Licentiatuppsatser / Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24063

Browse

Now showing 1 - 12 of 12

Möjligheter i kollegiala samtal om NO-undervisning och bedömning
(2014) Sjöberg, Marlene; Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet/Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, University of Gothenburg
Syftet med studien är att belysa NO-lärares kollegiala samtal om bedömning i ett sammanhang av undervisning och lärande i naturvetenskap, som arena för professionsutveckling. Lärarens kompetens är en av de viktigaste faktorerna för elevers möjlighet att lära och kollegialt samarbete om planering av undervisning kan skapa goda förutsättningar för lärares lärande. Uppsatsen bygger på två delstudier. Båda studierna tar utgångspunkt i den fenomenografiska traditionen, där lärande innebär att någon erfar ett fenomen för ett för henne nytt sätt. I den första delstudien analyseras kvalitativt skilda sätt i hur lärare i kollegiala samtal uttrycker sig om innehållsliga aspekter av NO-undervisning och bedömning. I den andra delstudien analyseras samtalsflödet. Resultatet i studien bygger därmed på två delresultat av olika karaktär. I den första studien uttrycker sig lärarna om samma innehåll men på skilda sätt. Skillnaden framträder i hur de talar om aspekter av bedömning och relationen mellan dem. När kunskap och eller det kunnande eleverna visat relateras till den undervisning som genomförts i klassrummet, öppnar det för ett förhållningssätt där undervisning och bedömning ses som beroende av varandra. I den andra studien belyses möjligheter till lärande i de kollegiala samtalen om bedömning av elevers kunnande i naturvetenskap, ur såväl ett kollektivt som ett individuellt perspektiv. Bilden som framträder i studien är inte entydig utan snarare mångbottnad och varierad i relation till de aktiviteter lärarna ägnar sig åt, individuellt eller kollegialt. Ett antal exempel har identifierats som sammantaget bidrar med kunskap om innebörden av möjligheter i de kollegiala samtalen. Kollegiala samtal om NO-undervisning och bedömning av elevers lärande kan därmed bidra till lärares professionsutveckling. I samtalet skapas möjlighet till att explicit uttrycka sig om exempelvis tolkning av styrdokument och vilken betydelse den får för planering, genomförande och utvärdering av egen undervisning. Genom att eftersträva samtal med god kvalitet, där deltagarna gemensamt eller med hjälp av en samtalsledare medvetet försöker synliggöra varandras förgivettaganden, kan möjligheter skapas för gemensam och individuell utveckling som lärare.
Variationens betydelse för elevernas lärande. Relationen mellan en funktions graf och grafen till funktionens derivata
(2014) Ryberg, Ulf; Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet/Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, University of Gothenburg
Begreppet derivata är mångfacetterat och innebörden kan beskrivas och tolkas i flera olika representationsformer. Elever har emellertid ofta en snäv uppfattning av begreppet och för många är derivata synonymt med algebraiska manipulationer. Vid uppgifter som utgår från grafer är det exempelvis vanligt förekommande att elever efterfrågar ett algebraiskt funktionsuttryck för att kunna tillämpa deriveringsregler. Förmågan att uppfatta derivatans innebörd i olika representationsformer har under lång tid lyfts fram som betydelsefullt inom den matematikdidaktiska forskningen. Samtidigt kvarstår fortfarande ett behov av att undersöka och analysera hur utvecklandet av denna förmåga kan ställas i relation till undervisningen. Syftet med denna licentiatuppsats är att beskriva hur elevers möjlighet att urskilja relationen mellan en funktions graf och grafen till funktionens derivata påverkas av innehållets behandling i undervisningen. Forskningsansatsen utgörs av en learning study som är en iterativ och cyklisk process där forskare och lärare samarbetar. Inom ramen för detta samarbete designas, implementeras och analyseras en lektion vid upprepade tillfällen och mellan varje tillfälle sker revideringar. Studien genomfördes vid en svensk gymnasieskola och innefattade sammanlagt 68 elever. De deltagande eleverna var vid genomförandet 17-18 år och kom från fyra olika gymnasieprogram. Utgångspunkterna för en learning study är tidigare ämnesdidaktiska forskningsresultat och de deltagande elevernas uttryckta uppfattningar om innehållet. För att undersöka det senare genomfördes före studien kvalitativa intervjuer med sex elever. Baserat på resultatet av intervjuerna och tidigare forskningsresultat designades lektioner med ett variationsteoretiskt perspektiv. Enligt variationsteorin innebär lärande att urskilja kritiska aspekter av ett fenomen och avgörande för möjligheten till urskiljning är det mönster av variation och invarians som skapas under lektionen. Elevernas urskiljning bedömdes med hjälp av tester före och efter lektionen och dessutom genomfördes ett fördröjt eftertest cirka sju veckor senare. Resultatet antyder att ett kvalitativt urskiljande var förenligt med en invariant representationsform under lektionen. Detta i termer av att läraren inte, vare sig skriftligt eller muntligt, relaterade grafernas utseende till algebraiska funktionsuttryck utan endast utnyttjade den grafiska representationsformen vid behandlingen av innehållet. Jämförelser med algebraiska funktionsuttryck föreföll, tvärtemot avsikten, ha lett till ett procedurellt lärande hos eleverna. Liknande effekter kunde skönjas när typen av grafer var invariant under lektionen. Om graferna som behandlades endast utgjordes av polynom av låg grad verkade elevernas möjlighet till urskiljning ha begränsats.
