskiktsmodellen. Webbläsaren har under de senaste åren växt fram som en ny typ av klientapplikation. Med webbläsaren kan en databas anropas från hela världen och med Active Server Pages kan kodningen av anropen till databasen göras mycket homogen.
IFS Online - Utvärdering av användargränssnittet kring IFS/Online
(1998) Jansson, Karin; Andersson, Maud; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
Vi har gjort en utvärdering av IFS/Onlines web-applikation, ett verktyg som används av systemleverantören IFS kunder för att registrera s.k. ärenden. Användarnas och vår spontana reaktion var att IFS/Online är användarvänligt och tjänar sitt syfte väl. Under 1998 har IFS låtit några kunder provköra en prototyp på web-applikationen. Tanken är att den inom snar framtid skall implementeras hos samtliga av IFS kunder. Det är därför önskvärt att applikationen motsvarar kundernas behov och förväntningar i största möjliga mån. För att skapa oss en bild av hur IFS/Onlines användargränssnitt och funktionalitet uppfattas, har vi har intervjuat de användare som varit i kontakt med applikationen samt testkört den själva. Vi ger rekommendationer på hur den framtida web-applikationen bör utformas, baserat på de åsikter som framkommit ur intervjuer, litteraturstudier och praktisk tillämpning. Vi har kommit fram till att applikationen bör utökas med funktionalitet för att hantera kompletterande information till ärenden. För att höja användarvänligheten föreslår vi bland annat förtydligande och modifieringar av vissa inmatningsfält.
Internationalisering - problem vid framställning av programvara till Japan och övriga världen
(1998) Ulrika, Ernestål; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
Jag har i denna rapport försökt ge en inblick i vilka problem som kan uppstå när ett företag vill sälja produkter som mjukvara och tillhörande dokumentation på den internationella marknaden, och då främst på den japanska. Syftet med rapporten var att undersöka hur mycket extra arbete, tid och ändringar i systemen som krävs för att en mjukvara ska kunna förstås och användas av människor i ett annat land. Ett av delsyftena var att läsa delar av det litteraturutbud som finns på den japanska och svenska marknaden för att få en överblick över problematiken vid internationalisering av dataprodukter. Ett annat delsyfte var att under en vistelse i Japan ta del av den japanska kulturen och försök få en inblick i deras marknad genom att bl.a. samtala med personer på NEC och genom att besöka en datormässa i Tokyo. Mina slutsatser var att det ofta krävs mycket arbete, pengar och tid för att sälja en produkt internationellt och kanske speciellt på den japanska marknaden då det krävs en del extra arbete som t.ex. att anpassa programmet för deras teckensystem och att omvandla gränssnitten så att dessa passar de japanska användarna. Beroende på hur stor del av en produkt som ska ändras till inköparnas språk och specifika karaktärsdrag så krävs olika insatser av produktutvecklarna.
Datorbaserade hjälpmedel för dyslektiker
(1998) Davidsson, Åsa; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
Datoriseringen i arbetslivet slår ut många dyslektiker på grund av att den kräver att man stavar rätt, samtidigt som dator kan vara till en otrolig hjälp vid rätt användning. Syftet med detta arbete var att beskriva bra dator-baserade hjälpmedel för dyslektiker. Mina metoder var att intervjua människor som är insatta i branschen, besöka resurscentrum och söka på Internet och i litteratur. Jag kom fram till att man kan dela in de datorbaserade hjälpmedlen i två stora grupper, träningsprogram och kompensatoriska program. Träningsprogram används för att öva upp färdigheter medan kompensatoriska program hjälper användaren att kompensera sitt eventuella funktionshinder. Jag fann att det finns många bra datorbaserade program för dyslektiker men även brister. De program som fascinerade mig mest var taligenkänningsprogrammen. Det är program som omvandlar användarens tal till text och är ett mycket bra hjälp-medel för dyslektiker. En brist är att det finns för få bra träningsprogram för äldre elever.