Developing strategic competence in oral interaction in English as a foreign language – A classroom study
(2014) Selin, Per; Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet/Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, University of Gothenburg
The teaching and learning of English as a foreign language can be studied by analysing a large amount of results (from the national tests, for example) over a long period of time. It can also be studied from the teacher's point of view by conducting deep-level anthropological research. In this thesis, however, it is the learning in classrooms of English as a foreign language that is examined. More specifically, the development of the usage of strategic competences in oral interaction is studied. The purpose of this study is to explore the qualitative differences in the pupils’ abilities to use strategic competence whilst interacting orally in English as a foreign language, particularly in the sense of adapting language to suit interlocutor and situation. In order to be able to fulfil this purpose, classroom-level studies on learning need to be done. Two learning studies informed by variation theory have been used in this thesis. The learning study approach is an iterative research method that combines design experiment with the Japanese teaching development method, lesson study. In a learning study an object of learning is focused on and through the use of variation theory, critical aspects of the learning of this object of learning are identified. A lesson is jointly designed by researcher and teachers in a research group, taught and analysed afterwards in terms of the intended, enacted and lived object of learning. The lesson is revised and taught again by another teacher in the research group. In the learning studies used in this thesis, three cycles have been used. By analysing the learning in terms of changes in ways of interacting and results of pre-, post- and delayed post-tests, conclusions can be made regarding the purpose of the thesis. In the first of the two learning studies, pupils in year 8 (13-14 years old) participated. The object of learning was usage of phrases to adapt language to interlocutor and situation when asking for directions. In the second learning study, pupils from the first year of college (16-17 years old) participated and the object of learning was usage of phrases to create and maintain a good conversation among peers. The results showed that it was crucial for the pupils to identify the characteristics of the interlocutor in order to be able to adapt their language. This meant that it was not enough for the pupils to think about their own language; they also needed to consider the person spoken to. A second result was that it became important to consider the direction of the communication. Is the direction mainly from me as a speaker to the interlocutor or is it to me from the interlocutor? Depending on the direction, different kinds of phrases were needed: phrases for invitation or phrases to refer to others’ opinions. A result from both learning studies, and a result that is also in line with previous research, is that the use of strategic competence can be taught. It is not something that it is better to acquire through natural conversation and that it is not possible to explicitly teach. It is therefore suggested in this thesis that the use of strategic competence in oral interaction should be explicitly taught.
Lärande i rörelse - Utveckling av kroppslig förmåga ur ett icke dualistiskt perspektiv
(2014) Bergentoft, Heléne; Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet/Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, University of Gothenburg
Uppsatsens ambition är att genom en learning study av undervisningsmomentet kroppshållning vid löpning påvisa hur ett innehåll i skolämnet idrott och hälsa kan behandlas på ett icke dualistiskt sätt. Syftet är därmed att studera hur ett specifikt innehåll gestaltas och konstitueras i undervisningspraktiken i idrott och hälsa. Totalt deltog 95 gymnasieelever från två olika gymnasieskolor. Vidare deltog sju lärare uppdelade i vardera en studie. Variationsteorin utgjorde teoretisk ramverk för lektionsdesignen och dess antaganden testades genom den iterativa forskningsmodellen, learning study. Studien bestod av två olika interventionsstudier som genomfördes hösten 2012 respektive hösten 2013. Resultaten från den första studien beaktades av lärarna i den andra studien, då resultaten användes i den nya gruppen av lärare och elever för att i den andra studien ytterligare utveckla antaganden från den första. Lärarnas kunskap om vad som krävs för att lära sig det avsedda innehållet och elevernas förståelse av innehållet, visade sig både genom utformning av mer kraftfull lektionsdesign och ökat lärande hos eleverna. Resultatet visar även att elevernas lärande i den andra studien utvecklades på ett mer kvalitativt sätt än i den första. Förmågan till kroppshållning utifrån ett mer optimalt sätt, vid löpning, ökade i alla fem klasserna. Lektion B:1 visar på högst ökning med +2,1 av medelvärdet, denna grupp visar en optimal placering av kroppsdelar motsvarande 4,6 av 5 möjliga. Resultaten indikerar att lektionsdesign som konstruerats av en lärargrupp kan användas av en ny grupp lärare i en kumulativ process, skapar möjligheter för eleverna att öka personligt meningsskapande som har en positiv inverkan på lärandet. Variation av lärandeobjektets aspekter skapar en process där elevens agerande och tänkande interagerar med varandra och användandet av kontraster visar sig vara ett kraftfullt sätt att skapa kroppsmedvetenhet. Designen av denna variation är signifikant. Synkron simultanitet förefaller oftare ge alla elever ett helhetsperspektiv på innehållet, som i sin tur ger en mer differentierad och djupare kroppsmedvetenhet och möjlighet att alternera mellan lärandeobjektets innebörd och struktur.
Proportionella samband - Innehållets behandling och elevernas lärande.
(2014) Magnusson, Joakim; Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet /Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, University of Gothenburg
Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt elever utvecklar sin förmåga att resonera proportionellt. Elevers förändrade förståelse för proportionella samband undersöks i relation till innehållets behandling under lektioner. Detta görs med utgångspunkt i kartläggning av elevers svårigheter att förstå proportionella samband och resultat från tidigare forskning. De innehållsmässiga svårigheter för lärande, som lyfts fram i tidigare resultat och som undersöks i denna studie, testas för att se huruvida de är kritiska även för de i studien deltagande eleverna, samt på vilket sätt innehållets behandling i undervisningen kan anpassas för att överbrygga dessa svårigheter. Den empiriska studien består av 10 videoinspelade lektioner där totalt tre klasser med 62 elever i årskurs 8 och 9 och tre lärare deltog. Att identifiera aspekter av innehållet som tycks kritiska för elever att upp¬fatta för att förstå detta innehåll på ett mer utvecklat sätt är av avgörande intresse inom variationsteorin, det teoretiska ramverk som används i denna studie. Den metodologiska utgångspunkten är learning study, vilket är en iterativ process där det innehåll som ska behandlas under lektionen eller lektionerna planeras, filmas och analyseras gemensamt av forskare och lärare. Resultaten från denna studie visar att följande aspekter är kritiska för ele¬verna att urskilja: skillnad mellan multiplikativa och additiva samband, att det finns två förhållanden att beakta (inom och mellan) i en proportion samt att kunna urskilja aspekter (t.ex. proportionalitetskonstanten) vilka är relaterade till tre problemlösningsstrategier: statisk, dynamisk och uppbyggnads-strate¬gi. Genom att separera och variera dessa aspekter mot en invariant bak¬grund underlättas urskiljningen av dessa för eleverna. Ett annat resultat är att i vilken ordning och med vilka värden som aspekterna separeras och varieras är avgörande för om lärande ska kunna möjliggöras.