Datajournalen och patientintegriteten
(1998) Bränge, Ulla; Göteborg University/Department of Informatics
Syftet med uppsatsen har varit att beskriva de olika möjligheter som finns att skydda patientens integritet vid införandet av datorjournaler. Vad kryptering, aktiva kort, digitala signaturer o s v kan göra för att förhindra att obehöriga kommer åt information. Jag har även jämfört datorjournaler kontra pappersjournaler ur säkerhetssynpunkt. För att komma fram till mina resultat har jag använt mig av intervjuer av både användare och IT-personal och observationer på två arbetsplatser, samt hämtat information från facklitteratur, tidningar och rapporter. De slutsatser jag drog var att det är mycket viktigt att man innan man bestämmer sig för att införa ett datorjournalsystem tar reda på att detta följer de lagar som gäller sekretess, integritet och säkerhet för den enskilda individen. Det visade sig att dator-journalerna upplevdes som säkrare än pappersjournalerna ur integritets-synpunkt bl a beroende på behörighets-differentieringar och loggningen av användarna.
Externa leverantörer - ger bättre kundstöd?
(1998) Senni, Liimatainen; Maria, Larsson; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
Uppsatsen beskriver innebörden av att ett företag väljer att anlita en extern leverantör som skall ansvara för företagets användarstöd. Vi tar upp för- respektive nackdelar med detta samt beskriver vad som allmänt utgör bra användarstöd och vad som menas med uttrycket "att lägga ut".Rapporten kan ses som ett underlag för Volvo, som är ett av flera företag som vill öka sin medvetenhet om en tjänst som denna. Uppsatsen bygger till stor del på tidningsartiklar, hämtade främst från datortidningen Computer Sweden. Intervjuer har gjorts med personer inom Volvooch med en leverantör. Materialet har samlats in från Internet, bibliotek eller genom personliga kontakter t ex i form av enkäter. För att nå ett lyckat samarbete måste parterna ha ett detaljerat avtal som båda känner att de är nöjda med. Utan ett noggrant genomgånget avtal om teknisk utveckling, personal, tidsåtgång, prissättning etc kan samarbetet resultera i mycket dåliga erfarenheter.
Kommer ett nytt telefonisystem att effektivisera Profitel?
(1998) Stafner, Frida; Göteborg University/Department of Informatics
Företaget Profitel AB är ett oberoende konsultföretag som jobbar med att förbättra andra företags kommunikation med omvärlden, främst inom telefoni. Deras produktionssystem kallas MC, vilket jag kom i kontakt med under min praktikperiod på företaget. Jag fann då att det fanns utrymme för en rad förbättringar i systemet. Jag ville undersöka om mina idéer om ett nytt system skulle effektivisera företagets verksamhet i jämförelse med att behålla det nuvarande systemet i bruk. I uppsatsen redogörs för hur de båda systemen är uppbyggda, deras funktion i företaget samt fördelar och svagheter hos respektive system. Arbetet bygger till störst del på mina egna erfarenheter och idéer, men även på litteraturstudier, samt information hämtad från Internet. Resultatet av utredningen visar att införande av ett nytt MC system med största sannolikhet skulle effektivisera företagets verksamhet och därmed verka för ökad lönsamhet. Detta går emellertid inte att bevisa förrän man har byggt och testat systemet i produktion.