Epistemic beliefs among upper-secondary students in education for sustainable development
(2014) Grice, Marie; Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet/Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, University of Gothenburg
This research project explores an educational context through two approaches. The first analyses the interpretability and role of the concept of sustainable development according to the writings of four syllabuses in the curriculum for Swedish compulsory school. Close reading of the syllabuses of Geography, History, Religious education and Civics rendered various demands of action-oriented knowledge development. Theoretical perspectives seem to be combined with implications of practical and action-oriented educational methods and goals. This aspect of action responsibility is more explicit in the syllabuses of Geography and Civics. As an analytical tool, thick and thin concepts understood as world-guided and action-guiding, were used to address education for rather than education about sustainable development. A Phronesian strategy is suggested by the authors to move students from a state of awareness to readiness and aptitude for action. Within such a holistic interpretation the development of knowledge is seen as a group process and the individual in balance with the welfare of others. The second approach is through an empirical study that sets out to answer two research questions. One of them concerns the dimensionality of epistemic beliefs among upper-secondary students involved in a transdisciplinary project called Food!, the other the relationship between the students’ evaluation of the project experience (outcome) and their epistemic beliefs. Following the tradition of Marlene Schommer a research instrument was constructed consisting of 26 domain-general items and 5 project-contextualized items. However, the current framework proposes only three dimensions: the structure of, the source of and the justification of knowledge. N=208 students from 14 upper-secondary schools and 2 folk high schools participated. Through exploratory factor analysis, support was indicated for five factors: transdisciplinary knowledge, certain knowledge, quick knowledge, collaborative knowledge and simple knowledge; followed by multiple regression analysis, in which three factors showed predictive power on the project outcome. For educational practice the awareness of the impact of epistemic beliefs on the outcome of the empirical context might motivate teachers to challenge their students and to discuss the epistemology of their specific school subjects. In addition teachers may rethink and expand their own conceptions of knowledge and knowing
Hur kan dubbelt så långt bli fyra gånger större?
(2014) Svanteson Wester, Jenny; Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet/Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, University of Gothenburg
Previous research has shown that a large majority of 12- to 16-year old students have a tendency to improperly apply the linear model when solving non-linear problems about the relation between lengths and area of enlarged and reduced plane geometric figures (De Bock et al., 1998). A major deficiency associated with the passage from one-dimensional to two-dimensional units is linked to ‘the illusion of linearity’, an explicit belief in a linear relation between lengths and areas of similarly enlarged or reduced figures. The main aim of this study was to investigate whether it could contribute to students’ deeper understanding of scaling of two-dimensional geometric figures when they were given the opportunity to simultaneously discern aspects related to linear and quadratical scaling. A Learning Study approach was adopted to improve instruction and the students’ learning outcomes. The interest was to, based on a perspective of Variation Theory, study how mathematical content was treated regarding the offered aspects of the object of learning and to what extent the instruction was powerful in helping the students to overcome the “illusion of linearity” and develop their understanding of the object of learning. In total 46 students and three teachers participated. The results of the study describe in what way the differences in treatment of the content handled in the classroom affect the students’ learning. The analysis is based on the videotaped lessons, the transcription of the conversations between the teacher and the students, and the students’ results at pre and post-tests. The major qualitative difference in student learning is to what extent the students managed to discern the differences in change of length and area in the same figure simultaneously when scaling two-dimensional geometric figures. The results show how the students’ learning outcome increased during the third cycle, which suggests that the handling of the content in this cycle was more powerful. The activities that took place during the third cycle was more intentionally systematic, both regarding in what order the critical aspects were highlighted, and how the relationship between them was explicitly problematized in several occasions. Another interesting finding is that the teachers encouraged the students to communicate about the content and by doing so the teachers and students were given an opportunity to jointly enact patterns of variation where students’ misconceptions, or way of looking at the content, could be, not only visualized, but also problematized and the critical aspects could explicitly be discerned. The students also got the opportunity to more explicitly express what they had discerned and were able to justify their answers more distinctly.
Encountering algebraic letters, expressions and equations: A study of small group discussions in a Grade 6 classroom
(2015) Rystedt, Elisabeth; Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet/Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, University of Gothenburg
Introductory algebra has a pivotal role for pupils’ continued learning in algebra. The aim of this licentiate thesis is to contribute to knowledge about how pupils appropriate introductory algebra and the kind of challenges they encounter. In this thesis, the term introductory algebra is used to refer to the introduction of formal algebra at compulsory school level – algebraic letters, algebraic expressions and equations. The work is based on two research articles: What’s there in an n? Investigating contextual resources in small group discussions concerning an algebraic expression and Moving in and out of contexts in collaborative reasoning about equations. The studies are positioned in a socio-cultural tradition, which implies a focus on pupils’ collaborative meaning making. A dialogical approach was applied when analyzing the pupils’ communication. Two case studies have been conducted in class-rooms, both consisting of video recorded small group discussions between 12-year-old pupils working with algebraic tasks. The first study shows how pupils tried to interpret the algebraic letter n and provide an answer formulated as an algebraic expression. The results show that the pupils used a rich variety of contextual resources, both mathematical and non-mathematical, when trying to understand the role of the n. In addition, the meaning of the linguistic convention “expressed in n” was a barrier for the pupils. In the second study the pupils used their experiences of manipulatives (boxes and beans, which had been used during prior lessons), as a resource when solving a task formulated as an equation expressed in a word problem. The study shows that the manipulatives supported the pupils in working out the equation, but did not help them to solve the task. Three general conclusions can be drawn from the empirical studies. Firstly, the interpretations of an algebraic letter can be dynamic and the nature of the meaning making may shift quickly depending on the contextual resources invoked, indicating that an interpretation is not a static, acquired piece of knowledge, but more like a network of associations. Secondly, mathematical conventions may work as obstacles to the pupils’ understanding. This indicates that learning mathematics is about learning a specific communicative genre in addition to learning about mathematical objects and relationships. Thirdly, the studies show that a critical part of appropriating introductory algebra is being aware of ‘what is the example’ and ‘what is general’ in different activities. A conclusion is that although pupils are able to mobilize resources that are helpful for managing specific cases, additional problems may arise when they try to comprehend fundamental algebraic principles.
Gymnasieelevers tolkningar avseende matematiska representationer av rätlinjig rörelse-från händelse till process
(2016) Farahani, Djamshid; Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet/Department of pedagogical, curricular and professional Studies, University of Gothenburg
The ability to interpret mathematical concepts is a prime concern in science in general and physics in particular. The aim of this licentiate thesis is to investigate and analyze upper secondary school students’ interpretation of graphical and analytical representation of linear motion. The report presents a study focused on 17 students from two upper secondary schools, located in two different areas in Gothenburg. Video recording was arranged for documentation of students’ activities. The observer was not present during the recording. The collected material consists of about 10 hours video recording divided into 20 sequences about 15 – 50 minutes each. The task used to approach students’ interpretations of graphical representation of linear motion where related to a distance-time graph and symbolic representation of linear motion where related to a distance-time function. The theoretical framework is based on constructivism, including the theory of concept image and concept definition of Tall and Vinner and models of conceptual change developed by diSessa and Chi. The result shows that iconic interpretations were most prevalent among students who used only everyday concepts to explain the phenomenon and students who used relevant concepts to the tasks, but did not manage to apply them correctly. The outcome further indicates those students’ alternative conceptions about graphical patterns and distance-time graph can be explained by ontological categorization of existing concept. There is evidence to support that iconic interpretations could be stimulated and generated as a result of student categorization of distance-time graph as an event, when in fact graph such as distance – time graph or velocity – time graph are used to describe and communicate phenomenon or processes. In this case conceptual development could be specified when a concept has to be re-assigned to an ontological lateral category. Most students are comfortable in using distance function to calculate difference quotient and average velocity in different intervals. Less than half of student used the derivative to determine instantaneous velocity of the object. Students’ concept image of the derivative of distance function is related to instantaneous rate of change. Most students in this study have acquired knowledge to link symbols and operations. There were cases where students’ concept image was found to be incoherent to establish a link between symbols and concepts in the proceptual - symbolic learning of mathematical concepts.
Fler bråk i matematikundervisning. En aktionsforskningsstudie där lärare lär om progression
(2017) Nagy, Caroline
Few studies have a focus on progression in teaching and learning mathematics. An assumption for this study was that progression in teaching between school stages was important. The approach of the study was based on action research. Four teachers from preschool to 9th grade (age 1-16) were invited to a temporary team, a community of practice. The overall aim of the study was to develop knowledge about teaching fractions when teachers used students’ understandings as a point of departure for their action plans. A second aim was to illuminate what influences progression in their teaching. The team of teachers used the four phases of action research: plan, act, observe and reflect, during their learning processes. The teachers’ learning sessions were videotaped and transcribed and this provided the main data that formed the basis of the results. Wenger’s dimensions of social learning were used as an analytical tool: joint enterprise, mutual engagement and shared repertoire. Four themes that described teachers’ negotiation of qualities in mathematics instruction were identified: interpreting students’ understandings, basing instruction on students’ understandings, visualizing fractions and ensuring students’ understanding. When teachers, regardless of what stage was involved, reified similar instructions, it did not benefit students’ learning opportunities. In order to improve progression in teaching fractions, it was important that teachers succeeded in identifying students’ understandings and that the team negotiated different qualities in their community of practice. The shared repertoire (the pre-tests and the video recordings) formed the core of negotiating progression based on students’ understandings. The team showed a mutual engagement, with students’ learning as their joint enterprise. An implication of the study is that teachers from different educational stages can negotiate progression and improve it.