Beslutsstöd med hjälp av Intelligenta agenter
(1998) Söderberg, Håkan; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
Uppsatsens övergripande syfte är att besvara frågan `Hur ser ett bra beslutstöd skapat av intelligenta agenter ut, vars syfte är att stödja god ledning enskilt och i grupp ?`. Det görs genom teoretiska jämförelser, ett mindre försök samt med en avslutande diskussion. Först genomförs en teoretisk beskrivning av grunderna om agenter och agentapplikationer. Den syftar till att förklara vad agenter egentligen är, vad som kännetecknar dem, vilka egenskaper de har och vilka användningsområden som finns osv. Allt det sker i termer av mänskligt beteende. Därefter beskrivs en mindre utvärdering av ett antal kommersiella agenter för personligt bruk som genomförts. Syftet med utvärderingen är att skapa en uppfattning om vilken funktionalitet som finns, hur användarvänliga de är och hur de kan tänkas användas i för att stödja ledning och beslutsfattande i framtiden. Slutligen genomförs en allmängiltig diskussion om för- och nackdelar med att använda intel-ligenta agenter för att stödja beslutsfattare i deras arbete. Den mindre utvärderingen visar på att dagens agenter främst är lämpliga att använda för att effektivisera det personliga administrativa arbetet, så som informationsinhämtning och filtrering. De är däremot inte lämpliga för att stödja beslutsfattande i situationer nära realtid. För att kunna stödja den här typen av situationer krävs någon form av agentplattform där flera agenter kan integreras och samarbeta för att lösa olika typer av uppgifter. Någon sådan finns inte idag och har därför inte varit möjlig att utvärdera. Den avslutande diskussionen visar på att agenter kommer kunna utgöra ett besluts-stöd och även komplettera ofta över-belastad stabspersonal, då de kan spara tid genom att göra preliminär informationsinsamling och filtrering. Dock kommer den inte att kunna ersätta stabspersonal då många lednings- och beslutssituationer även inbegriper etiska och moraliska bedömanden.
Effektivare hantering av IP-adresser vid Volvos Torslandafabrik
(1998) Brimo, Albert; Göteborg University/Department of Informatics
På Volvo Torslandafabrik administreras IP-adresser manuellt. Detta mödosamma och tidsödande arbete är inte utan risk. Nu finns det ett protokoll som kan sköta IP-adress-utdelning dynamiskt. Protokollet heter Dynamic Host Configuration Protocol, DHCP. Uppdragsgivare Volvo IT har valt två DHCP produkter, Microsoft NT och Cisco CDDM, att undersökas och jämföras. I uppsatsen beskrivs protokollet DHCP utförligt. Vidare beskrivs, utifrån litteraturen, vikten och fördelarna av att använda DHCP. Jämförelsen bygger på fyra kriterier och uppsatsen avslutas med diskussion och rekommendationer, där produkten Cisco CDDM rekommenderas.
Kommunikationsgränssnitt och dess tillämpning inom virtuella företagsväxlar.
(1998) Magnusson, Fredrik; Göteborg University/Department of Informatics
Syftet med denna uppsats har varit att föreslå hur ett kommunikationsgränssnitt till en specifik produkt, Business Communications Manager, skall utformas. För att kunna göra detta har olika kommunikationslösningar, även kallat middleware, studerats med avseende på deras funktionalitet. Några av de tekniker som studerats är objektmäklare, transaktionshanterare och Remote Procedure Call (RPC). Dessutom har uppsatsen även beskrivit applikations-protokollen Hyper Text Transfer Protocol (HTTP) och Sockets. Ett av dessa proto-koll valdes som kommunikationslösning, nämligen HTTP. Därefter utformades gränssnittet till systemet på grundval av ett antal centrala objekt som stödjer enkla operationer. Gränssnittets utformning, hur det skall anropas och vilka svar som fås är ingående beskrivet i uppsatsen och dess bilagor. Utredningen kom fram till att det är möjligt att basera kommunikationen på HTTP, men att detta för med sig vissa specifika problem i samband med felhanteringen i systemet
Effektiv informationshantering. En studie av konfektionsbranschen.
(1998) Funkqvist, Anders; Eghtebas, Ali; Göteborg University/Department of Informatics
I den här uppsatsen tar vi upp dagsläget inom informationshanteringen i konfektionsbranschen, vilka förbättringar som gjorts och vad som kan göras i framtiden. I utredningen vände vi oss till företag av olika storlekar- allt från fåmansföretag till företag med kontor och butiker i flera närliggande länder. Genom att intervjua de här företagen fick vi en ganska god bild av på vilka skilda utvecklingsnivåer de olika företagen ligger idag. Uppsatsen redogör dessutom grundligt för begreppet logistik då det här är grundpelaren för informationshanteringsbegreppet. Även andra begrepp som är centrala i uppsatsen redogörs, som till exempel EDI (Electronic Data Interchange).

Browse

Browsing C-uppsatser by Issue Date