Svenska som andraspråk - undervisning för hållbar utveckling
(2025) Kuksa, Katerina
Denna licentiatuppsats undersöker hur svenska som andraspråk (SVA) kan bidra till att nå FN:s hållbarhetsmål 4 – “inkluderande och likvärdig utbildning för alla” – inom Agenda 2030. Mot UNESCO:s idé om reflekterande, ansvarstagande medborgare framhålls språkutveckling som avgörande för social inkludering och långsiktig hållbarhet. Fokus ligger på årskurs 4–6 och arbetet består av två delstudier samt en integrerande kappa. Delstudie I, som bygger på semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade lärare, visar på stora svårigheter att anpassa undervisningen till flerspråkiga och nyanlända elevers behov och säkerställa elevernas inkludering i skolans gemenskap, vilket ställer frågor om hur social hållbarhet kan främjas i praktiken. Delstudie II undersöker innehåll i fem SVAläromedel (2011–2022) och konstaterar att de i huvudsak fokuserar på ämnesspecifikt ordförråd och skriftliga, formorienterade språkfärdigheter snarare än funktionellt språkbruk. Få uppgifter uppmanar till muntlig interaktion eller kritisk reflektion. I kappan analyseras dessa resultat med utgångspunkt i Biestas utbildningsfunktioner (kvalificering, socialisation, subjektifiering) och Cummins’ Literacy Engagement Framework. Analysen belyser utmaningen att balansera utbildningsfunktionerna utan att kvalificeringen tar över, samtidigt som lärarnas adaptiva strategier – såsom anpassad undervisning och språkligt stöd, elevcentrerad undervisning och skapande av tillitsfulla relationer, användning av elevernas språkliga och kulturella erfarenheter som resurs i undervisningen samt fokus på språkutvecklingen – i samspel med läromedlens innehåll visar tydlig potential. Studien framhåller att undervisningen i svenska som andraspråk bör i större utsträckning utformas utifrån elevers sociala, kulturella och språkliga förutsättningar och understryker behovet av fler behöriga SVA-lärare samt reviderade läromedel för att ämnet ska kunna realisera sin fulla potential och därigenom bidra till att uppnå utbildningsmålet i Agenda 2030. This licentiate thesis explores how Swedish as a Second Language (SSL) can help achieve Sustainable Development Goal 4— “inclusive and equitable quality education for all”—within the UN 2030 Agenda. Building on UNESCO’s call for reflective, responsible citizens, the study highlights language development as essential for social inclusion and long-term sustainability. Focusing on the underexplored middle-school years (Grades 4–6), it comprises two empirical sub-studies and an integrative kappa. Substudy I, based on semi-structured interviews with seven certified teachers, uncovers considerable challenges in providing professional language support: adapting instruction while ensuring full classroom participation proves difficult and raises questions about promoting social sustainability. Substudy II analyses five SSL textbooks (2011–2022), finding a strong emphasis on written, form-focused skills rather than functional language use, and scarce opportunities for oral interaction or critical inquiry. The kappa synthesizes these findings through Biesta’s educational functions (qualification, socialization, subjectification) and Cummins’s Literacy Engagement Framework, revealing the persistent struggle to balance these functions without allowing qualification to dominate, while teachers’ adaptive strategies—such as differentiated instruction and linguistic support, student-centred pedagogy and the cultivation of trustbased relationships, and the strategic use of students’ linguistic and cultural resources alongside textbook content—demonstrate clear potential. The study concludes that Swedish as a Second Language instruction should be increasingly informed by learners’ social, cultural, and linguistic contexts, and highlights the need for more certified SSL teachers and revised instructional materials to enable the subject to realize its full potential and thus contribute to achieving the education goal in the 2030 Agenda.
Utveckling av matematikläraridentitet - En studie av levd erfarenhet under och efter kompletterande pedagogisk utbildning
(2025-04-04) Mitiche, Annette
Licentiatuppsatsen syftar till att undersöka hur lärarstudenter och nyexaminerade matematiklärare omdefinierar tidigare yrkes- och akademiska identiteter genom levd erfarenhet och utvecklar en matematikläraridentitet under och efter en kompletterande pedagogisk utbildning. Uppsatsen har ett hermeneutiskt-existentiellt fenomenologiskt perspektiv både till teori och metod. Fenomenet är matematikläraridentitet och de centrala begreppen för uppsatsen är levd erfarenhet, tidslighet och livsvärld. Licentiatuppsatsen består av delstudie I och delstudie II. Delstudie I är en systematisk litteraturöversikt som kartlägger tidigare forskning om matematikläraridentitet hos lärarstudenter. Litteraturöversikten belyser de metoder som använts, hur identitet har begreppsliggjorts, samt de kunskapsbidrag som forskningen har gett. I litteraturöversikten har det använts en systematisk metod som har strukturerats och redovisats genom ett PRISMA-flödesschema, inklusions- och exklusionskriterier, specifika sökord och en systematisk redogörelse för hur sökprocessen har genomförts. Först undersöktes 1255 forskningsartiklar, vilket resulterade i en analys av 20 artiklar publicerade mellan 2010 och 2023. Resultatet av delstudie I visar att majoriteten av de granskade artiklarna består av småskaliga intervjuer som motiverades av att författarna sökte en djupare förståelse för hur lärarstudenter utvecklar matematikläraridentitet. Även om identitet som begrepp ges olika förklaringar och ibland ingen alls, visar resultatet att det ändå finns gemensamma aspekter som påverkar utvecklingen av en matematikläraridentitet. Dessa aspekter, såsom tidigare erfarenheter och framtida förväntningar, påverkas av samspel med andra i olika sammanhang. I denna process spelar attityder, uppfattningar och känslor en avgörande roll. Resultatet visar också att matematikläraridentitet inom utbildningsvetenskap är nära relaterad till frågor om undervisning och elevers lärande. Undervisning framställs dock ofta genom dikotomier, vilket försvårar ett synliggörande av relationen till matematikläraridentitet. Dessa dikotomier innebär att undervisning beskrivs antingen utifrån traditionella metoder, som kännetecknas av ett procedurinriktat sätt att undervisa, eller utifrån förståelseinriktade metoder. Den förstnämnda undervisningsformen är relativt enkel att tillämpa eftersom lärarstudenter ofta känner igen den från sin egen tid som elev. Den förståelseinriktade undervisningen, däremot, har ett tydligare fokus på elevers lärande, men lärarstudenter saknar ofta erfarenhet av den från sin egen skolgång. För att införliva en förståelseinriktad undervisning krävs därför ett större stöd från lärarutbildningen. Resultaten från litteraturöversikten ger vägledning för delstudie II. Delstudie II är en intervjustudie som undersöker hur lärarstudenter och nyexaminerade matematiklärare omdefinierar tidigare yrkes- och akademiska identiteter genom levd erfarenhet och utvecklar en matematikläraridentitet under och efter kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Samtliga deltagare har tidigare yrkeserfarenhet och behörighet i matematik när de påbörjar KPU. De nyexaminerade lärarna i licentiatuppsatsen har arbetat som lärare mellan sex månader och tre år. Rekryteringen till intervjustudien har skett genom snöbollsmetoden. Centralt för studien är frågor om meningsfullhet i relation till lärarstudenternas val att bli matematiklärare, deras upplevelse av lärarutbildningen, läraryrket, matematikundervisning och matematik. Resultatet av delstudie II visar att lärarstudenter och nyexaminerade matematiklärare söker sig till matematikläraryrket eftersom de uppfattar det som meningsfullt och vill undervisa elever så att de upptäcker både glädjen och nyttan med matematik. Både lärarstudenter och nyexaminerade matematiklärare möter vändpunkter som kräver att de definierar och omdefinierar sina identiteter, samtidigt som tidigare attityder och uppfattningar utvecklas eller befästs. En av dessa vändpunkter uppstår när de, både som lärarstudenter och nyexaminerade lärare, upplever att elevers matematikkunskaper och kursplanens krav inte är förenliga med varandra. Tre av fyra nyexaminerade matematiklärare anser att det är mer meningsfullt att undervisa elever med avancerade matematikkunskaper än elever som saknar grundläggande taluppfattning. De upplever det som omöjligt att förena många av sina elevers kunskaper med de krav som ställs i kursplanen. Därför har tre av fyra av dessa lärare bytt eller har en önskan om att byta arbetsplats, till exempel från högstadiet till gymnasiet eller till ett område med högre socioekonomisk status, men samtliga arbetar fortfarande som lärare. Det övergripande resultatet av licentiatuppsatsen visar att hermeneutisk-existentiell fenomenologi kan erbjuda ett perspektiv för att förstå den icke-linjära processen som präglas av olika vändpunkter i utvecklingen av en matematikläraridentitet. Genom att undersöka levd erfarenhet erbjuds också möjligheten att låta det existentiella och meningsfulla framträda i denna utveckling. Licentiatuppsatsens resultat synliggör att kunskap om professionell identitet, som inkluderar matematikläraridentitet, kan ge värdefulla insikter för lärarutbildningen. Förståelse för hur lärarstudenter kan stöttas och utmanas i att integrera sina personliga och professionella identiteter kan vara avgörande för att de ska kunna utveckla ett meningsfullt läraryrke. Begreppet professionell identitet bidrar till att synliggöra det personliga och existentiella. Det omfattar det som upplevs som meningsfullt i att bli matematiklärare och hur detta samverkar med eller står i konflikt med de yttre krav som ställs på läraryrket. Matematikläraridentitet förstås i licentiatuppsatsen som ett fenomen som ingår i professionell identitet. Matematikläraridentitet relaterar till undervisning och elevers lärande och kan bidra till en förståelse för frågor om undervisning. Det övergripande resultatet visar att deltagarna i licentiatuppsatsen ser en meningsfullhet i att bli matematiklärare. Däremot blir det mer problematiskt för de nyexaminerade lärarna. De får ett stort ansvar och en djupare relation till eleverna, vilket kan leda till frustration och en känsla av förlorad meningsfullhet när de upplever att de inte kan ge eleverna tillräckliga kunskaper i matematik eller väcka deras intresse för ämnet. Slutsatsen av licentiatuppsatsen är att kunskap om fenomenet matematikläraridentitet ger värdefulla insikter för lärarutbildningen. Förståelsen för hur lärarstudenter kan stöttas och utmanas i att integrera sina personliga och professionella identiteter är avgörande för att de ska kunna utveckla en meningsfull identitet som matematiklärare. Även nyexaminerade matematiklärare behöver ges tillfällen att reflektera både över läraryrket generellt och över matematikundervisningens relation till elevers kunskapsutveckling specifikt. Lärarutbildningen och skolhuvudmän bör därför aktivt stödja utvecklingen av en matematikläraridentitet. Detta kan göras genom att erbjuda kontinuerliga möjligheter för lärarstudenter och nyexaminerade matematiklärare att undersöka sina egna attityder, uppfattningar och känslor om att vara matematiklärare och undervisa matematik. Dessa reflektioner bör sedan integreras med ämneskunskaper samt pedagogiska och didaktiska färdigheter. För att kunna möta elevers behov måste tidigare yrkes- och akademiska identiteter synliggöras och omdefinieras, där matematik förstås som ett skolämne inom ett pedagogiskt och didaktiskt sammanhang. Det är särskilt viktigt att beakta att många lärarstudenter som börjar en KPU kommer från yrken med hög status. Dessa studenter bär med sig yrkesidentiteter som påverkar hur de ser på läraryrket och sin roll som lärare. Utifrån resultatet av licentiatuppsatsen ifrågasätter jag om snabbspår som KPU kan säkerställa en djupgående utveckling av matematikläraridentitet under en period av ett år till tre terminer. Det finns en risk att lärarstudenter inte hinner utveckla en professionell identitet som matematiklärare. Detta kan leda till att elever inte får den kvalitativa och likvärdiga utbildning de har rätt till av professionella lärare. Det kan dessutom leda till att nyexaminerade lärare väljer att avsluta sitt läraryrke. Ett förslag är att ge nyexaminerade lärare möjlighet att reflektera över sina levda erfarenheter. Genom samarbete mellan lärarutbildning och skolhuvudmän kan de utveckla sin professionella identitet i relation till både sin egen undervisning och de utmaningar de möter i skolverksamheten.

Browse

Browsing Licentiatuppsatser / Institutionen för didaktik och pedagogisk profession by Issue Date